DISKUSSION OCH ANALYS

Tidigare kvalitetsuppföljningar har visat att det generellt sker ett gott

trygghetsskapande arbete i barn- och utbildningsnämndens verksamheter men det konstateras också att trygghetsarbete är något som ständigt behöver pågå.

9 begreppens innebörd kan dokument bli ett stöd för ökad delaktighet och reellt inflytande. Grundläggande är dock att ett nyfiket och reflekterande

förhållningssätt ska råda, så att allas tankar och idéer ges utrymme.

Exempel på detta återfinns i förskolans analys som visar att arbetet med tydliga lärmiljöer leder till ökad delaktighet och inflytande hos barnen. Arbetet med barnens språkutveckling är också en del av demokratiarbetet då språket är ett redskap för att kunna göra sin röst hörd. Ett förhållningssätt där barnens delaktighet genomsyras av all undervisning är därför en framgångsfaktor.

Grundskolans analys visar på en avgörande skillnad på studieron beroende på undervisningens kvalitet. I klassrum med strukturerad och varierad undervisning råder också studiero. Uppföljningen visar att alla inte följer det som är

överenskommet, exempelvis den gemensamma lektionsstruktur som är framtagen på de olika skolorna, och att det får konsekvenser för trygghet och studiero. Personalens förhållningssätt är avgörande för att värdegrundsarbetet ska fungera väl. Att förstå sitt läroplansuppdrag och sin del i helheten leder till ett medvetet arbete och att man gör det som förväntas. När det motsatta råder blir arbetet spretigt och osystematiskt, och det blir svårt att uppnå läroplansmålen om en trygg lärmiljö.

Att arbeta med personalens förhållningssätt utifrån läroplansuppdraget och för en kultur där alla följer det överenskomna är en del av det pedagogiska

ledarskapet. Vuxenutbildningens analys visar att ett gemensamt förhållningssätt med tydliga förväntningar på eleverna och varandra har betydelse för en trygg lärmiljö. Fortsatta insatser för att skapa förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap, men också för att stärka förmågan hos rektor att utöva detsamma, i samtliga verksamheter är därför nödvändiga.

I årets uppföljning synliggörs inte elevernas egna upplevelser i så stor omfattning då elevenkäter endast genomförts i några verksamheter. Elevernas synpunkter kan dock tas tillvara på andra sätt, exempelvis genom utvecklingssamtal och klassråd. Uppföljningen visar att elevråd inte finns på alla skolor. Det behöver inte betyda att elevernas inflytande är mindre än tidigare, utan att det sker i andra former. Grundskolornas analyser visar dock att flera skolor behöver återuppta arbetet med elevråd men också att barn och elever behöver

medvetandegöras om när och hur de har inflytande, oavsett i vilken form det sker.

Det har skett en förskjutning från ett åtgärdande mot ett mer förebyggande och främjande elevhälsoarbete. Både förskolans och gymnasiets analys visar att ett nära samarbete mellan elevhälsans kompetenser och verksamheternas övriga personal är en framgångsfaktor i det arbetet. I grundskolan har

arbete, men grundskolornas analyser visar att det arbetet behöver hållas i och fortsätta för att elevhälsoarbetet ska bli främst förebyggande och främjande på alla skolor. Tillgång till elevhälsans kompetenser i tillräcklig omfattning uppges utgöra ett hinder för att nå målet.

Trots att likabehandlingsarbetet utvecklats, med exempelvis uppdaterade mallar och system för anmälan och utredningen av kränkningsärenden, sjunker inte antalet anmälningar till Skolinspektionen. Uppföljningen visar att det oftast handlar om att vårdnadshavare inte är nöjda med de insatser som skolan gör. Att Skolinspektionen konstaterar att skolan brustit i hanteringen i flera fall visar att skolan inte följt den lagstiftning som gäller och att anmälan därför kan vara befogad.

Det är också bekymmersamt med de anmälningar där Skolinspektionen

konstaterar att skolan gjort det den ska. Oftast grundar sig dessa anmälningar i att dialogen med vårdnadshavare om skolans uppdrag och befogenheter inte är tillräcklig. En anmälan tar värdefull tid i anspråk för utredning och den tiden skulle behöva läggas på att ytterligare utveckla arbetet mot diskriminering och kränkande behandling så att alla elever kan känna sig trygga i skolan.

Grundskolan konstaterar i sin analys att kommunikationen med både elever och vårdnadshavare om arbetet kring kränkande behandling behöver bli bättre så att alla vet hur arbetet går till, men också till vem på skolan man kan vända sig om en kränkande situation sker. Detta skapar bättre förutsättningar för ett gemensamt arbete för en trygg lärmiljö.

Samtliga verksamheter är inte synliggjorda i tillräcklig grad i årets uppföljning.

Det arbete som dagligen pågår i exempelvis fritidshem och särskola med att skapa delaktighet och trygghet för eleverna har inte följts upp på ett systematiskt sätt. Corona-epidemin och dess konsekvenser för användning av

ledningsresurserna är en del av förklaringen. Under vårens uppföljningar har det generellt visat sig att verksamheter som har ett mer utvecklats systematiskt kvalitetsarbete har en bättre förmåga att hålla i insatser och uppföljningar när något oplanerat, som corona, inträffar. I gymnasiets analys konstateras att ett långsiktigt och målinriktat arbete där insatser görs utifrån analysen ger resultat.

Fortsatta insatser för att stärka ett långsiktigt och målinriktat arbete i samtliga verksamheter är därför nödvändiga.

11 Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och

förbättra utbildningen, i syfte att främja och säkerställa likvärdighet och kvalitet.

I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid enheterna i förhållande till de nationella mål och riktlinjer som formulerats i läroplanerna.

Skollagen (kap. 4) ålägger varje huvudman inom skolväsendet att på

huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen så att den blir likvärdig och håller en hög kvalitet. På samma sätt ska förskolor och skolor bedriva ett kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet på

enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.

Huvudmannen ska se till att det finns förutsättningar för ett kvalitetsarbete som garanterar verksamhetens kvalitet och likvärdighet. I arbetet med det

systematiska kvalitetsarbetet ingår även att vidta åtgärder. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas.

Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Dokumentationen ska vara ändamålsenlig vilket betyder att den ska ge underlag för att kunna följa upp verksamheten. Förskolechef och rektor bör därför skapa arbetssätt och rutiner som är effektiva när det gäller att dokumentera verksamheten. Förskolechef och rektor ansvarar också för att det finns rutiner för att redovisa konstaterade utvecklingsbehov till huvudmannen.

Dokumentationen kan visa på variationer mellan enheter, grupper eller ämnen.

För att få sådan jämförande bild av kvaliteten och likvärdigheten behöver huvudmannen arbeta fram rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet där nedanstående frågeställningar utgör grund för såväl enhetens dokumentation som huvudmannens dokumentation av kvalitetsarbetet.

Var är vi?

Måluppfyllelsen inom de områden huvudmannen följt upp och utvärderat för att få en nulägesbild av verksamhetens kvalitet och likvärdighet.

Vart ska vi?

Analys av faktorer som påverkat måluppfyllelsen och av förbättringsbehov. Prioriterade områden för förbättringsinsatser för att uppnå de nationella målen.

Planering av förbättringsinsatser inom prioriterade områden där förväntade effekter, tidsplan och ansvarsfördelning samt former för utvärdering framgår.

Hur blev det?

Jämförelse med förväntad effekt av respektive förbättringsinsats. Lärdomar som grund för långsiktig säkring eller som utgångspunkt för förnyade insatser.