• No results found

Barn- och utbildningsnämnden Tid:

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Barn- och utbildningsnämnden Tid:"

Copied!
226
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Barn- och utbildningsnämnden Tid: 2020-12-15 kl. 18:00

Plats: Gyllenhjelm, Kommunhuset Strängnäs

Majoriteten har förmöte i Nicander och oppositionen i Lagmannen från klockan 17.00.

Föredragningslista

Allmänhetens frågestund (i förekommande fall) Mötets öppnande

Upprop

Val av justerare

Ärende Beteckning

1. Deltagare på distans

2. Information: Närvarande på distans 3. Föredragningslista, anmälan av

övriga frågor

4. Öppet sammanträde

5. Information: Återkoppling gällande planering för förskola och

grundskola, Läggesta

BUN/2020:161

6. Information: Återkoppling gällande planering för grundskola, Finninge

BUN/2020:268

7. Information: BAS,

Bildningsakademin Strängnäs 8. Motionssvar om god ordning bland

alla nämndhandlingar på hemsidan inför sammanträden

BUN/2020:474 Bilaga

9. Motionssvar om skolskjutsar BUN/2020:572 Bilaga

(2)

11. Redovisning av vidtagna åtgärder efter tillsyn 2020 - huvudman

BUN/2019:709 Bilaga

12. Redovisning av vidtagna åtgärder efter tillsyn 2020 - Åkerskolan

BUN/2019:710 Extra utskick

13. Uppdrag avseende förskola på Tosterö

BUN/2020:605 Bilaga

14. Firmateckningsrätt för barn- och utbildningsnämnden

BUN/2020:612 Bilaga

15. Information från kontaktpolitiker 16. Övriga frågor

17. Information från utbildningschef 18. Information från ordförande

19. Ärendebalanslista Bilaga

20. Delegationsbeslut

21. Meddelandeärenden Bilaga

Maria Ehrnfelt Jessica Sundqvist

Ordförande Sekreterare

(3)

Jessica Sundqvist 0152-293 54

Barn- och utbildningsnämnden

Motionssvar gällande god ordning på nämndhandlingar på hemsidan

Förslag till beslut

Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att 1. bifalla motionen

Beskrivning av ärendet Bakgrund

Den 15 juni 2020 lämnade David Aronsson (V) och Yvonne Knuutinen (V) en motion om god ordning bland alla nämndhandlingar på hemsidan inför sammanträden. Kommunfullmäktige fattade den 15 juni 2020 beslut om att skicka motionen till barn- och utbildningsnämnden för beredning.

I Vänsterpartiets motion föreslås att Strängnäs kommun

1. Ge kommunstyrelsen och nämnderna i uppdrag att ändra relevanta beslut och rutiner så att presentationen av handlingarna på hemsidan inför möte

a. inkluderar alla ärendehandlingar som inte är sekretess b. har kallelse och handlingar separat

c. har varje enskilt ärende separat

d. sker omgående efter beredning/färdigställande av handling och löpande inför mötet.

Motiv till beslut

Bedömningen är att tillgängligheten, exempelvis transparens, tydlighet och möjlighet till navigering, gällande de handlingar som publiceras på Strängnäs kommuns webbplats inför barn- och utbildningsnämndens sammanträden skulle öka med det upplägg som motionärerna föreslår vilket också bekräftats av

kommunens tillgänglighetskonsult. Vidare visar utredningen på att ett bifall till motionen skulle öka Strängnäs kommuns efterlevnad av lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen).

Att öka efterlevnaden av lagen är nödvändigt då Strängnäs kommuns webbplats omfattas av lagen sedan 2020-09-23 då lagen även började gälla webbplatser som

(4)

Vidare bedöms att en förändring i publiceringsupplägget, på det sättet som motionärerna anför gällnade avseende barn- och utbildningsnämndens

handlingar skulle medföra att arbetstidsåtgången för att utföra uppgiften skulle öka men att denna ökning, sett över ett år, endast är marginell.

Barn- och utbildningsnämnden föreslår, med anledning av ovanstående, att kommunfullmäktige bifaller motionen.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Vid bifall till motionen ökar arbetstidsåtgången för att publicera handlingar på Strängnäs kommuns webbplats inför barn- och utbildningsnämndens

sammanträde. Bedömning är dock att denna ökning, sett över ett år, endast är marginell.

Övriga konsekvenser

Vid bifall till motionen bedöms efterlevnaden av lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen), som trädde i kraft 2020-09-23 för

webbplatser som är äldre än två är, öka för Strängnäs kommuns webbplats.

Uppföljning

Uppföljning av beslutet kommer ske kontinuerligt i samband med att handlingar publiceras på Strängnäs kommuns webbplats inför barn- och

utbildningsnämndens sammanträden.

Beslutsunderlag

Motion från David Aronsson (V) och Yvonne Knuutinen (V) om god ordning bland alla nämndhandlingar på hemsidan inför sammanträden, 2020-06-15 Beslutet skickas till

Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Tony Lööw Jessica Sundqvist

Utbildningschef Registrator/Nämndsekreterare

(5)

möte

 

Det varierar idag hur tillgängliga nämndernas handlingar är på hemsidan inför möte.  

Fullmäktiges handlingar finns i god tid, är uppdelade i en handling per ärende. 

Nämndernas och kommunstyrelsens handlingar är oftast en enda stor fil. Filerna saknar  normalt strukturerade bokmärken så sökfältet är enda sättet att hitta de ärenden man  vill läsa. 

Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens ärendehandlingar​ läggs aldrig ut​ på hemsidan,  utan bara kallelsen och beslutsprotokollet. 

Vi tycker att service, transparens och effektivt politiskt arbete behöver handlingar med  fullmäktiges upplägg på presentation och publiceringshastighet.  

Det är heller inte rimligt att begära att medborgare ska ladda ned och leta igenom en  handling med 500+ sidor för att hitta det ärendet de var intresserade av, eller i avsaknad  av kallelse ladda ned en stor fil för att inse att de inte är intresserade av något i den. 

Kommunstyrelsens fil för junimötet är 657 sidor och 110 Mb. Det uppmuntrar inte till  spontant politiskt intresse eller medborgardialog. Det gynnar heller inte våra interna  politiska diskussioner inför nämnder och kommunstyrelsen. 

Därför yrkar vi på att fullmäktige beslutar att 

1. Ge kommunstyrelsen och nämnder i uppdrag att ändra relevanta beslut och  rutiner så att presentationen av handlingar på hemsidan inför möte 

a. inkluderar alla ärendehandlingar som inte är sekretess  b. har kallelse och handlingar separat 

c. har varje enskilt ärende separat 

d. sker omgående efter beredning/färdigställande av handling och löpande  inför mötet. 

     

David Aronsson Yvonne Knuutinen 

 

Vänsterpartiet Strängnäs 

(6)

Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

www.strangnas.se Bankgiro 621-6907

Anna Liljehag 0152-293 79

Barn- och utbildningsnämnden

Motionssvar om skolskjutsregler

Förslag till beslut

Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att

1. avslå motionen om skolskjutsregler eftersom frågan kommer att hanteras inom ramen för Bildnings Akademien Strängnäs (BAS).

Beskrivning av ärendet

Hanna Drakengren (C), Roger Steen (C) och Mia Nerby (C) inkom 2020-09-28 med en motion om skolskjutsregler till kommunfullmäktige. Motionen skickades till barn- och utbildningsnämnden för beredning.

I motionen skrivs bland annat att Strängnäs kommuns skolskjutsregler stänger möjligheterna för en del elever att utnyttja sitt fria skolval, vilket sägs vara en bidragande faktor till segregationen mellan skolorna. Hanna Drakengren (C), Roger Steen (C) och Mia Nerby (C) föreslår att utreda möjligheterna för kommunen att erbjuda skolskjuts till vald grundskola oavsett huvudman

avseende organisatoriska och ekonomiska följder samt vilka effekter det skulle få på segregationen.

Motionssvar

Kommunen samverkar med huvudmännen för de enskilda skolorna i kommunen i Bildnings Akademien Strängnäs (BAS). BAS har för avsikt att tillsammans verka för att ge alla elever i kommunen mer kunskap, stärka lärarnas professionella kompetens och skapa en mer likvärdig skola. Portalparagrafen är att tillsammans skapa högre resultat och ökad likvärdighet.

Inom ramen för detta samarbete har man i avsiktsförklaringen sagt att man vill utreda frågan om skolval och skolplaceringar och i det sammanhanget blir skolskjuts också en naturlig del att hantera. Det framgår i bilaga 1 till BAS avsiktsförklaring (punkt 1.2, d):

”Satsning på ett mer öppet och tillgängligt skolsystem genom att friskolornas blockerade kösystem på sikt trappas ner och att de kommunala skolornas

”närhetsprincip” efterhand ersätts av skolval baserade på elevernas studieintresse och fallenhet för olika utbildningsprogram.”

(7)

Barn- och utbildningsnämnden menar att det är lämpligt att hantera skolskjutsfrågan i ovanstående sammanhang.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag

Motion om skolskjutsregler, 2020-09-17

Avsiktsförklaring BAS, 2020-06-12, BUN/2020:401-609 Beslutet skickas till

Kommunfullmäktige

Tony Lööw Anna Liljehag

Utbildningschef Administrativ enhetschef

(8)

I Skollagen (2019) kan vi läsa följande.

32 §

Elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens

funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.

Denna rätt gäller dock inte elever som väljer att gå i en annan skolenhet än den där

kommunen annars skulle ha placerat dem eller som går i en annan kommuns grundskola med stöd av 25-27 §§. I de fall då det kan ske utan organisatoriska eller ekonomiska svårigheter ska kommunen även anordna skolskjuts i dessa fall.

Därför föreslår vi att:

- utreda möjligheterna för kommunen att erbjuda skolskjuts till vald grundskola oavsett huvudman, med samma regler som gäller för kommunal skola idag, med avseende på det organisatoriska och ekonomiska, samt bedömda effekter på minskad segregation.

Strängnäs 2020-09-17

Hanna Drakengren Roger Steen Mia Nerby

(9)

Jessica Sundqvist 0152-293 54

Barn- och utbildningsnämnden

Sammanträdesdagar för barn- och utbildningsnämnden 2021/2022

Förslag till beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att

1. fastställa följande sammanträdesdatum för barn- och

utbildningsnämndens sammanträden hösten 2021 och våren 2022

24 augusti 2021

28 september 2021

26 oktober 2021

23 november 2021

14 december 2021

25 januari 2022

22 februari 2022

29 mars 2022

26 april 2022

24 maj 2022

14 juni 2022

Beskrivning av ärendet

Barn- och utbildningsnämnden ska enligt 6 kap. 23 § kommunallag (2017:725) och 1 § i det allmänna reglementet för Strängnäs kommun (KS/2020:546–003), fatta beslut om sina sammanträdesdagar under verksamhetsåret.

Förslaget till sammanträdesplaneringen för hösten 2021 och våren 2022 har tagits fram av utbildningskontoret utifrån innevarande års planering, med hänsyn tagen till helgdagar och lovtider.

Övriga förvaltningar brukar vanligtvis besluta om sina sammanträdesdagar för

kommande år i slutet av det innevarande året. Utbildningskontoret arbetar dock under våren 2021 med kalendarium för hela det kommande läsåret, vilket inkluderar hösten

(10)

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag Inga handlingar bifogas.

Beslutet skickas till

Kommunstyrelsen, för kännedom

Tony Lööw Jessica Sundqvist

Utbildningschef Nämndsekreterare

(11)

Marie-Louise Ramevik 0152-293 37

Barn- och utbildningsnämnden

Redovisning av vidtagna åtgärder efter tillsyn 2020 - huvudman

Förslag till beslut

Barn- och utbildningsnämnden beslutar att

1. avge yttrande till Skolinspektionen gällande vidtagna åtgärder till följd av föreläggande för förskoleklass och grundskola, grundsärskola,

gymnasiesärskola samt gymnasieskola.

Beskrivning av ärendet

Skolinspektionen genomförde under första kvartalet 2020 regelbunden tillsyn av Strängnäs kommun som huvudman för skolverksamhet. Efter tillsynen fattade Skolinspektionen beslut om föreläggande gällande förskoleklass och grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola samt gymnasieskola. Strängnäs kommun ska senast den 11 januari 2021 vidta åtgärder för att avhjälpa de påtalade bristerna och senast samma dag skriftligen redovisa åtgärderna för Skolinspektionen.

Ekonomiska konsekvenser för kommunen

Beslutet medför inga ekonomiska konsekvenser för kommunen.

Övriga konsekvenser

Beslutet medför inga övriga konsekvenser.

Uppföljning

Ingen uppföljning krävs.

Beslutsunderlag

Skrivelse, Redovisning av vidtagna åtgärder förskoleklass och grundskola, 2020- 10-20

Skrivelse, Redovisning av vidtagna åtgärder grundsärskola, 2020-10-20 Skrivelse, Redovisning av vidtagna åtgärder gymnasiesärskola, 2020-10-20 Skrivelse, Redovisning av vidtagna åtgärder gymnasieskola, 2020-10-20 Beslutet skickas till

Skolinspektionen

(12)
(13)

Marie-Louise Ramevik Tel. 0152-293 37

Skolinspektionen Box 23069 10435 Stockholm

Redovisning av vidtagna åtgärder i förskoleklass och grundskola

Skolinspektionen konstaterar att Strängnäs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att:

 Huvudmannen ser till att det på grundskoleenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i förskoleklass och grundskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande och för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 § skollagen)

1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande:

a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts.

b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för

genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet.

c. när arbetet inleddes och avslutades.

a. Ytterligare en skolpsykolog har anställts i centrala elevhälsan, vilket betyder att det sammantaget finns två skolpsykologer att tillgå. En specialpedagog har anställts på Åkerskolan. Grundskolans

utvecklingsorganisation har utökats från en till två specialpedagoger. Den ena av dem är kommunövergripande förstelärare i svenska och har ett specifikt uppdrag att stödja det specialpedagogiska arbetet på Åkerskolan.

b. Centrala elevhälsans chef har ansvarat för rekryteringen av

skolpsykolog. Rektor på Åkerskolan har ansvarat för rekryteringen av specialpedagog på Åkerskolan. Grundskolans verksamhetschef har ansvarat för rekrytering av kommunövergripande förstelärare i svenska. I den rekryteringen har även grundskolans utbildningssamordnare varit involverad.

c. Rekryteringsarbetet inleddes under vårterminen 2020. Skolpsykologen tillträdde sin anställning i juni. Specialpedagogen på Åkerskolan och den kommunövergripande försteläraren tillträdde sin tjänst vid höstterminens start.

(14)

a. Grundskolans verksamhetschef och centrala elevhälsans chef har ansvarat för utvärderingen.

b. Samtal med rektorer, centrala elevhälsan och grundskolans utvecklingsorganisation ligger till grund för utvärderingen.

3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande).

Resultatet av rekryteringarna är att det finns tillgång till elevhälsans samtliga kompetenser i det förebyggande och främjande arbetet. Den nya skolpsykologen deltar, tillsammans med övriga kompetenser, i centrala elevhälsans möte varje vecka där fördelning av inkomna ärenden sker.

Processen för ärendefördelning har förbättrats så att det är tydligare för rektorerna och skolorna hur de kan få del av centrala elevhälsans resurser.

Representanter för centrala elevhälsan har besökt alla lokala

elevhälsoteam för att informera om processen. Sammantaget har den förbättrade processen resulterat i att det finns mer tid för arbete på skolorna.

På Åkerskolan deltar specialpedagogen och den kommunövergripande försteläraren i de schemalagda elevhälsomötena. Ett resultat av detta är att uppföljningen av frånvaron väsentligt har förbättrats på skolan.

Specialpedagogen är också delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet.

Detta har lett till förbättrad uppföljning redan i förskoleklassen och därmed ett bättre arbete med tidiga insatser.

Tony Lööw Utbildningschef

(15)

Marie-Louise Ramevik Tel. 0152-293 37

Box 23069 10435 Stockholm

Redovisning av vidtagna åtgärder i grundsärskola Skolinspektionen konstaterar att Strängnäs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att:

 Huvudmannen ser till att det på skolenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i grundsärskola, så att den kan användas främst förebyggande och hälsofrämjande och för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 § skollagen)

1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande:

a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts.

b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för

genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet.

c. när arbetet inleddes och avslutades.

a. Ytterligare en skolpsykolog har anställts i centrala elevhälsan, vilket betyder att det sammantaget finns två skolpsykologer att tillgå.

b. Centrala elevhälsans chef har ansvarat för rekryteringen av skolpsykolog.

c. Rekryteringsarbetet inleddes under vårterminen 2020. Skolpsykologen tillträdde sin anställning i juni.

2. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande:

a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering, b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur

ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande).

a. Grundskolans verksamhetschef och centrala elevhälsans chef har ansvarat för utvärderingen.

b. Samtal med rektor och centrala elevhälsans olika kompetenser ligger till grund för utvärderingen.

(16)

elevhälsans möte varje vecka där fördelning av inkomna ärenden sker.

Processen för ärendefördelning har förbättrats så att det är tydligare för rektorer och skolan hur de kan få del av centrala elevhälsans resurser.

Representanter för centrala elevhälsan har besökt alla lokala

elevhälsoteam för att informera om processen. Sammantaget har den förbättrade processen resulterat i att det finns mer tid för arbete på skolorna.

Skolinspektionen konstaterar att Strängnäs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att:

 Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen i förhållande till de nationella målen, och dokumenterar denna uppföljning. (1 kap. 9 §, 4 kap.

3 och 5-6 §§ skollagen)

 Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder för att säkerställa en likvärdig utbildning, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (1 kap. 9

§, 4 kap. 3 och 6 §§ skollagen)

 Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (1 kap. 9 §, 4 kap. 3 och 6-7 §§ skollagen)

 Kommunen fördelar resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov, för att säkerställa en likvärdig utbildning. (1 kap. 9 §, 2 kap. 8 b § skollagen)

1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande:

a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts.

b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för

genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet.

c. när arbetet inleddes och avslutades.

a. Huvudmannen har fortsatt att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet utifrån det gemensamt beslutade årshjulet, den gemensamma uppföljningsmodellen och den gemensamma mallen för arbetsplan. Arbetsplanen har anpassats till verksamhetsområdets

skolformer. Det konkreta arbetet har genomförts i verksamhetsområdets rektorsgrupp där grundskolans och grundsärskolans rektorer ingår. Ett särskilt fokus har lagts på att förtydliga läroplansuppdraget i

arbetsplanen.

(17)

uppföljningsarbetet ska genomföras på deras respektive skolor.

I slutet av uppföljningsperioden genomförs dialog med respektive rektor, och därefter genomförs gemensam dialog och analys i rektorsgruppen.

b. Verksamhetschef för grundskola har ansvarat för förbättringsarbetet.

Grundskolans utbildningssamordnare har varit involverad i arbetet.

c. Grundsärskolans rektor tillträdde sin tjänst den 9 mars 2020 och deltar sedan dess i förbättringsarbetet.

2. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande:

a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering, b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur

ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande).

a. Verksamhetscontroller har ansvarat för utvärderingen.

b. Utvärderingen har bestått av genomgång av arbetsplaner och samtal med verksamhetschef och grundskolans utbildningssamordnare.

Grundsärskolans rektor har bidragit med kompletterande svar.

3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande).

De vidtagna åtgärderna har resulterat i att grundsärskolorna har arbetsplaner som utgår från de gemensamma uppföljningsområdena, bilaga 1 och 2. Uppföljning av läroplansområdet Övergång, samverkan och omvärld har genomförts men inte på ett tillräckligt systematiskt sätt.

Uppföljningen är heller inte systematiskt dokumenterad.

4. Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande:

a. vad åtgärderna hittills har resulterat i b. det fortsatta arbetet

c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt.

d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat.

a. Huvudmannen har i uppföljningen fått syn på att planerna har inslag av

(18)

Grundskolans utbildningssamordnare inleder en utbildningsinsats gällande systematiskt kvalitetsarbete på grundsärskolan den 3 december 2020. Utbildningsinsatsen kommer fortgå under genomförandet av läroplansuppföljning Normer, värden och inflytande under våren 2021, och vid behov under följande läroplansuppföljningar under året.

c. Grundsärskolans systematiska läroplansuppföljning kommer att vara en del av huvudmannens uppföljning av området Normer, värden och inflytande som genomförs under vårterminen 2021. Barn- och

utbildningsnämnden behandlar områdets kvalitetsrapport på sitt sammanträde den 15 juni.

d. Utvärderingen kommer bestå av en kontroll av att grundsärskolans läroplansuppföljning finns med som en del av huvudmannens

kvalitetsdialog och att grundsärskolans uppföljning synliggörs i kvalitetsrapporten Normer, värden och inflytande.

Skolinspektionens beslut har inte återkopplats till eleverna i grundsärskolan.

Bilagor

1. Arbetsplan läsåret 2020/2021 Tosterö särskola 2. Arbetsplan läsåret 2020/2021 Thomasskolan

Tony Lööw Utbildningschef

(19)

Arbetsplan

läsåret 2020/2021

Tosterö särskola

(20)

2

I arbetsplanen konkretiseras vilka aktiviteter vi ska genomföra under läsåret för att nå läroplansmålen och de kommunala målen. Arbetsplanen är en del av dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet och är utformad med samma struktur som läroplansuppföljningarna.

Var a r vi?

Vårt nuläge beskriver vi med hjälp av slutsatserna från det senaste årets läroplansuppföljningar, uppföljningen av föregående års arbetsplan och andra viktiga

slutsatser som vi behöver ha med i vårt arbete under kommande läsår.

Slutsatser från uppföljning Kunskap, utveckling och lärande

Vi behöver sluta med: att göra Lpp för alla områden. Vi gör det om vi känner att vi har nytta av det och vid vissa temaarbeten. Tar väldigt mycket tid att göra. Vem är mottagare? Vi vill känna att elevernas intresse/behov avgör hur länge och mycket vi arbetar med samma område. Det är dock väldigt viktigt att vi är insatta i läroplanen så att vi jobbar med rätt saker. Det har vi en plan för, se under: Vi behöver börja med.

Vi behöver fortsätta med Gemensamma projekt gällande utomhuspedagogik och skolgården. Se NVI.

Vi behöver börja med

Kunskapbedömning i träningsklass – studiecirkel i träningsklasserna på tisdagar.

Bedöming i svenska och matte – studiecirkel i grundsärklasserna på tisdagar.

Vad är viktigt för våra elever – vad står det i läroplanen? Hur utvärderar/bedömer vi?

Helena, Åsa och Benita vill ha kurs teckenspråk TAKK. De kollar upp när, var, hur?

Integrera mer mellan klasserna. Gemensamma raster. Tipsa varandra i smartboardanvändande.

Se över kompetensutveckling i helhet – vad behövs? Vilken påverkan kan föräldrar ha på pedagogiken? Diskussion på EHT? Vilka riktlinjer behövs?

Kan en rektor bestämma? Det är viktigt att vi har en tydlig linje.

De som går kurs ska delge vad de lärt sig för sina arbetskamrater!

Våga vara kritisk och ge feedback.

Slutsatser från uppföljning Normer, värden och inflytande Målet är nått. Temat skördetid är avslutat. I vår skulle vi ha

skräpplockarvecka/utepedagogik tillsammans samt ha en friluftsdag

tillsammans med Tomasskolan. Friluftsdagen med Tomasskolan blev inställd men vi hade en egen friluftsdag på skolan som blev lyckad.

(21)

Integrering med eleverna på Resursskolan sker ibland på skolgården. I övrigt har vi inget samarbete. Viktigt att alla närvarar vid husmöten; förskolan, Resursskolan och särskolan.

Inloggningsuppgifter till DF respons har vi fått och kommit igång med. Det har aldrig varit någon uppföljning tidigare men det har vi nu.

Rutiner för sjukanmälan har vi fått via Pia.

Tillgängligheten i korridoren till matsalen är fortfarande inte bra, trösklar behöver ses över. Även spärrar till fönster på övervången måste ses över.

Anki kontaktar Lena angående det. Skyddsrond 201007.

Vi behöver fortsätta med: Husmöten för Tosteröskolans verksamheter.

Vara flexibla och hjälpa varandra vid sjukdom. Eleverna är vårt gemensamma ansvar.

Gemensamma projekt gällande utomhuspedagogik och skolgården. Måla och fixa på skolgården, skräpplockarvecka – utepedagogik och samarbete. Friluftsdag

tillsammans med Tomasskolan ska ske 2 gånger per år.

Vi hjälps åt och ser möjligheter för att blanda grupper/klasser/elever. Idag så interagerar vi elever i klasserna i ämnena engelska, musik och idrott. Finns det fler sätt att integrera? Roligt för eleverna och även för personalen. Inspirera varandra!

Bjud in klasser och visa vad ni gjort i till exempel bild. Vi behöver börja med

läskompisar, besöka varandras klasser och göra något gemensamt. Samla alla kring en händelse – en saga eller en lek, samling, bildlektion.

När det är för mycket personal i en klass så ta möjligheten att besöka andras klasser och observera/delta för att lära sig och bli inspirerad. Underlättar när vi behöver stuva om personal vid sjukdom. På tisdagarna kan vi prata om var, när hur.

Gemensamma raster 09.30-10.00 för att kunna interagera med varandra. Både för att frigöra personal och för att våra elever ska umgås över klassgränserna och nå nya bekantskaper.

Slutsatser från uppföljning Övergång, samverkan och omvärld Vi behöver sluta med: Att ta emot många olika föräldrabesök (nya elever)

Vi behöver fortsätta med: Vi har samlat nya föräldrar vid ett tillfälle för att samma information ska gå ut. Det var lyckat och kändes professionellt. Viktigt med gott samarbete med specialpedagog från förskolan.

(22)

4

Förslag till frågor at ta upp på tisdags- eller torsdagsmöten mejlas eller skrivs in i Teams. Det sitter även en lapp på tavlan gällande APT-frågor. Alla har ett ansvar att våra möten blir värdefulla.

Vi behöver börja med: Vi behöver synas mer i samhället. Vi behöver ha ledsagarbevis för att minska kostnader för stadsbuss. De flesta elever klarar inte att gå till staden och då är det svårt att visa sig ute i samhället. Det blir stora kostnader för klasserna.

Ledsagarbevisen bör vara personliga, en för varje person. Det är svårt att nå målet att våra elever ska synas i samhället och utveckla kontakter med kultur- och föreningsliv när våra kostnader för transporter är så höga.

Andra viktiga slutsatser som dragits under föregående läsår

(23)

Värdegrundens betydelse för oss i det dagliga arbetet

Brobyggets principer och värderingar kan vi luta oss emot när vi utvecklar våra verksamheter. De ger oss ett gemensamt språk och synsätt. Brobygget fungerar på så vis som vägvisare.

Vi prioriterar under läsåret arbetet med denna princip:

Utveckling betyder för oss: Utveckla It genom att delge varandra. Integrering mellan klasser och skolformer. Mer tematiskt arbete. Kompetensutveckling. Kollegialt lärande.

Vi kan lära av varandra. Teambilding, nu när vi är så många i byggnaden.

Respekt betyder för oss: Prata med och inte om sina kollegor. 24-timmarsregeln, stanna upp och tänk efter hur du formulerar dig. Du kan inte förändra någon annan än dig själv.

Inte använda mobiltelefon.

Öppenhet betyder för oss: Öppenhet gentemot föräldrar. Öppenhet inför nya metoder och arbetssätt. Dela med sig och var öppen för nya förslag och förändringar.

Tydlighet betyder för oss: Att våga säga vad man tycker. Tydlighet gentemot föräldrar och personal (särskilt med ny personal). Inte för mycket ord till elever.

(24)

6

Vart ska vi?

Våra mål finns i läroplanen och

läroplansuppföljningarna hjälper oss att ta reda på om vi når målen. Slutsatserna utgör grunden för

kommande arbetsplan tillsammans med de förväntningar som uttrycks i kontorsplanen.

Våra prioriterade utvecklingsområden detta läsår Inom område Kunskap, utveckling och lärande

1. Att eleverna ska uppleva att att kunskapen är meningsfull och den egna kunskapsutveckling går framåt.

Inom område Normer, värden och inflytande

2. Skolans mål är att elever och personal visar respekt för såväl närmiljö som miljön i ett vidare perspektiv.

Inom område Övergång, samverkan och omvärld

3. Alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur-och arbetsliv föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö.

(25)

Hur gö r vi?

Nu ska utvecklingsområdena konkretiseras i aktiviteter och vi behöver bli överens om vad vi vill uppnå, hur vi ska genomföra aktiviteterna och hur vi vet att vi fått en förbättring.

Aktiviteter

Utvecklingsområde 1: Vi behöver fortsätta med Gemensamma projekt gällande utomhuspedagogik och skolgården. Se NVI.

Vi behöver börja med

Kunskapbedömning i träningsklass – studiecirkel i träningsklasserna på tisdagar.

Bedöming i svenska och matte – studiecirkel i grundsärklasserna på tisdagar.

Vad är viktigt för våra elever – vad står det i läroplanen? Hur utvärderar/bedömer vi?

Helena och Benita vill ha kurs teckenspråk TAKK. De kollar upp när, var, hur?

Integrera mer mellan klasserna. Gemensamma raster. Tipsa varandra i smartboardanvändande.

Se över kompetensutveckling i helhet – vad behövs? Vilken påverkan kan föräldrar ha på pedagogiken? Diskussion på EHT? Vilka riktlinjer behövs? Kan en rektor bestämma? Det är viktigt att vi har en tydlig linje.

De som går kurs ska delge vad de lärt sig för sina arbetskamrater!

Våga vara kritisk och ge feedback.

Det här vill vi åstadkomma: Genomföra studiecirkel Kunskapsbedömning i

träningsklasserna. Bedömning i svenska och matte i grundsärklasserna. Gemensamma raster.

TAKK kurs för de som behöver det i sitt arbete.

Det här ska vi göra: Vi träffas varje tisdag. Anmäl i förväg vad ni vill ta upp. Det är i allas intresse att våra möten känns värdefulla.

Gemensamma raster 09.30-10.00.

Denna tid finns avsatt för aktiviteten: Tisdagsträffarna start v.37.

Vi har följande resurser till förfogande:

Följande person/er ansvarar för aktiviteten: Alla ansvariga lärare

(26)

8

Så här kommer uppföljningen gå till: Avstämning v.42.

Utvecklingsområde 2:

Vi behöver fortsätta med: Husmöten för Tosteröskolans verksamheter.

Vara flexibla och hjälpa varandra vid sjukdom. Eleverna är vårt gemensamma ansvar.

Gemensamma projekt gällande utomhuspedagogik och skolgården. Måla och fixa på skolgården, skräpplockarvecka – utepedagogik och samarbete. Friluftsdag tillsammans med Tomasskolan ska ske 2 gånger per år.

Vi hjälps åt och ser möjligheter för att blanda grupper/klasser/elever. Idag så interagerar vi elever i klasserna i ämnena engelska, musik och idrott. Finns det fler sätt att

integrera? Roligt för eleverna och även för personalen. Inspirera varandra! Bjud in klasser och visa vad ni gjort i till exempel bild. Vi behöver börja med läskompisar, besöka varandras klasser och göra något gemensamt. Samla alla kring en händelse – en saga eller en lek, samling, bildlektion.

När det är för mycket personal i en klass så ta möjligheten att besöka andras klasser och observera/delta för att lära sig och bli inspirerad. Underlättar när vi behöver stuva om personal vid sjukdom. På tisdagarna kan vi prata om var, när hur.

Det här ska vi göra: Tema ”skördetid”. Plocka äpplen på skolgården och göra äppelmos Gemensamma raster 09.30-10.00 för att kunna interagera med varandra. Både för att frigöra personal och för att våra elever ska umgås över klassgränserna och nå nya bekantskaper.

Det här vill vi åstadkomma: Alla klasser har temat ”skördetid”, men utformar temat utefter elevernas utvecklingnivå. Tosteröloppet. Skräpplockarvecka på våren.

A klasserna har ett samarbete och byter klass 1 gång/vecka. Gemensam utepedagogik på torsdagar. C och D har gemensam sagostund, idrott, saga, bild, tema, hemkunskap.

Denna tid finns avsatt för aktiviteten: Fram till v 44 kommer temat genomsyra ämnesområden och lektioner i skolan. Börjar igen på vt efter påsklovet.

Vi har följande resurser till förfogande: I skolans område finns äppelträd och åkrar och skogsområden.

Följande person/er ansvarar för aktiviteten: Alla klasslärare, fritidspersonal och ämneslärare.

Så här vet vi att vi åstadkommit det vi ville: Eleverna har en viss förståelse av årets skiftningar och skördens betydelse. Personalen upplever att de samarbetat över klassgränserna.

(27)

Så här kommer uppföljningen gå till: Se på dokumentationen som har skett under tiden och reflektera över vad som har skett och gjorts.

Utvecklingsområde 3:

Det här vill vi åstadkomma: Mer enhetligt information till nya föräldrar.

Vi samlar alla vid ett tillfälle.

Komma ut mer med eleverna i samhället.

Det här ska vi göra: Möten nya elever: Vi samlar nya föräldrar vid ett tillfälle så att samma information går ut till dem.

Hoppas kunna låna bussen från Thomasskolan när de är på slöjd på Tosteröskolan. Åka mer stadsbuss. Vi behöver ledsagarbevis till personalen.

Denna tid finns avsatt för aktiviteten: Måndagar förmiddag eller och eftermiddag vad gäller bussen.

Vi har följande resurser till förfogande: Förhoppningsvis hyrbuss när Campus hyr.

Följande person/er ansvarar för aktiviteten: Sandra kollar med Jeanette/Pia om möjligheten till ledsagarbevis.

Så här vet vi att vi åstadkommit det vi ville: Utvärdera om vi har åkt med bussen. Lärare och assistenter har fått färdbevis för att kunna använda stadsbussen mer.

Vi har haft möte med alla nya föräldrar.

Så här kommer uppföljningen gå till: Diskussion i arbetslaget.

(28)

10

Arbete pågår…

(29)

Hur blev det?

Nu ska vi ta reda på hur det gått med de aktiviteter vi genomfört. Vi ska också dra lärdomar av vårt arbete som vi kan använda i vårt kommande

utvecklingsarbete. Den analys vi gör hjälper oss att få en ny nulägesbeskrivning och ger alltså ett nytt svar på frågan ”Var är vi?”.

Dialogstöd och tankehjälp

RESULTAT

• Vad har vi åstadkommit?

• Hur vet vi det?

• Hur blev resultatet i förhållande till det vi ville? Nåddes målen?

ANALYS

• Vad i våra processer, exempelvis arbetssätt, förhållningssätt och lärandeklimat kan förklara resultatet?

• Vad i vårt sätt att organisera oss och att använda de förutsättningar vi har kan förklara resultatet?

• Där vi nått ”good enough”/lyckats väl kan vi identifiera framgångsfaktorer. Vilka är de?

• Vilka hinder har uppdagats i utvecklingsarbetet? Vilka är lösta respektive kvarstående?

• Ser vi mönster? Skillnader?

SLUTSATSER Utvecklingsområde 1 För att nå ”grönt över tid”

SLUTSATSER Utvecklingsområde 2 För att nå ”grönt över tid”

Vi behöver fortsätta med:

Det här

(30)

12

Slutsatserna tar vi med i kommande läsårs årsbetsplan.

(31)

Arbetsplan

läsåret 2020/2021

Thomasskolan

(32)

2

I arbetsplanen konkretiseras vilka aktiviteter vi ska genomföra under läsåret för att nå läroplansmålen och de kommunala målen. Arbetsplanen är en del av dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet och är utformad med samma struktur som läroplansuppföljningarna.

Var a r vi?

Vårt nuläge beskriver vi med hjälp av slutsatserna från det senaste årets läroplansuppföljningar, uppföljningen av föregående års arbetsplan och andra viktiga

slutsatser som vi behöver ha med i vårt arbete under kommande läsår.

Slutsatser från uppföljning Kunskap, utveckling och lärande Vi behöver sluta med: att sätta upp för många och ouppnåeliga mål.

Vi behöver fortsätta med: att öka elevernas kommunikationsförmåga, extra anpassningar utifrån elevens förutsättningar. Fortsätta att utmana våra elever i vardagen.

Vi behöver börja med: erhålla kvalificerad kompetensutveckling för vår verksamhet.

Slutsatser från uppföljning Normer, värden och inflytande Vi behöver sluta med:

Vi behöver fortsätta med: klassråd och elevråd.

Vi behöver börja med: genomföra och följa upp de aktiviteter som beslutas under klassråd och elevråd.

Slutsatser från uppföljning Övergång, samverkan och omvärld Vi behöver sluta med:

Vi behöver fortsätta med: se till att uppställda rutiner för mottagandet i vår verksamhet fullföljs. Synliggöra, kommunicera och följa upp våra fastställda rutiner/tidpunkter för övergång och mottagande av elever samt gemensamma aktiviteter (friluftsdagar, friidrottsdagen i Eskilstuna, jul- och sommaravslutningar, påskfirande.

Vi behöver börja med: i god tid genomföra och kommunicera tillsammans med prest.ämneslärare. Fylla i dessa aktiviteter i kalendariet vid lässårsstart. Följa upp vid jämna mellanrum under A-lagstid.

(33)

Andra viktiga slutsatser som dragits under föregående läsår

Vi behöver sluta med: att dra åt olika håll under lektioner. Vi får acceptera att det blir

”good enough”.

Vi behöver fortsätta med:

Vi behöver börja med:

Öka dialogen och kommunikationen med prest.ämneslärare gällande elevers förmågor och lektionsplaneringar.

(34)

4

Värdegrundens betydelse för oss i det dagliga arbetet

Brobyggets principer och värderingar kan vi luta oss emot när vi utvecklar våra verksamheter. De ger oss ett gemensamt språk och synsätt. Brobygget fungerar på så vis som vägvisare.

Vi prioriterar under läsåret arbetet med denna princip:

Utveckling betyder för oss: eleverna vågar och förmår mer än tidigare samt utvecklar sin självständighet.

Respekt betyder för oss: respekterar allas olikheter, alla blir sedda och bemötta utifrån sin situation och sina förmågor.

Öppenhet betyder för oss: vi är tillgängliga för eleverna och för varandra, vi delar med oss av våra kunskaper och erfarenheter. Vi ger eleverna och varandra positiv feedback.

Tydlighet betyder för oss: vi följer givna rutiner. Vi arbetar för gemensamt

förhållningssätt gentemot eleverna samt mellan oss i personalen. Vi kommunicerar med varandra samt dokumenterar.

(35)

Vart ska vi?

Våra mål finns i läroplanen och

läroplansuppföljningarna hjälper oss att ta reda på om vi når målen. Slutsatserna utgör grunden för

kommande arbetsplan tillsammans med de förväntningar som uttrycks i kontorsplanen.

Våra prioriterade utvecklingsområden detta läsår Inom område Kunskap, utveckling och lärande

1. Kompetensutveckling

Inom område Normer, värden och inflytande

2. Klassråd och elevråd som genererar aktiviteter för eleverna för trygghet och större socialt sammanhang, grupptillhörighet som är större än klasstillhörigheten. Närma sig varandra både kunskapsmässigt och socialt.

Inom område Övergång, samverkan och omvärld

3. Ha framförhållning och bättre kommunikation och ansvarsfördelning vad det gäller idrottsdagar, friidrottsdagen i Eskilstuna, jul- och sommaravslutning samt påskfirande och andra externa aktiviteter.

(36)

6

Hur gö r vi?

Nu ska utvecklingsområdena konkretiseras i aktiviteter och vi behöver bli överens om vad vi vill uppnå, hur vi ska genomföra aktiviteterna och hur vi vet att vi fått en förbättring.

Aktiviteter

Utvecklingsområde 1: Kompetensutveckling

Det här vill vi åstadkomma:

Delta tillsammans på kompetensutveckling anpassat för vår verksamhet.

Tid tillsammans där alla personalroller för dialog och gemensamt arbetar med nyvunnen kunskap från kompetensutveckling.

Det här ska vi göra:

Börja med att synliggöra det vi redan gör bra (inventering).

Ta fram vilken slags kompentensutveckling vi vill ha och behöver.

Genomföra.

Denna tid finns avsatt för aktiviteten:

Uppstartsdagar, studiedagar, APT.

Vi har följande resurser till förfogande:

Det behöver vi ta reda på.

Följande person/er ansvarar för aktiviteten:

Rektor, arbetslagsledare, utvecklingsledare tillsammans med medarbetare.

Så här vet vi att vi åstadkommit det vi ville:

Efter erhållen kompetensutveckling och arbete kring denna enligt ovan.

Så här kommer uppföljningen gå till:

Avstämning hur vi ligger till i arbetet under höstlovsdagarna samt utvärderingen i arbetsplanen i slutet av läsåret.

(37)

Utvecklingsområde 2: Klassråd och elevråd som genererar aktiviteter för eleverna

Det här vill vi åstadkomma:

Alla klasser har rutiner för klassråd och vi har ett par elevråd per läsår. Vi behöver en ansvarig person för elevrådet. Genom att genomföra dessa mynnar det ut i aktiviteter för eleverna så att eleverna upplever och lär sig om demokrati och att de har möjliget att påverka sin vardag/skolgång.

Det här ska vi göra:

Utse en ansvarig för elevråd. Klassläraren planerar och genomför klassråden.

Denna tid finns avsatt för aktiviteten:

Vi diskuterar och stämmer av klassråd/elevråd under a-lagstid.

Vi har följande resurser till förfogande:

Vi personal.

Följande person/er ansvarar för aktiviteten:

Tidigare ansvarig för elevrådet fortsätter detta läsår.

Så här vet vi att vi åstadkommit det vi ville:

Genomförda aktiviteter för eleverna som beslutats av dem i klassråd och elevråd.

Så här kommer uppföljningen gå till:

Under läsårets gång som en återkommande punkt under arbetslag samt utvärdering arbetsplan. Elevrådet utvärderar sina planerade och genoförda aktiviteter vid läsårets slut.

(38)

8

Utvecklingsområde 3 Övergång, samverkan och omvärld

Det här vill vi åstadkomma: Ha framförhållning och bättre kommunikation och ansvarsfördelning vad det gäller idrottsdagar, friidrottsdagen i Eskilstuna, jul- och sommaravslutning samt påskfirande och andra gemensamma aktiviteter.

Det här ska vi göra: Möjligöra att lärarna träffas vid jämna mellanrum. Kommunicera och samarbeta för att genomföra aktiviteterna.

Denna tid finns avsatt för aktiviteten: Arbetslagsmöten, planeringsdagar och studiedagar.

Vi har följande resurser till förfogande: persnalen och eleverna.

Följande person/er ansvarar för aktiviteten: Ledningen att

prest.ämneslärare/vikarierande lärare har möjlighet att delta på planeringsdagar och a- lagsmöten vid behov. Personalen. Varje ämnesansvarig lärare tar större ansvar och kommunicerar samt delegerar/samarbetar med kollegor.

Så här vet vi att vi åstadkommit det vi ville: både personal och elever utvärderar efter genomförda aktiviteter.

Så här kommer uppföljningen gå till: Under a-lagstid genom utvärdering och samtal efter genomförda aktivteter.

(39)

Arbete pågår…

(40)

10

Hur blev det?

Nu ska vi ta reda på hur det gått med de aktiviteter vi genomfört. Vi ska också dra lärdomar av vårt arbete som vi kan använda i vårt kommande

utvecklingsarbete. Den analys vi gör hjälper oss att få en ny nulägesbeskrivning och ger alltså ett nytt svar på frågan ”Var är vi?”.

Dialogstöd och tankehjälp

RESULTAT

• Vad har vi åstadkommit?

• Hur vet vi det?

• Hur blev resultatet i förhållande till det vi ville? Nåddes målen?

ANALYS

• Vad i våra processer, exempelvis arbetssätt, förhållningssätt och lärandeklimat kan förklara resultatet?

• Vad i vårt sätt att organisera oss och att använda de förutsättningar vi har kan förklara resultatet?

• Där vi nått ”good enough”/lyckats väl kan vi identifiera framgångsfaktorer. Vilka är de?

• Vilka hinder har uppdagats i utvecklingsarbetet? Vilka är lösta respektive kvarstående?

• Ser vi mönster? Skillnader?

SLUTSATSER Utvecklingsområde 1 KOMPTENSUTVECKLING För att nå ”grönt över tid”

Vi behöver sluta med Vi behöver fortsätta med Vi behöver börja med

Det här

(41)

SLUTSATSER Utvecklingsområde 2 För att nå ”grönt över tid”

Vi behöver sluta med:

Vi behöver fortsätta med:

Vi behöver börja med:

SLUTSATSER Utvecklingsområde 3 För att nå ”grönt över tid”

Fullfölja uppställda rutiner för mottagandet i vår verksamhet Vi behöver sluta med:

Vi behöver fortsätta med:

Vi behöver börja med:

Slutsatserna tar vi med i kommande läsårs årsbetsplan.

(42)

Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs

Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00

kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se

Bankgiro 621-6907

Marie-Louise Ramevik Tel. 0152-293 37

Skolinspektionen Box 23069 10435 Stockholm

Redovisning av vidtagna åtgärder i gymnasiesärskola Skolinspektionen konstaterar att Strängnäs kommun inte uppfyller

författningskraven avseende att:

 Huvudmannen ser till att det på skolenheterna finns tillgång till elevhälsa för eleverna i gymnasiesärskola, så att den kan användas främst

förebyggande och hälsofrämjande och för att stödja elevernas utveckling mot målen. (2 kap. 25 § skollagen)

1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande:

a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts.

b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för

genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet.

c. när arbetet inleddes och avslutades.

a. Ytterligare en skolpsykolog har anställts i centrala elevhälsan, vilket betyder att det sammantaget finns två skolpsykologer att tillgå.

b. Centrala elevhälsans chef har ansvarat för rekryteringen av skolpsykolog.

c. Rekryteringsarbetet inleddes under vårterminen 2020. Skolpsykologen tillträdde sin anställning i juni.

2. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande:

a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering, b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur

ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande).

a. Grundskolans verksamhetschef och centrala elevhälsans chef har ansvarat för utvärderingen.

b. Samtal med rektor och centrala elevhälsans olika kompetenser ligger till grund för utvärderingen.

3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande).

(43)

elevhälsans möte varje vecka där fördelning av inkomna ärenden sker.

Processen för ärendefördelning har förbättrats så att det är tydligare för rektorer och skolan hur de kan få del av centrala elevhälsans resurser.

Representanter för centrala elevhälsan har besökt alla lokala

elevhälsoteam för att informera om processen. Sammantaget har den förbättrade processen resulterat i att det finns mer tid för arbete på skolorna.

Skolinspektionen konstaterar att Strängnäs kommun inte uppfyller författningskraven avseende att:

 Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen i förhållande till de nationella målen, och dokumenterar denna uppföljning. (1 kap. 9 §, 4 kap.

3 och 5-6 §§ skollagen)

 Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder för att säkerställa en likvärdig utbildning, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (1 kap. 9

§, 4 kap. 3 och 6 §§ skollagen)

 Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (1 kap. 9 §, 4 kap. 3 och 6-7 §§ skollagen)

 Kommunen fördelar resurser till utbildning inom skolväsendet efter elevernas olika förutsättningar och behov, för att säkerställa en likvärdig utbildning. (1 kap. 9 §, 2 kap. 8 b § skollagen)

1. Ange tydligt vilka åtgärder som vidtagits för att avhjälpa respektive påtalad brist. Ange följande:

a. vad som har gjorts för att avhjälpa bristerna och hur det har gjorts.

b. vem eller vilka (person/funktion) som är ansvariga för

genomförande av åtgärderna samt vilka personer och grupper som involverats i arbetet.

c. när arbetet inleddes och avslutades.

a. Huvudmannen har fortsatt att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet utifrån det gemensamt beslutade årshjulet, den gemensamma uppföljningsmodellen och den gemensamma mallen för

(44)

uppföljningsarbetet ska genomföras på deras respektive skolor.

I slutet av uppföljningsperioden genomförs dialog med respektive rektor, och därefter genomförs gemensam dialog och analys i rektorsgruppen.

b. Verksamhetschef för grundskola har ansvarat för förbättringsarbetet.

Grundskolans utbildningssamordnare har varit involverad i arbetet.

c. Gymnasiesärskolans rektor tillträdde sin tjänst den 9 mars 2020 och deltar sedan dess i förbättringsarbetet.

2. Beskriv hur ni har utvärderat och försäkrat er om att åtgärderna för respektive brist gett avsett resultat. Beskriv följande:

a. vem (person/funktion) som har ansvarat för denna utvärdering, b. vilka metoder som har använts för att utvärdera åtgärderna, hur

ev. urval av exempelvis personal och elever gått till och, om relevant, ev. bortfall (bifoga ev. enkäter eller motsvarande).

a. Verksamhetscontroller har ansvarat för utvärderingen.

b. Utvärderingen har bestått av genomgång av arbetsplaner och samtal med verksamhetschef och grundskolans utbildningssamordnare.

Gymnasiesärskolans rektor har bidragit med kompletterande svar.

3. Beskriv resultatet av vidtagna åtgärder för varje påtalad brist utifrån den utvärdering som gjorts (bifoga ev. resultatsammanställningar eller motsvarande).

De vidtagna åtgärderna har resulterat i att gymnasiesärskolan har en arbetsplan som utgår från de gemensamma uppföljningsområdena, bilaga 1. Uppföljning av läroplansområdet Övergång, samverkan och omvärld har genomförts men inte på ett tillräckligt systematiskt sätt.

Uppföljningen är heller inte systematiskt dokumenterad.

4. Om någon brist inte fullt ut är avhjälpt, beskriv följande:

a. vad åtgärderna hittills har resulterat i b. det fortsatta arbetet

c. när ni bedömer att bristen kommer att vara avhjälpt.

d. hur ni kommer att utvärdera och försäkra er om att åtgärderna ger avsett resultat.

a. Huvudmannen har i uppföljningen fått syn på att planerna har inslag av ett systematiskt kvalitetsarbete men att arbetet inte är systematiskt i alla delar. Den främsta orsaken till de kvarvarande bristerna är flera

chefsbyten.

b. Verksamhetschef och rektor fortsätter det kontinuerliga arbetet i

(45)

Grundskolans utbildningssamordnare inleder en utbildningsinsats gällande systematiskt kvalitetsarbete på gymnasiesärskolan den 3 december 2020. Utbildningsinsatsen kommer fortgå under

genomförandet av läroplansuppföljning Normer, värden och inflytande under våren 2021, och vid behov under följande läroplansuppföljningar under året.

c. Gymnasiesärskolans systematiska läroplansuppföljning kommer att vara en del av huvudmannens uppföljning av området Normer, värden och inflytande som genomförs under vårterminen 2021. Barn- och utbildningsnämnden behandlar områdets kvalitetsrapport på sitt sammanträde den 15 juni.

d. Utvärderingen kommer bestå av en kontroll av att gymnasiesärskolans läroplansuppföljning finns med som en del av huvudmannens

kvalitetsdialog och att gymnasiesärskolans uppföljning synliggörs i kvalitetsrapporten Normer, värden och inflytande.

Skolinspektionens beslut har inte återkopplats till eleverna i gymnasiesärskolan.

Bilagor

1. Arbetsplan läsåret 2020/2021 Thomasskolan

Tony Lööw Utbildningschef

(46)

Arbetsplan

läsåret 2020/2021

Thomasskolan

(47)

I arbetsplanen konkretiseras vilka aktiviteter vi ska genomföra under läsåret för att nå läroplansmålen och de kommunala målen. Arbetsplanen är en del av dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet och är utformad med samma struktur som läroplansuppföljningarna.

Var a r vi?

Vårt nuläge beskriver vi med hjälp av slutsatserna från det senaste årets läroplansuppföljningar, uppföljningen av föregående års arbetsplan och andra viktiga

slutsatser som vi behöver ha med i vårt arbete under kommande läsår.

Slutsatser från uppföljning Kunskap, utveckling och lärande Vi behöver sluta med: att sätta upp för många och ouppnåeliga mål.

Vi behöver fortsätta med: att öka elevernas kommunikationsförmåga, extra anpassningar utifrån elevens förutsättningar. Fortsätta att utmana våra elever i vardagen.

Vi behöver börja med: erhålla kvalificerad kompetensutveckling för vår verksamhet.

Slutsatser från uppföljning Normer, värden och inflytande Vi behöver sluta med:

Vi behöver fortsätta med: klassråd och elevråd.

Vi behöver börja med: genomföra och följa upp de aktiviteter som beslutas under klassråd och elevråd.

Slutsatser från uppföljning Övergång, samverkan och omvärld Vi behöver sluta med:

Vi behöver fortsätta med: se till att uppställda rutiner för mottagandet i vår verksamhet fullföljs. Synliggöra, kommunicera och följa upp våra fastställda rutiner/tidpunkter för övergång och mottagande av elever samt gemensamma aktiviteter (friluftsdagar, friidrottsdagen i Eskilstuna, jul- och sommaravslutningar, påskfirande.

(48)

3

Andra viktiga slutsatser som dragits under föregående läsår

Vi behöver sluta med: att dra åt olika håll under lektioner. Vi får acceptera att det blir

”good enough”.

Vi behöver fortsätta med:

Vi behöver börja med:

Öka dialogen och kommunikationen med prest.ämneslärare gällande elevers förmågor och lektionsplaneringar.

(49)

Värdegrundens betydelse för oss i det dagliga arbetet

Brobyggets principer och värderingar kan vi luta oss emot när vi utvecklar våra verksamheter. De ger oss ett gemensamt språk och synsätt. Brobygget fungerar på så vis som vägvisare.

Vi prioriterar under läsåret arbetet med denna princip:

Utveckling betyder för oss: eleverna vågar och förmår mer än tidigare samt utvecklar sin självständighet.

Respekt betyder för oss: respekterar allas olikheter, alla blir sedda och bemötta utifrån sin situation och sina förmågor.

Öppenhet betyder för oss: vi är tillgängliga för eleverna och för varandra, vi delar med oss av våra kunskaper och erfarenheter. Vi ger eleverna och varandra positiv feedback.

Tydlighet betyder för oss: vi följer givna rutiner. Vi arbetar för gemensamt

förhållningssätt gentemot eleverna samt mellan oss i personalen. Vi kommunicerar med varandra samt dokumenterar.

(50)

5

Vart ska vi?

Våra mål finns i läroplanen och

läroplansuppföljningarna hjälper oss att ta reda på om vi når målen. Slutsatserna utgör grunden för

kommande arbetsplan tillsammans med de förväntningar som uttrycks i kontorsplanen.

Våra prioriterade utvecklingsområden detta läsår Inom område Kunskap, utveckling och lärande

1. Kompetensutveckling

Inom område Normer, värden och inflytande

2. Klassråd och elevråd som genererar aktiviteter för eleverna för trygghet och större socialt sammanhang, grupptillhörighet som är större än klasstillhörigheten. Närma sig varandra både kunskapsmässigt och socialt.

Inom område Övergång, samverkan och omvärld

3. Ha framförhållning och bättre kommunikation och ansvarsfördelning vad det gäller idrottsdagar, friidrottsdagen i Eskilstuna, jul- och sommaravslutning samt påskfirande och andra externa aktiviteter.

(51)

Hur gö r vi?

Nu ska utvecklingsområdena konkretiseras i aktiviteter och vi behöver bli överens om vad vi vill uppnå, hur vi ska genomföra aktiviteterna och hur vi vet att vi fått en förbättring.

Aktiviteter

Utvecklingsområde 1: Kompetensutveckling

Det här vill vi åstadkomma:

Delta tillsammans på kompetensutveckling anpassat för vår verksamhet.

Tid tillsammans där alla personalroller för dialog och gemensamt arbetar med nyvunnen kunskap från kompetensutveckling.

Det här ska vi göra:

Börja med att synliggöra det vi redan gör bra (inventering).

Ta fram vilken slags kompentensutveckling vi vill ha och behöver.

Genomföra.

Denna tid finns avsatt för aktiviteten:

Uppstartsdagar, studiedagar, APT.

Vi har följande resurser till förfogande:

Det behöver vi ta reda på.

Följande person/er ansvarar för aktiviteten:

Rektor, arbetslagsledare, utvecklingsledare tillsammans med medarbetare.

Så här vet vi att vi åstadkommit det vi ville:

Efter erhållen kompetensutveckling och arbete kring denna enligt ovan.

Så här kommer uppföljningen gå till:

Avstämning hur vi ligger till i arbetet under höstlovsdagarna samt utvärderingen i arbetsplanen i slutet av läsåret.

(52)

7

Utvecklingsområde 2: Klassråd och elevråd som genererar aktiviteter för eleverna

Det här vill vi åstadkomma:

Alla klasser har rutiner för klassråd och vi har ett par elevråd per läsår. Vi behöver en ansvarig person för elevrådet. Genom att genomföra dessa mynnar det ut i aktiviteter för eleverna så att eleverna upplever och lär sig om demokrati och att de har möjliget att påverka sin vardag/skolgång.

Det här ska vi göra:

Utse en ansvarig för elevråd. Klassläraren planerar och genomför klassråden.

Denna tid finns avsatt för aktiviteten:

Vi diskuterar och stämmer av klassråd/elevråd under a-lagstid.

Vi har följande resurser till förfogande:

Vi personal.

Följande person/er ansvarar för aktiviteten:

Tidigare ansvarig för elevrådet fortsätter detta läsår.

Så här vet vi att vi åstadkommit det vi ville:

Genomförda aktiviteter för eleverna som beslutats av dem i klassråd och elevråd.

Så här kommer uppföljningen gå till:

Under läsårets gång som en återkommande punkt under arbetslag samt utvärdering arbetsplan. Elevrådet utvärderar sina planerade och genoförda aktiviteter vid läsårets slut.

(53)

Utvecklingsområde 3 Övergång, samverkan och omvärld

Det här vill vi åstadkomma: Ha framförhållning och bättre kommunikation och ansvarsfördelning vad det gäller idrottsdagar, friidrottsdagen i Eskilstuna, jul- och sommaravslutning samt påskfirande och andra gemensamma aktiviteter.

Det här ska vi göra: Möjligöra att lärarna träffas vid jämna mellanrum. Kommunicera och samarbeta för att genomföra aktiviteterna.

Denna tid finns avsatt för aktiviteten: Arbetslagsmöten, planeringsdagar och studiedagar.

Vi har följande resurser till förfogande: persnalen och eleverna.

Följande person/er ansvarar för aktiviteten: Ledningen att

prest.ämneslärare/vikarierande lärare har möjlighet att delta på planeringsdagar och a- lagsmöten vid behov. Personalen. Varje ämnesansvarig lärare tar större ansvar och kommunicerar samt delegerar/samarbetar med kollegor.

Så här vet vi att vi åstadkommit det vi ville: både personal och elever utvärderar efter genomförda aktiviteter.

Så här kommer uppföljningen gå till: Under a-lagstid genom utvärdering och samtal efter genomförda aktivteter.

(54)

9

Arbete pågår…

(55)

Hur blev det?

Nu ska vi ta reda på hur det gått med de aktiviteter vi genomfört. Vi ska också dra lärdomar av vårt arbete som vi kan använda i vårt kommande

utvecklingsarbete. Den analys vi gör hjälper oss att få en ny nulägesbeskrivning och ger alltså ett nytt svar på frågan ”Var är vi?”.

Dialogstöd och tankehjälp

RESULTAT

• Vad har vi åstadkommit?

• Hur vet vi det?

• Hur blev resultatet i förhållande till det vi ville? Nåddes målen?

ANALYS

• Vad i våra processer, exempelvis arbetssätt, förhållningssätt och lärandeklimat kan förklara resultatet?

• Vad i vårt sätt att organisera oss och att använda de förutsättningar vi har kan förklara resultatet?

• Där vi nått ”good enough”/lyckats väl kan vi identifiera framgångsfaktorer. Vilka är de?

• Vilka hinder har uppdagats i utvecklingsarbetet? Vilka är lösta respektive kvarstående?

• Ser vi mönster? Skillnader?

SLUTSATSER Utvecklingsområde 1 KOMPTENSUTVECKLING För att nå ”grönt över tid”

Vi behöver sluta med Vi behöver fortsätta med Vi behöver börja med

Det här

(56)

11 SLUTSATSER Utvecklingsområde 2

För att nå ”grönt över tid”

Vi behöver sluta med:

Vi behöver fortsätta med:

Vi behöver börja med:

SLUTSATSER Utvecklingsområde 3 För att nå ”grönt över tid”

Fullfölja uppställda rutiner för mottagandet i vår verksamhet Vi behöver sluta med:

Vi behöver fortsätta med:

Vi behöver börja med:

Slutsatserna tar vi med i kommande läsårs årsbetsplan.

References

Related documents

1 Innan dess hade den finansiella sektorn för blygsam omfattning och roll för att kunna påverka ekonomin mer brett – det var ju en ganska liten del av befolkningen

3 Inledning ...3 Antalet ledamöter ...3 Presidium ...3 Ålderspresident...3 Fyllnadsval till presidiet ...3 Upphörande av uppdrag som förtroendevald ...3 Tid och plats

Med stöd av policyn ska länets kommuner, Region Kronoberg och Länsstyrelsen i Kronobergs län samarbeta och samhandla kring folkhälsofrågor och verka för att skapa

nödvändig utrustning på vårdenheterna fundamentalt för att kunna uppnå vård av hög kvalitet (Tuncalp m.fl., 2015; Kruk m.fl., 2018). Därför anser jag att det måste ske

 Färre barn och unga ska utsättas för risk att skadas till följd av eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar (ANDTS). Utmaningarna kan

Utefter resultaten i kvalitetsberättelsen för 2015 har förvaltningen valt att fokusera på två av våra kännetecken för god kvalitet - En rättssäker verksamhet samt Rätt

 Invånare i Strängnäs kommun ska ha tillgång till välfärdstjänster av god kvalitet.  Kommunen har moderna kommunikationskanaler och fysiska platser för

Kommunens nämnder uppdras att inom ramen för sitt uppdrag bryta ner utmaningarna till åtaganden på nämndnivå och aktiviteter