flerspråkiga elevers språk och kunskapsutveckling Intervjuperson A
10. Diskussion och framtida forskningsförslag
Under det här avsnittet diskuterar vi studiens resultat och analys utifrån syfte, frågeställningar, teoretiska perspektiv samt tidigare forskning. Studiens syfte var att
undersöka vikten av studiehandledningens roll för att främja flerspråkiga elevers språk och kunskapsutveckling samt öka elevens självkänsla. Vidare ville vi undersöka hur samarbete mellan lärare och studiehandledare kan påverka studiehandledningens process, vilket utvecklar flerspråkiga elevers ämneskunskaper. Studieresultaten visar att stödet, i form av studiehandledning på modersmålet, gynnar och utvecklar flerspråkiga elevers språk och kunskap. Studiehandledning på modersmålet ger även eleverna möjlighet till att bli delaktiga i klassrummet och till att kunna uttrycka sig vilket i sin tur leder till att elevernas självkänsla ökar. Vårt studieresultat visar också vikten av samarbetet mellan lärare och studiehandledare för att utveckla flerspråkiga elevers kunskaper.
● Betydelse av Studiehandledning på modersmålet för flerspråkiga elevers för att
främja språk och kunskapsutveckling samt öka deras självkänsla.
Resultaten av vår studie visar att elevens modersmål är ett viktigt redskap, som betonas av Lundgren (2012, s.189–190) och Gibbons (2016), att språket är människans redskap för att kommunicera med andra människor och hjälper till att förstå nya och svåra begrepp bättre, vilket leder till att flerspråkiga elever vågar uttrycka sina åsikter. Intervjupersonerna i studien menar att när eleven får information om ämnesinnehåll och begreppsförklaring på sitt modersmål blir det lättare för hen att ta emot ny kunskap, vilket även Gibbons (2016) betonar.
Lärarna och studiehandledarna i studien menar att studiehandledning på modersmålet spelar en betydande roll för flerspråkiga elevers språk och kunskapsutveckling. Vidare lyfter lärarna fram att studiehandledning på modersmålet hjälper flerspråkiga elever att känna sig trygga. De menar att med tryggheten kan eleverna ta emot ny kunskap på ett smidigt sätt och vara mer socialt delaktiga och utvecklas snabbare. Studiehandledning på modersmålet ger därför
inte bara stöd med språket och kunskaper, utan det förstärker även elevernas självkänsla vilket har en positiv påverkan på deras kunskapsutveckling. Det visar sig väldigt tydligt när eleverna deltar i diskussioner som leder till effektivare lärande. Samtliga ämneslärare tycker att deras elever har blivit mer delaktiga och att eleverna har blivit stärkta efter att ha fått studiehandledning på modersmålet vilket ger framgång i lärandet, som betonas av Gibbons et al. (2016) och Bunar et al. (2010). Vidare bekräftar Gibbons et al. (Ibid) att när flerspråkiga elever använder sitt modersmål som resurs för att lära sig att läsa och skriva på sitt andraspråk stärker det deras självkänsla.
Resultaten har också visat att de sociala relationer som eleverna skapar i sin skolvärld påverkar deras kunskapsutveckling. I studiehandlednings uppdraget är den sociala delen en viktig del som ingår eftersom studiehandledare är som en bro som hjälper flerspråkiga elever att bygga relationer med andra i klassen, vilket i sin tur påverkar deras kunskapsutveckling. Vi har hänvisat till det teoretiska perspektivet som Lundgren et al. (2012, s.189–190) och Gibbons (2016) betonar att studiehandledaren har en viktig roll i det sociala livet för flerspråkiga elever genom att stärka deras trygghet och identitet. Utifrån den sociokulturella teorin kan studiehandledaren betraktas som en katalysator för sådana sociala relationer. Ett av de viktigaste bidragen från Vygotskij var enligt Lundgren et al. (2012, s.190) att han formulerade relationen mellan tänkande och språk vilket betyder att studiehandledare med sitt uppdrag hjälper flerspråkiga elever att tänka både på rätt sätt och på olika sätt.
Lärarna i studien uttrycker att kommunikationen och interaktionen de flerspråkiga eleverna har med andra elever och pedagoger i skolan är viktig för elevens språk och kunskapsutveckling, vilket även Lundgren et al. (2012, s. 192–193) betonar. Eleven kan vara en del av undervisningsprocessen när hen kommunicerar och samspelar med lärare och andra elever i klassrummet. Gibbons et al. (2016, s. 49–51) och Lundgren et al. (2012, s.189–190) hänvisar till Vygotskijs tankar som bekräftade att språket är människans redskap för att kommunicera med andra människor och att förstå nya och svåra begrepp bättre, vilket leder till att kunna uttrycka sina åsikter och där finns sambandet mellan det sociala samspelet och den individuella utvecklingen.
Flerspråkiga elever har enligt Skolverket (2015) rätt att få stöd i form av studiehandledning på sitt modersmål om eleven behöver det. För att eleverna ska kunna gå vidare till gymnasiet behövs behörighet och med hjälp av studiehandledaren kan eleven skriva prov och visa sina förmågor och kunskap på sitt starkaste språk. Då kan eleven enligt Gibbons et al. (2016) och
Bunar et al. (2010) utveckla sitt modersmål och även det nya språket. Enligt intervjupersonerna i studien kan studiehandledning på modersmålet ge eleverna stora möjligheter att förmedla sina kunskaper och erfarenheter på sitt modersmål vilket leder till att deras självkänsla ökar. Ytterligare uttrycker lärarna i studien att eleverna kan bli mer aktiva och uttrycka sig mer i klassrummetgenom studiehandledning på modersmålet.
Vidare menar lärarna i studien att stödet i form av studiehandledning på modersmål är ett tillfälligt stöd till de flerspråkiga eleverna när de senare ska klara sig på egen hand och dessutom kunna utveckla språk och kunskaper, vilket även Gibbons et al. (2016) betonar. Imsen et al. (2009, s.319) och Kaya et al. (2014, s.3) betonar att det sociala samspelet och språk har en stor betydelse för utvecklingsprocessen och interaktionen vilket kan spela en stor roll i elevens språk och kunskapsutveckling.
Den kognitiva utmaning som Vygotskij nämner gynnar elevens lärande (Gibbons et al., 2014; Lundgren et al., 2012, s.193). När eleven får arbeta med uppgifter som innehåller kognitiva utmaningar som hen kan klara med hjälp av stöttning, skapas interaktionen mellan flerspråkiga elever och de andra eleverna i klassen med hjälp av studiehandledning, därför bör lärare planera undervisningen samt förbereda kognitiva uppgifter utifrån elevers proximala zon. Vygotskij menar med den proximala utvecklingszonen enligt Lundgren (ibid), att en person är mycket nära att behärska något nytt om hen behärskar ett begrepp eller en färdighet väl. Enligt Polias et al. (2017, s.2) spelar modersmålet en viktig roll när det gäller stöttning, eftersom modersmålet är ett medierande verktyg i elevens självständighet. Stöttning på modersmål ger flerspråkiga elever möjlighet att lösa kognitiva utmaningar som leder till att lärare har höga förväntningar på eleverna och deras vidareutveckling i språket och ämneskunskaperna.
● Betydelse av samarbete mellan ämneslärare och studiehandledare för att
utveckla flerspråkiga elevers kunskap.
Vårt studieresultat visar att studiehandledningen på modersmålet ska vara effektivare och påverka språk, kunskapsutveckling och självkänsla hos flerspråkiga eleverna när samarbetet mellan lärare och studiehandledare fungerar på ett bra och organiserat sätt. Enligt tidigare forskning, Bunar et al. (2010) och Wigg et al. (2016) och våra intervjupersoner, behöver det fungera bra. Att lärare planerar med studiehandledare ger enligt våra intervjupersoner och tidigare forskning också möjlighet till lärare att förbereda sin planering baserad på elevernas förutsättningar vilket leder till att flerspråkiga elever inte stannar kvar på samma kunskapsnivå utan går vidare som de andra i klassen.
Baserat på intervjupersonernas åsikter ser vi att det viktigaste för flerspråkiga elevers utveckling är att lärare och studiehandledare samplanerar inför lektionerna. Sheikhi et al (2019) anser i sin artikel Samarbete för framgångsrik studiehandledning på modersmål att lärare bör förmedla studiehandledaren de aktuella kunskapskraven som eleven behöver för att nå målen. Dessutom bör lärare tydliggöra och beskriva vilka kunskapskrav eleven behöver stöd i för att studiehandledaren kan ge rätt stöd till de flerspråkiga eleverna. Sheikhi et al. (Ibid) betonar också att planeringen måste utvärderas för att man kan förändra den om det behövs och att kommunikation mellan lärare och studiehandledare bör vara kontinuerlig. Tid för planering enligt intervjupersoner är en av utmaningarna som ibland kan hindra studiehandledarens roll i att hjälpa flerspråkiga elever att vidare utveckla sina ämneskunskaper. Studiehandledare behöver känna till hur undervisningen är upplagd och det är avgörande att samarbetet mellan lärare och studiehandledare fungerar bra vilket beror på hur mycket tid studiehandledaren är i skolan. Det kopplar vi även till ett av svaren som vi fått i våra intervjuer, att studiehandledare har större möjlighet att träffa lärare om hen är anställd på en skola.
De kan till exempel i arbetslagen diskutera elevers lärandeprocess och vilka utmaningar som finns i lärarens uppdrag. Enligt Wigg et al. (2016, s. 86) betonar att det finns utmaningar i hur studiehandledare har möjlighet att samverka med ämneslärare eftersom det innebär att studiehandledaren behöver hitta tid med ämnesläraren vilket är svårt för studiehandledaren som är centralt anställd med uppdrag på flera olika skolor medan studiehandledaren som är anställd på en skola får större möjlighet till det. Lärarna i studien betraktar samarbetet och samplaneringen med studiehandledare som en förutsättning och resurs för att ämnesläraren ska lyckas med sitt uppdrag. Det betyder att om det finns ett bra samarbete mellan studiehandledare och ämneslärare, blir effekten av studiehandledning för eleverna positiv.
Resultatet i vår studie visar också vikten av elevers förkunskaper och kartläggning vilket påverkar flerspråkiga elevers språk och kunskapsutveckling. Intervjupersonerna tycker i likhet med Kayas beskrivning, att studiehandledare spelar en viktig roll när det gäller att kartlägga elevens kunskaper (Kaya et al., 2016, s. 75). Studiehandledare underlättar ämneslärarens ansvar att bedöma kunskaper i ämnet eftersom kartläggningen är en grund för ämneslärare att kunna planera sin undervisning och bygga vidare på elevens tidigare kunskap (Bouakaz & Bunar et al., 2015, s. 268). Wigg et al. (2016) betonar vikten av kartläggning av flerspråkiga elever för att läraren ska få en uppfattning om vilken nivå eleven befinner sig på. Lärarna i studien uttrycker den stora vikten av att modersmålslärare eller studiehandledare
deltar i kartläggningen. Läraren tillsammans med studiehandledning kan då planera lektionsundervisning utifrån flerspråkiga elevers förutsättningar för fortsatt utveckling av deras tidigare erfarenhet. Enligt intervjupersonerna och forskarna, som vi nämnt tidigare, är åtgärderna goda redskap för skolan som kan optimera organisationen för studiehandledning och arbetssätt och ge nyanlända elever stödet de behöver och anpassa undervisningen till elevernas förutsättningar och behov.
Det är mycket viktigt att lärare följer de flerspråkiga elevernas kunskapsinhämtning. Vår studie visar har forskarna och intervjupersoner menar att om studiehandledare lyckas med sitt arbete möjliggör detta att flerspråkiga elever lämnar skolan med godkända betyg.
Studiens resultatet visar att anpassa studiehandledningen till den enskilde elevens behov kräver i hög grad samarbete mellan studiehandledare och lärare. Den svåraste frågan i vår undersökning som vi inte kunde ge ett enhetligt övergripande svar på är vilka former av studiehandledning man fast ska följa och som garanterar att studiehandledning ska bidra till flerspråkiga elevers språk och kunskapsutveckling. Men alla intervjupersoner är överens om att studiehandledningen bör genomföras utifrån elevernas behov och att det ska vara flexibelt genom att ämneslärare med studiehandledare kan välja formen som är givande för eleven att få rätt stöd. Alla intervjupersoner är överens om att det är mycket viktigt att studiehandledare och elever är i klassen under lektionsgenomgångar.
Vi vill notera att det var svårt att hitta forskning som har undersökt studiehandlednings processen på modersmålet. Denna är en väldigt aktuell fråga som behöver undersökas ytterligare enligt vår studieresultat och Wigg (2016) som betonar att alla inom skolan behöver få mer kunskap om studiehandledningsprocessen och det behövs också att mer forskning och utbildning förs i ljuset inom detta området. Då det har stor potential att förbättra vårt lärsystem.
11. Referenser
Axelsson, M. (2015). Nyanländas möte med skolans ämnen i ett språkdidaktiskt
perspektiv. I: Bunar, N. (red.). Nyanlända och lärande: mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur.
Bouakaz, L. & Bunar, N. (2015). Diagnos nyanländ: lärande och läridentiteter i en skola för nyanlända. I: Bunar, N. (red.). Nyanlända och lärande: mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur.
Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande: En forskningsöversikt om nyanlända elever i den
svenska skolan. Vetenskapsrådet.
Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever: Effektiv undervisning i en utmanande tid . Natur & Kultur Akademisk.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna . Studentlitteratur.
Gibbons, P., & Ring, A. S. (2016). Stärk språket stärk lärandet: Språk- och
kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever . Hallgren & Fallgren.
Gibbons, P. (2014). Stärk språket, stärk lärandet språk- och kunskapsutveclande arbetssätt
för och med andraspråkselever i klassrummet . Hallgren & Fallgren.
Hajer, M., Meestringa, T., Löthagen, A., & Verwijst, Y. (2014). Språkinriktad undervisning:
En handbok. Hallgren & Fallgren.
Jepson Wigg, U. (2016). Betydelsefulla skeden: Från introducerande till ordinarie
undervisning. I: Pirjo, L., & Sundgren, E. (red.). Skolans möte med nyanlända . Liber. Kaya A.2014 språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända. Stockholms universitet.
Kaya, A. (2016). Att undervisa nyanlända: Metoder, reflektioner och erfarenheter . Natur Kultur Akademiska.
Ladberg, G. (2000). Skolans språk och barnets: Att undervisa barn från språkliga
minoriteter. Studentlitteratur.
Lundgren, U. P., Roger, S., & Liberg, C. (2012). Lärande, skola, bildning: . Natur & kultur. Morgan, E. (2014). Undervisningsmodeller som gynnar flerspråkiga elever:
Studiehandlednig i grundskolan. Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola.
Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Studentlitteratur.
Paulin, A. (1995). Mer än ett modersmål: Hemspråksdidaktik . HLS Förlag.
Pirjo, L., Sundgren, E., & Hallberg, J. (2017). Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet
i klassrummet. Liber.
Polias J,Lindberg I & Rehman K (2017). Stöttning på olika nivåer.
Digitala referenser
Gareis, Oxley & Warren (2015). Studiehandledning på modersmålet i praktiken.
https://www.skolverket.se/download/18.266e4aa5171bb85dcd8287f/1589891079099/ Artikel%204_Studiehandledning-pa-modersmal-i-praktiken.pdf. Hämtad 2020-11-01 Skolverket (2015). Studiehandledning på modersmålet: att stödja kunskapsutvecklingen hos
flerspråkiga elever. http://www.skolverket.se/publikationer?id=3038. Hämtad 2020-11-11
Sheikh,K. (2019). Organisera för framgångsrik studiehandledning på modersmål.
https://www.skolverket.se/download/18.a35553a171bb8ce903413/1589202757468/art ikel%201_Flerspra%CC%8Akiga_Organisera.pdf. Hämtad 2020-10-20
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/ skollag-2010800_sfs-2010-800. Hämtad 2020-11-11.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskola n/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=153
0314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DGRGRSVE0
1%26tos%3Dgr%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f. Hämtad
2020-11-11
Skolverket (2013). Lärarnas yrkesvardag. En nationell kartläggning av grundskollärares
tidsanvändning.https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65a57c/15
53964924315/pdf3001.pdf, Hämtad 2021- 01-14
Skolverket (2015). Studiehandledning på modersmålet: att stödja kunskapsutvecklingen hos
flerspråkiga elever. http://www.skolverket.se/publikationer?id=3038. Hämtad 2020-11-14
Skolverket (2016). Utbildning för nyanlända elever .
https://www.skolverket.se/publikationsserier/allmanna-rad/2016/allmanna-rad-om-utbil dning-for-nyanlanda-elever. Hämtad 2020-11-11
SOU 2019:18 För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering.
Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2019:18).
Stockholm:Utbildningsdepartementet.https://www.regeringen.se/4adaaf/contentassets/ 77ca2476a2b9481098a6f2ec89e94f4a/for-flersprakighet-kunskapsutveckling-och-inkl udering--modersmalsundervisning-och-studiehandledning-pa-modersmal-sou-201918. Hämtad 2020-11-18
Warren, A., Uddling, J. (2019). Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
studiehandledning på modersmål https://www.skolverket.se/download/18.448bfd0a176f26f0b146b/1610552692895/Ar ikel%203_Flerspra%CC%8Akiga_Kunskapsutvecklande.pdf. Hämtad 2021-01-15 https://www.mah.se/upload/Guide%20till%20ett%20GDPR-korrekt%20ex-arbete.pdf. Hämtad 2020-10-21 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/gymnasie forordning-20102039_sfs-2010-2039. Hämtade 2020-11-11
11. Bilaga 1
Dessa frågor riktar till lärare och studiehandledare:
1- hur många år har du arbetat som lärare /studiehandledare i modersmålet? 2- Hur ser du att samarbetet funkar mellan lärare och studiehandledare?
3- I hur hög grad (0-5) menar du att elevens förkunskaper är avgörande för hur framgångsrik studiehandledningen blir? Förklara föregående påstående.
4- Hur arbetar du för att ta hänsyn till och utnyttja elevens förkunskaper i
studiehandledningen/undervisningen och hur arbetar du när det kommer till elever med få eller mycket bristfälliga förkunskaper?
5- Vilka är fördelar respektive nackdelar med studiehandledning?
6- Studiehandledning kan utföras på tre olika modeller. Eleven kan få stöd av
studiehandledare i klassrummet eller parallellt med ämnesundervisningen alternativt att eleven lämnar ordinarie lektioner och arbetar utanför klassrummet (grupprum). Vilken modell tycker du fungerar bäst och varför?
Dessa frågor riktar till elever som har Studiehandledning på modersmålet:
1-Har du gått i skolan i hemlandet och i så fall hur länge? Hur många år har du varit i Sverige?
2- Vilka svårigheter möter du i den svenska skolan?
3- Har du fått tillräckligt hjälp du behöver av studiehandledningen?
studiehandledare i klassrummet eller parallellt med ämnesundervisningen d.v.s eleven
lämnar ordinarie lektioner och arbetar utanför klassrummet (grupprum). Vilken modell tycker du fungerar bäst? Varför?
12. Bilaga 2
Mejl till vårdnadshavare
Hej! Jag är lärarstudent som går min sista termin på Malmö universitet. Jag skriver ett examensarbete som handlar om flerspråkiga elever i den svenska skolan. Min
undersökning angående studiehandledning på modersmål så kommer jag intervjua ditt barn cirka en halv timme. Ditt barn kommer att vara anonym under hela studien. Vänligen fyll i om ni godkänner detta eller inte.
Vid frågor är ni välkomna att kontakta mig, Siham/ Roula, på numret: 070 xxx xx xx. Jag talar arabiska.
Jag godkänner att mitt barn observeras Jag godkänner inte att mitt barn observeras Namn på vårdnadshavare
__________________________________________________ Tack på förhand. Hälsningar, Siham Alissa & Roula Youssef, Malmö universtet.