Samarbete mellan lärare och studiehandledare

Skolverket (2015, s. 34) skriver att det är väldigt viktigt att skapa samarbete med gemensam planering inför studiehandledning mellan studiehandledare och lärare samt ge möjlighet att delta i arbetslag, för att lärare och studiehandledare tillsammans ska kunna kartlägga elevens behov och planera ett upplägg för studiehandledningen. Lärarna och studiehandledarna i studien är överens om att samarbetet mellan lärare och studiehandledare påverkar positiv utvecklingsplanen och att det är viktigt att parterna tillsammans planerar eftersom det är grunden till effektiv studiehandledning.

Wigg et al. (2016, s 23) ser att samarbetet och samplanering mellan ämneslärare och studiehandledare är viktigt för att främja elevens språk och kunskapsutveckling. Lärarna som deltog i vår studie säger att det är mycket viktigt att informera studiehandledare om de aktuella kunskapskraven för att studiehandledaren i sin tur ska kunna ge eleven rätt stöd för att uppnå kunskapsmålen, vilket även betonas av Sheikhi et al. (2019). Studiehandledare i

studien lyfter fram, i likhet med Sheikhi (ibid) att det är mycket viktigt för dem att få tydlig

information från lärare om vilka ämnen eleven behöver stöd i. Vidare uttrycker

studiehandledarna att samplaneringen utvärderas kontinuerligt för att kunna förändra planeringen om behovet finns samt att kommunikation med ansvariga lärare är kontinuerlig.

En studiehandledare, som deltog i vår studie, påpekade fördelen med att anställa

studiehandledare i en skola, då de får en stor möjlighet att träffa lärare och delta i arbetslag

för att diskutera elevers behov medan studiehandledare som är anställd i olika skolor inte har

mycket samarbete med lärarna. Wigg et al. (2016) beskriver att det finns två olika

anställnings former av studiehandledning och båda formerna har fördelar och nackdelar, men

det viktigaste med båda är att möjlighet ges till att träffa lärare och diskutera elevers behov

för att främja språk och kunskapsutveckling.

9.4 Studiehandledningens möjliga modeller

sätt; det kan vara före, under och efter lektionen, men stödet måste organiseras utifrån elevens behov för att eleven ska få rätt stöd av studiehandledaren. Alla intervjupersoner anser att alla former är värdefulla men det viktigaste är att stödet ges

utifrån elevens förutsättningar och behov. Gibbons et al. (2016, s. 33) betonar att stödet som

ges till eleven syftar till att främja elevens lärande vilket är språk och kunskapsutveckling,

därför måste stödet ges på rätt sätt och utgå från elevernas behov. Polias, Lindberg och Rehman et al. (2017, s. 1) menar att stöttning som ges till flerspråkiga elever sker i olika form

och på olika sätt men det viktigaste är att sättet är givande för eleven, vilket även lärarna i

studien tycker. Lärarna och studiehandledarna i studien tycker, i enlighet med Lundgren et al.

(2012, s.193) som hänvisar till Vygotskijs teori att om en elev får stöd på sitt modersmål och

behärskar nya begrepp eller en färdighet väl, kan flerspråkiga elever förstå ämnesinnehållet

eller undervisningen, vilket betyder att eleven får stöttningen utifrån sin proximala zon. Vidare menar lärarna att eleven får stöd av studiehandledare för att så småningom kunna

klara sig i framtiden utan hjälp oavsett vilka strategier eller modeller hen kommer att

använda. Samtliga intervjupersoner i studien _​tycker att fördelen med studiehandledning före lektionen

eleven att förstå. Skolverket (2019), Morgan et al. (2014) och Gareis et al. (2015, s. 5) beskriver att studiehandledning före lektion är nyttigt och fördelen är att eleven får begrepps- och ordförklaring innan lektionen börjar, vilket underlättar elevernas förståelse vid klassundervisning, men nackdelen med denna modell är svårigheten att hitta tid för samplanering mellan läraren och studiehandledaren. Med denna form anser deltagarna att eleven blir mer aktiv och delaktig i klassrummet. Gibbons et al. (2016, s. 141) hävdar att det är viktigt att eleven får information _​på sitt modersmål och förstår nya ord och begrepp från lektionsinnehållet innan lektionen, för att kunna diskutera ämnesområde i klassen då de centrala ramarna i lärandeprocessen skapas; interaktion och dialog, vilket även uttrycks av lärare och studiehandledare i studien.

När det gäller studiehandledning på modersmålet under lektion menar lärare och studiehandledare i vår undersökning att den formen är vanlig och används mest i skolan. En studiehandledare i studien uttrycker i enlighet med Gareis et al. (2015, s. 7) att hen brukar får information om ämnesinnehåll tidigt, före undervisningen, vilket är mycket viktigt då hen får tid att förklara svåra ord och centrala begrepp för eleven på ett smidigt sätt. Paulin et al. (1993, s. 92) och Morgan et al. (2014, s. 39) anser att fördelen med att genomföra studiehandledning under lektionen är att eleverna kan tillgodogöra sig undervisningen och får stöd direkt av studiehandledaren för att kunna samverka med sin omgivning genom aktiviteter som sker i klassrummet och att eleven känner sig inkluderad och jämlik med klasskamraterna, vilket även lärare och studiehandledare i studien uttrycker. En lärare i studien menar i enlighet med Warren et al. (2015, s. 6) att stöttning i klassrummet gör det möjligt för elever att bygga relationer med klasskamrater som skapar interaktioner i klassen och utvecklar flerspråkiga elevers lärande.

Studiehandledning som sker efter lektionen menar lärarna i studien att den formen av stöttning brukar användas till svaga elever som har svårt att förstå undervisningen i klassen då de behöver repetera, vilket även betonas av Warren (Ibid). Morgan et al. (2014, s. 44–48) anser att för elever som är i behov av extra hjälp bör lärare planera tillsammans med studiehandledare för utökat stöd och sätt vilket syftar till att eleven utvecklar sin kunskap att uppnå målet. Även lärare och studiehandledare som deltog i vår studie anser detta.

10. Diskussion och framtida