flerspråkiga elevers språk och kunskapsutveckling Intervjuperson A
8.3 Samarbete mellan lärare och studiehandledare Resultat intervjupersoner A och B
Intervjupersonerna har alla svarat att samarbetet mellan lärare och studiehandledare påverkar flerspråkiga elevers lärande och att det är viktig att parterna tillsammans planerar elevernas utvecklingsplan. Vidare anser intervjupersonerna A och B att samplanering är en av de
viktigaste grunderna att utgå från gällande lärande och studiehandledningsprocessen eftersom studiehandledaren är involverad i hela processen, från början (kartläggning) till slut (bedömning). Samtliga lärare lyfter att samarbetet mellan lärare och studiehandledare är värdefullt för elevernas kunskapsutveckling. När det gäller kartläggning för elevens tidigare skolbakgrund tycker lärarna i studien att det mycket viktigt att studiehandledare eller modersmålslärare var med. Intervjupersonerna uttrycker att det väldigt viktigt att lärare planerar med studiehandledare för att utveckla elevers språk och kunskap, och det genom att utföra anpassningen i undervisningen i klassen med alla pedagoger som arbetar i den för att på så sätt ge möjlighet till att alla elever, även flerspråkiga och övriga kan vidareutvecklar sina kunskaper. Lärare A beskriver följande:
Planeringen med ämneslärare funkar bra och smidigt om vi har underlag som vi kan utgå från d.v.s. elevens kartläggning om tidigare kunskaper. Studiehandledare är involverade i de nyanlända elevernas lärande från början (kartläggning) till slutet (bedömning). Grunden för studiehandledningsprocessen är rätt planering från början där ämnesläraren förmedlar studiehandledaren vilka mål eleven måste nå.
En lärare i studien lyfter fram att studiehandledningsplaneringen för flerspråkiga elever måste vara väl genomtänkt eftersom det påverkar de flerspråkiga elevers framsteg. Utvecklingen sker utifrån elevens förmåga att använda tidigare färdigheter och kunskaper i nya situationer. I kommunen som hen arbetar har en planeringsblankett utformats där läraren tillsammans med studiehandledaren planerar för vad de kommer att arbeta med, inom vilka kunskapsområden för att eleven ska nå målet men andra faktorer påverkar också.
Resultat intervjupersoner C och D
Samtliga studiehandledare i studien anser att planera med studiehandledare i alla ämnen är mycket viktigt eftersom det handlar om elevens utveckling i alla ämnen. så här beskriver studiehandledare C om samarbetet:
Jag tycker det är viktigt att aktivera samarbetet mellan oss som studiehandledare och lärare är viktigt för att eleverna kommer fortsätta att utveckla språket och lära sig kunskaper i olika ämnen, då ska de uppnå målen, alltså vi behöver hjälp av lärare för att vidare hjälpa eleverna.
En av studiehandledarna uttrycker vikten av att studiehandledare som är anställd på en skola får chans till ett väldigt bra samarbete med lärare samt får stor möjlighet att träffa lärare och
delta i arbetslag för att få kontakt, diskutera och samplanera tillsammans med lärare och
bedöma elevernas utveckling, medan studiehandledare som är anställd av kommunen att
pendla mellan olika skolor inte har mycket samarbete och får korta samtal med lärare angående ämnesområde i samband med lektionen. Båda intervjupersoner C och D hävdar att
de behöver träffa lärare inför varje nytt ämnesområde för att få tydlig information om
arbetsform. Det här beskriver studiehandledare D: De nyanlända elevernas lärande kan diskuteras när studiehandledare som är anställda på en
skola har större möjlighet att träffa lärarna, än studiehandledare som jobbar på flera olika skolor, och därmed delta i arbetslagsmöten och planera för sitt uppdrag. I arbetslag träffas vi
och diskuterar nyanlända elevers lärande och vilka svårigheter de har. Studiehandledarna i vår studie betonar att studiehandledare måste få tydlig information och
beskrivning av ansvar lärare om aktuella kunskapskrav som eleven behöver kunna för att nå
kunskapsmålen i ämnesområdet. Dessutom betonar studiehandledarna att lärare bör
samarbeta och diskutera med studiehandledaren, samt att undervisningsplanering måste utvärderas så att ändringar kan göras vid behov och att kommunikationen mellan läraren och
studiehandledaren bör vara kontinuerlig. Studiehandledare D beskriver följande: Den periodiska och effektiva diskussionen mellan ämneslärare, studiehandledare och skolpedagog ger en fullständig bild av elevens situation i klassrummet och i skolan som helhet
vilket gör det lättare för studiehandledare att förbereda sitt stöd. Stöttning som motiverar flerspråkiga elever att så småningom interagera i sin nya omvärld.
8.4 Studiehandledningens möjliga modeller
Resultat intervjupersoner A och B Båda lärarna säger att studiehandledning på modersmålet kan utföras på tre möjliga modeller;före, under eller efter ordinarie lektionstid, vilket betyder att det organiseras och genomförs
utifrån elevens behov för att eleven ska få rätt stöd av studiehandledare. Lärarna i studien
tycker att alla modeller är lika viktiga och funkar bra vid behov. Intervjupersonerna A och B
tycker att studiehandledning bör organiseras på olika sätt, en kombination av modellerna är
bäst för att variera lärandet så att stödet blir utifrån elevens förutsättningar. Dessutom tycker
flerspråkiga eleverna utifrån deras förmågor är att eleverna småningom i framtiden ska kunna klara sig utan hjälp oavsett vilka strategier eller modeller hen kommer att använda, dvs stödet som planeras utifrån elevers proximala zon. Lärarna är överens om att fördelen med studiehandledning under lektionen i klassrummet är att eleverna tillgodogör sig av undervisningen med stöd direkt av studiehandledaren för att kunna samverka med sin omgivning genom aktiviteterna i klassrummet och att eleven känner sig inkluderad och jämlik med klasskamraterna. Lärarna anser att studiehandledning ska utföras utanför klassrummet när det är eget arbete eller om eleven behöver mer förklaring efter undervisningen då det skapar en lugnare arbetsmiljö, särskilt av vikt om denna elev har svårigheter. Intervjuperson A beskriver:
Jag upplever att det bästa är en kombination. Jag ser gärna att eleven och studievägledaren är med på genomgångar och aktiviteter i klassrummet. Vid eget arbete, färdighetsträning, kan det vara en fördel för eleven att kunna lämna klassrummet efter genomgången och sitta i lugn och ro i till exempel ett grupprum.
Lärarna menar att det är bra och givande för eleverna att få en förkunskap av nya ord och begrepp av studiehandledaren före lektionen men under lärarens genomgång bör de vara i klassrummet då det blir lättare att fokusera för eleverna och förstå ämnets innehåll. Lärare B säger:
När det gäller studiehandledning på modersmålet före lektion tycker jag att studiehandledningen som sker före lektionen kan bidra till att höja självförtroendet hos de nyanlända eleverna när de får lektionens nyckelord och begrepp identifierade. Detta bidrar till att eleverna kan direkt delta i diskussionen med klasskamrater.
Lärarna anser att de bör planera tillsammans med studiehandledare när det gäller elever som är i behov av extra hjälp. Modellen som genomförs efter lektionen anser lärarna hjälper eleverna som har svårt att hänga med i undervisningen under lektionen när studiehandledaren blir ett extra stöd för att hjälpa eleven förstå ämnet. Följande beskrivning ges av lärare A:
När en elev inte förstår undervisningen tydligt, meddelar jag studiehandledare, och bestämmer en extra tid efter lektionen, det kan vara under elevens vallektion. Eleven behöver mest stöd efter lektionen när hen har prov. Studiehandledaren i sin tur repeterar och förklarar ämnesområdet på modersmålet.
Resultat intervjupersoner C och D
Studiehandledarna menar att stöttningen på modersmålet före undervisningen ger eleven chans till att fördjupa förståelsen, öka självkänslan och motivationen vilket gör att eleven känner sig trygg och aktiv under lektionen. Eleven får förbereda sig på ämnesinnehållet vilket underlättar arbetet av nya kunskaper i olika ämnesområden då de blir mer aktiva och delaktiga i undervisningen uttrycker en studiehandledare i studien. Studiehandledare C säger:
Utmaningen med att utföra studiehandledning före lektion är tidsbrist vilket är svårt att samplanera mellan studiehandledare och ämneslärare, vi hittar inte tid att träffa.
När det gäller studiehandledning under lektionen i klassrummet tycker studiehandledare i vår studie att den modellen är vanlig och den som mest används i skolan. De anser att fördelen med den modellen är att eleverna tillgodogör sig undervisningen och får stöd direkt av studiehandledaren för att kunna samverka med sin omgivning genom aktiviteter som sker i klassrummet och att eleven känner sig inkluderad och jämlik med klasskamraterna. Studiehandledare D beskriver:
Alla modeller funkar bra men jag föredrar att eleven får stöd av studiehandledare i klassrummet för att eleven får kunskaper i ämnesområde på samma tid som sin kamrat som är i klassrummet och för att de känner sig jämlika med andra klasskamrater. Så att jag sitter bredvid eleven och smidigt kan lyssna på lärarens undervisning och eleverna kan få sina behov direkt. Då förklarar jag vilka som gäller uppgifter. Då får eleven språkutveckling på både svenska och sitt modersmål.
Studiehandledning efter lektion, menar båda studiehandledarna, används när eleven behöver extra förklaring.
Elevers resultat
Eleverna tycker att alla modeller är användbara med det beror även på ämnet. Vidare menar de att det är mycket viktigt för dem att först lyssna på lärarens genomgång i klassrummet. En elev uttrycker att hen gillar att studiehandledaren är med i klassrummet under lektionen när hen arbetar med problemlösning i matematik. Elev G beskriver: “Jag är inte så bra att skriva och läsa på båda språken därför behöver jag extra stöd efter lektionen”. En elev uttrycker att
det blir svårt att hänga med i undervisningen om hen inte får förförståelse av nya ord eller begrepp inom ämnesområdena. Med stöd kan hen fortsätta arbeta med de nya kunskaperna och smidigt kommunicera med andra elever i klassrummet. Elev F beskriver följande:
Jag kan inte svenska så bra, och ämnena är svår för mig särskilt de SO ämnena. Jag gillar att få ett stöd av studiehandledare före lektionen för att förstå de svåra begreppen då underlättar undervisningen för mig att samt hänga med i lektionen, därefter kan jag kommunicera med min klasskamrat, vilket gör mig glad.
9. Resultatanalys
Utifrån intervjuernas resultat, teoretiska perspektiv och tidigare forskning kommer vi att analysera de tidigare tematiska rubrikerna som grundar sig på studiens frågeställningar samt syfte.