Samarbete kan vara ett känsligt ämne för förmågan att samarbeta reflekterar lite hur bra man är på sitt arbete. Att vara lärare innebär idag att man ska kunna samarbeta med sina kolleger på ett eller annat sätt beroende på elevernas behov. Om jag har fått helt sanningsenliga svar från mina informanter kan jag inte kontrollera. Jag får utgå ifrån att pedagogerna har varit ärliga mot mig.
De pedagoger jag intervjuat upplever alla att samarbetet är bra. Pedagogerna vill samarbeta för de upplever att det är till förmån för eleverna och att de mår bra av att samarbeta med sina kolleger. Klasslärarna anser att det är de som styr samarbetet initialt för det är de som träffar barnen varje dag och som ser problemen först. Det som är rätt så intressant är att specialpedagogen/specialläraren inte tycker att det är klassläraren som styr. Speciellt Eva tycker att hon har koll på alla barnen på skolan och att det lika ofta är hon som kommer till klasslärarna om ett problem med ett barn. Detta anser jag tyder på vilket ansvar alla pedagogerna känner för barnen och det upplever jag som väldigt positivt. Det som alla barn behöver är att bli sedda och med pedagoger i skolan som känner ansvar för barnens lärande och välmående.
Trots att det är positivt att alla pedagogerna upplever att de har ett ansvar för och uppmärksammar alla barn, är resurser ett problem i skolan enligt min empiri. Samtliga pedagoger nämner att resurserna i skolan inte är tillräckliga. Att hävda att det är brist på resurser i skolan kan vara ett lätt sätt att förklara varför något inte fungerar på skolan och det kan vara en ursäkt för att pedagogerna på skola E inte hittar tid för samarbete. Jag anser dock inte att de menar det som en ursäkt. Bristande resurser i skolan är enligt mig ett faktum, men hur de hanterar denna brist är det enda som är viktigt i nuläget för mina informanter på skola E. Jag anser att de är lite låsta i att de inte har tid till ett mer omfattande och givande samarbete och de måste prioritera hur viktigt de anser att handledning och samarbete med specialpedagogen är. Å andra sidan hittar de små tillfällen då de kan föra en diskussion. Nästa steg för dem är att försöka hitta mer schemalagda samarbetstillfällen. De har påbörjat en utveckling, nu ska de bara fullfölja den och inte tappa gnistan och viljan, som kanske falnat i dagsläget.
Min första kategori i resultatet gällde specialundervisningens organisation och där fick jag inga resultat som förvånade mig. På skola A organiserade de undervisningen genom att bilda små klasser där de utförde en specialiserad undervisning för de elever som behövde extra stöd. På skola A anser jag inte att samarbetet kring eleverna är särskilt stort mellan klassläraren och specialläraren. Ann pratar om att hon och Anders träffas och pratar om eleverna varje dag en liten stund, men jag får intrycket av att det mer är saker som rör alla eleverna generellt och inte endast de elever som behöver specialundervisning. Jag tror att i dessa möten träffas de som mentorer och inte klasslärare och speciallärare. Det samarbete som sker kring elever med svårigheter verkar ske speciallärarna emellan. Där ser jag en klar skillnad mellan samarbetets innehåll på de två skolorna. Jag får intrycket av att på skola E samarbetar klassläraren och specialpedagogen mer kring elever med svårigheter, än på skola A. Något som jag inte har fått fram genom min undersökning är om denna skillnad på samarbetet beror på specialpedagogens och speciallärarens olika professioner eller på elevernas ålder. Hade jag fått samma skillnader i arbetssättet om specialpedagogen och specialläraren arbetat med elever i samma ålder?
5.2 Metod och genomförande
Mitt bortfall i början av undersökningen kändes svårt och jag var osäker på hur det skulle påverka mitt arbete. Men det är inte meningen att jag skulle utföra en undersökning som gick som smort från början till slut. Bortfall är en del av verkligheten när det gäller forskning och det hände mig. Det har inneburit att jag har fått hålla mig kritisk till mina resultat från skola A, men man måste granska sin empiri kritiskt i alla fall så det var inte ett så stort problem trots allt.
Jag önskar nu att jag hade tagit kontakt med skola A personligen för kanske hade det inneburit att jag och kvinnan i expeditionen inte missförstått varandra och en till intervju kunde tillföras resultatet. Nu blev det inte så på grund av sjukdom och förhinder eftersom intervjun inte tog plats direkt. Så den första kontakten med informanterna kommer jag att göra personligen i den mån jag kan vid nästa eventuella undersökning.
När jag planerade in intervjuerna trodde jag att jag skulle komma ihåg vissa poänger som informanterna framfört så att jag kunde fråga även kollegorna och därmed få olika vinklar på samma problem eller tanke. Därför planerade jag in flera intervjuer samma dag och när jag
sedan transkriberade intervjuerna märkte jag tankar och poänger som jag missat under själva samtalet och inte frågat de andra kollegerna på skolan om. Skulle jag ha gjort om undersökningen hade jag planerat så att jag inte hade mer än en intervju per dag, så att jag hunnit studera empirin från en intervju innan jag utförde nästa.
I övrigt önskar jag att jag hade haft tid till samtal med fler klasslärare och även ledningen för att få en mer fullständig bild av samarbetet på skolan. Nu fanns inte den tiden så jag fokuserade enbart på ett samarbete, men det hade varit intressant att utvidga frågeställningarna.
5.3 Nya frågor
Att undersöka samarbetet i arbetslaget skulle jag vilja fortsätta denna undersökning med att göra. Jag gjorde inte undersökningen för att hitta konflikter mellan pedagogerna, men jag undrar om samarbetet i arbetslaget är lika harmoniskt som det resultat jag fick med specialläraren/specialpedagogen i fokus. Man tillbringar mer tid med sina kollegor i arbetslaget och jag undrar om det samarbetet är bättre eller inger det en större risk för konflikt eftersom man spenderar mer tid ihop.
Jag skulle även vilja dyka djupare ner i kontroversen kring specialläraren och specialpedagogens uppdrag. När speciallärarutbildningen startar igen hade det varit intressant att se hur skolorna kommer att organisera sig för att ge plats åt båda yrkeskategorierna. Kommer det att finnas tillräckliga ekonomiska resurser i skolan för att ge dem båda en plats eller kommer det vara så att man har den ena eller andra i fortsättningen med?
Jag ser en definitiv möjlighet till att fortsätta min undersökning och ser fram emot att fortsätta öka min egen kunskap kring det komplexa samarbetet på skolorna och specialpedagogens och speciallärarens osäkra framtid och roll på skolorna.
Referenslista
Andersson, Inga (1999) Samverkan för barn som behöver. Andra reviderade upplagan Stockholm: HLS Förlag
Arvidsson, Maj (1995) Lärares orsaks- och åtgärdstankar om elever med svårigheter.
Göteborg: ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBUGENSIS
Asmervik, Sverre m.fl. (2001) Barn med behov av särskilt stöd: Grundbok i
specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur
Björndal, Cato R. (2005) Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. Stockholm: Liber AB
Bladini, Kerstin (2004) Handledning som verktyg och rum för reflektion – en studie av
specialpedagogers handledningssamtal. Karlstad University Studies (2004:64), Karlstad
Boström, Ann-Kristin (1999) Samarbete i skolan. Implementering av nya måldokument i
skola. En fallstudie. FoU-rapport 1999:25 Stockholm: AWJ Kunskapsföretaget AB
Ejvegård, Rolf (2003) Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
Ekström, Pija (2004) Makten att definiera. En studie av hur beslutsfattare formulerar villkor
för specialpedagogisk verksamhet. Göteborg: ACTA UNIVERSITATIS GOTHOBUGENSIS
Ellmin, Roger (1992) Laganda och samarbete – Om skolmiljö och vuxensamspel. Uppsala: Almqvist & Wiksell
Hargreaves, Andy (1994) Changing teachers, Changing times. Teachers’ work and culture in
the postmodern age. London: Cassell
Hargreaves, Andy (2004) Läraren i kunskapssamhället – i osäkerhetens tidevarv. Lund: Studentlitteratur
Haug, Peder (1998) Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Skolverket (98:396)
Holmberg, Lena, Jönsson, Annelis & Tvingstedt, Anna-Lena (2005) Specialpedagogik i två
skolkulturer. Rapport nr 1 Malmö Högskola: Educare vetenskapliga tidskrifter
Juul, Jesper & Jensen, Helle (2003) Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa Förlag
Kernell, Lars-Åke (2002) Att finna balanser. En bok om undervisningsyrket. Lund: Studentlitteratur
Lindqvist, Per (1999) Att förändra genom kollegiala samtal. Malmö Högskola: Institutionen för pedagogik
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen, och fritidshemmet. Lpo94. (1994) Utbildningsdepartementet Stockholm Fritzes.
Löwenborg, Lars & Gislason, Björn (2003) Lärarens arbete. Stockholm: Liber National encyklopedin. Tillgänglig 2007-12-12
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O306351&i_word=samarbete
NCM (2007-12-03) http://ncm.gu.se/node/1877
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Repstad, Pål (1999) Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Skolverket (2002) Att arbeta med särskilt stöd – några perspektiv. Stockholm: Spånga
Tryckeri AB eller http://www.skolverket.se/publikationer?id=923
Utbildningsdepartementet, Pressmeddelande 21 april 2007 Speciallärarutbildningen
återinförshttp://www.regeringen.se/sb/d/9076/a/81477 Tillgänglig 2007-12-03
Bilagor
Bilaga 1 – Intervjufrågor till klasslärarna
Bilaga 1