8. Slutsats och diskussion
8.2 Diskussion
Misslyckanden ramas in på olika sätt i tidigare forskning, där en återkommande trend är att betrakta misslyckanden som produktiva, någonting man ska tillvara på och lära sig av (Lutovac 2019, Vedder-Weiss m.fl. 2018, Björkman 2019). Det perspektivet lyftes även av intervjupersonerna i min studie. Till exempel Karl nämnde att man måste misslyckas för att bli bättre. Emellertid trädde även en annan, mindre instrumentell bild av misslyckanden fram i intervjuerna. När jag synar mitt resultat mot forskning som menar att misslyckande är produktivt, att man snabbt lär sig och går vidare, så anser jag att man missar att gå på djupet kring de känslor och upplevelser som uppstår. Det kanske inte alltid går att resa sig och gå vidare, åtminstone inte direkt. Ibland är misslyckanden tunga och känslor av osäkerhet präglar yrkesrollen. Kanske speglar man sig mot vad Irisdotter Aldenmyr kallar den tvärsäkra läraren som inte bara har de bästa relationerna till sina elever men som dessutom vet hur de mest effektivt når alla kunskapsmål och hur den rätta värdegrunden ges på ett lämpligt sätt som eleverna tar till sig av. Även Skolverket bidrar med en lång och styrande lista på allt lärare ska göra (som citeras i min inledning). Jag misstänker att det även cementerar bilden av den tvärsäkre läraren som kan allt, och ska klara av allt. Irisdotter Aldenmyr menar att det finns någonting avlastande i att veta att man inte kan vara tvärsäker hela tiden. Olson påstår någonting liknande i att det inte ens är ”eftersträvansvärt att skapa en perfekt undervisningssituation” (Olson 2020, s. 36) eftersom det finns någonting värdefullt i osäkerheten. Det är tämligen djärva ställningstaganden som inte beskrivs i mina intervjuer på det sättet. Samhällskunskapslärarna som jag har intervjuat beskriver snarare att det kan kännas väldigt jobbigt att vara osäker än att det skulle uppfattas värdefullt. Å andra sidan kan man betrakta Iris Aldenmyrs och Olsons påståenden mer normativt än deskriptivt och konstatera att det hade kunnat verka avlastande kring upplevelser av misslyckanden men det är inte insikter som jag tror att lärarna enskilt kan uppbåda på grund av de höga krav som man ställer på sig själv. Det uppkommer antingen kollegialt eller från ledning, resonerar jag.
Både Olson och Flensner verkar betrakta samhällskunskap som riskfyllt, någonting jag tycker reflekteras av de intervjuade samhällskunskapslärarna. Som tidigare konstaterat står det mycket på spel, framförallt i termer av demokrati och värdegrund. I intervjuerna behandlas diskussioner, debatter och kontroversiella åsikter. Rädslorna men också strategierna behandlas, även om det uttrycks med andra ord. Flensner resonerar inte i
termer av misslyckanden men rör sig icke desto mindre i samma sfär av risk och rädslor, där min studie eventuellt kan bidra med att utveckla tillämpningsområdet av forskning kring kontroversiella åsikter. Det som verkar vara återkommande i forskning kring kontroversiella åsikter är att man ändå måste hitta sätt att prata om de här ämnena, och att en strategi är att ha tydliga regler och förberedelser, vilket syns i de positiva utsagorna kring planerade debatter och rollspel som respondenterna berättade om.
Colnerud och Granströms professionsetiska infallsvinkel genererade givande insikter i att belysa dilemman som lärare dagligen måste ta ställning till, vilket det naturligtvis finns mycket mer forskning kring än vad som presenteras inom den här studiens omfång.2
Dilemmat i att behöva rangordna elevers behov framkommer i resultatet, framför allt i relation till de strukturella förklaringarna till upplevelser av misslyckanden, och i synnerhet när Daniella resonerar om den skrattretande omöjligheten att möta 32 elevers behov under en lektion, där vissa har ännu större behov än sina klasskamraters. Colnerud och Granström konstaterar att lärare ställer höga krav på sig själva och egenskaper de bör besitta och menar att det är omöjligt att ständigt leva upp till alla krav, och även det är intressant att betrakta i ljuset av den föreliggande empirin just eftersom upplevda tillkortakommanden kring detta påverkar lärarnas psykosociala tillvaro negativt.
8.2.1 Kritisk metoddiskussion
Givetvis påverkar mina metodologiska ståndpunkter och mina egna erfarenheter av att lyckas och att misslyckas i samhällskunskapslärarrollen den här undersökningen. Det påverkar hur jag närmar mig intervjuerna, hur jag läser och analyserar empirin och vilka slutsatser jag drar. Andra metodologiska ställningstaganden och erfarenheter hade kunnat generera andra resultat. Det finns givetvis en uppsjö med alternativa metoder och ståndpunkter att undersöka mitt forskningsproblem utifrån. Det öppna, induktiva, ostrukturerade metodologiska tillvägagångssättet hade kunnat genomföras mer avgränsat, deduktivt och strukturerat. Då hade exempelvis ett mindre, mer avgränsat område kunnat ringas in. Faktum är att mina intervjuer genererade ett enormt material då tematisering i relation till teori och tidigare forskning skedde efter insamlandet av materialet. En fast och definitiv definition av misslyckande att leda intervjuerna utifrån är ett förslag på hur jag hade kunnat bedriva arbetet annorlunda. Fler respondenter utifrån ett
2Se exempelvis ”Lärares professionalitet – förmågan att hantera dilemman” av Agevall & Jenner i antologin När den professionella
sannolikhetsurval hade kunnat generera generaliserbara resultat. Jag hade dessutom gärna sett ett bredare och ett mer heterogent urval av intervjupersoner.
Jag har nämnt ovan att intervjuerna lika mycket kretsade kring upplevelser av att lyckas i sin roll som samhällskunskapslärare. I slutändan är det inte så synligt i resultatdelen. Det var ett beslut som härstammade ur avgränsning men det är värt att nämna när jag synar mitt arbete med kritiska ögon. Det innebär att mitt resultat och tillika analys och diskussion ter sig pessimistisk eftersom jag beslutade mig för att främst fokusera på upplevelserna av misslyckande. Jag bedömer emellertid att forskningsbidraget med fokus på misslyckanden är mer givande. Däremot ville jag ändå belysa att intervjuerna var ganska jämt viktade kring upplevelser av att lyckas och att misslyckas i sin roll som samhällskunskapslärare. Det innebär att ett annat urval och en annorlunda avgränsning av empirin hade kunnat generera ett annorlunda resultat och analys.
8.2.2 Yrkesrelevans
Joakim Öberg ställer sig frågan: ”Är det då en reell bild jag mejslat ut ur lärarnas berättelser? Det kan jag inte utifrån studiens empiriska material helt säkert uttala mig om, det är snarare så som respondenterna upplever och tänker om lärarvärlden vi här får en inblick i.” (Öberg 2019, s. 294). Jag kan inte annat än hålla med, och tänker att det finns en poäng i att även gå på djupet i några få samhällskunskapslärares berättelser för att få en liten inblick. I den inblicken finns flera insikter att relatera till min framtida yrkesroll. Jag är medveten om att jag kommer att känna mig bristfällig och otillräcklig. Jag tänker att sårbarheten i att kunna föra kollegiala samtal som sina upplevelser av misslyckanden är nyckeln till att hantera den individuella tillvaron. De strukturella problemen, som jag betraktar som roten till de enskilda lärarnas upplevelser av individuella misslyckanden, är någonting att kollegialt och organisatoriskt arbeta mot.
Den mer generella yrkesrelevansen som min uppsats bidrar till betraktar jag som tämligen stark. Undersökningar av hur lärare mår, i det här fallet samhällskunskapslärare, bör premieras och betraktas som viktigt. Jag vill att vi ska se bortom sjukskrivningssiffror och börja nysta i varför det ser ut som det gör genom att stanna upp och prata med de drabbade genom att ställa nya typer av frågor. Upplevelser av misslyckanden resonerade jag var en lämplig start eftersom jag tror att det är någonting man inte gärna pratar om, då det innebär en sårbarhet som man kanske upplever sig inte alltid ”har råd” med eller
ens tid med att ha ute i verksamheterna. Om den här undersökningen kan bidra till att starta sådana samtal med fokus på dels lärarrollen, och dels de specifika ämneslärarrollena, så kan insikterna som genererats bidra till att utveckla yrkesrollen.
8.2.3 Framtida forskning
När man presenterar ett känsligt och laddat begrepp som ”misslyckande” i relation till sin yrkesroll, men inte själv definierar vad man menar med det, så ger man sig själv många trådar att nysta i, där några få har plockats upp i den här studien. De trådar som jag har studerat närmare skulle kunna förvaltas på ännu mer vassa sätt – som upplevelserna av misslyckanden, sårbarhet och otillräcklighet. Bruce menar att sårbarhet måste bli kallad sitt rätta namn för att kunna samtalas kring: ”[d]et sker genom att man i kollegiala samtal belyser olika perspektiv och hjälper varandra – och därmed sig själv.” (Bruce 2020, s. 226). Det är endast då man kan utveckla skolverksamheten. (Bruce 2020, s. 226). Min ansats har varit snarlik.
Jag tror också att det är intressant att fortsätta att undersöka lärares upplevelser av sin yrkesutövning, eftersom resultaten hade kunnat användas till att förbättra lärares psykosociala och materiella arbetsmiljö. Ett tema som var närvarande i intervjuerna men som inte presenteras på grund av avgränsningar är vikten av god kollegialitet. Flera av intervjupersonerna framhävde värdet av sina kollegor, och att de många gånger upplevde en prestigelöshet och öppenhet som en orsak till att de orkade kämpa på. Det är en tråd som bör nystas vidare i av framtida forskning. Det gäller även den samhällskunskapsdidaktiska forskningen kring kontroversiella ämnen som pågår för fullt, av bland andra Flensner. Som ovan föreslaget kan det vara en idé att infoga just upplevelser av misslyckanden i den forskningen för att nyansera tillämpningsområdet.
Framtida forskning hade även kunnat förbättra framför allt två aspekter som jag på grund av avgränsningar samt uppsatsens omfattning inte kunde få med i den här undersökningen. Den ena aspekten är upplevelser av misslyckande i förhållande till skolkultur och hur det eventuellt kan påverka enskilda lärares förhållningssätt till de upplevelserna. Den andra aspekten är upplevelser av misslyckande i relation till arbetslivserfarenhet. Med andra ord hade det varit intressant att undersöka om det föreligger samband mellan ens upplevelser av misslyckanden till hur länge man har arbetat som lärare. Två av deltagarna talade en del om det, och det hade varit mycket intressant att fortsätta undersöka det spåret.
9. Referenser
9.1 Intervjuer
Intervju med Karl, 2020-11-19 Intervju med Lasse, 2020-11-20 Intervju med Daniella, 2020-11-23 Intervju med Viktor, 2020-11-24 Intervju med Sandra, 2020-11-25
9.2 Litteratur
Aspelin, J. (2013). Vad är relationell pedagogik? I Aspelin, Jonas (Red.), Relationell
specialpedagogik - i teori och praktik (s. 13–25). Kristianstad: Kristianstad University
Press. Hämtad från http://hkr.diva-
portal.org/smash/get/diva2:633608/FULLTEXT01.pdf
Aspelin, J., & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups Utbildning.
Bergling, M. (2020). Tiden räcker inte till. Skolvärlden, nr 8, s. 22–27.
Björkman, L. (2010). En skola i frihet – med ”misstagens” hjälp I Bromseth, J., & Darj, F. (Red.), Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring (s. 155– 182). Uppsala: Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet.
Brinkkjær, U., & Høyen, M. (2020). Vetenskapsteori för lärarstudenter (2 uppl.) (J. Jakobsson övers.). Lund: Studentlitteratur (Originalarbete publicerat 2018).
Bruce, B. (2020). Avslutning I Bruce, B. (Red.), Från sårbarhet till hållbarhet i lärande
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.) (B. Nilsson övers.). Stockholm: Liber (Originalarbete publicerat 2008).
Colnerud, G., Granström, K. (2002). Respekt för läraryrket: om lärares yrkesspråk och
yrkesetik. Stockholm: HSL Förlag.
Ekendahl, I., Nohagen L., & Sandahl, J. (2015). Undervisa i samhällskunskap – en
ämnesdidaktisk introduktion. Stockholm: Liber.
Flensner, K. K. (2019). Samma konflikter men olika inramning – Kontroversiella frågor relaterade till Mellanösternkonflikterna i religionskunskap och samhällskunskap.
Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science Education, 3, s. 73–100.
Hämtad december 23, 2020 från
https://journals.lub.lu.se/nordidactica/article/view/21884/19696
Irisdotter Aldenmyr, S. (2020). Värdefulla, meningsfulla lärare - Ett slag för otillräcklighetens etik och utbildningsvetenskapens olika ansikten. Utbildning &
Demokrati, 2, s. 5–27. Hämtad från https://www.oru.se/globalassets/oru-
sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2020/nr-2/sara- irisdotter-aldenmyr---vardefulla-meningsfulla-larare.-ett-slag-for-otillracklighetens-etik- och-utbildningsvetenskapens-olika-ansikten.pdf
Kvale, S. (2007). Doing Interviews. London: SAGE Publications Ltd.
Lutovac, S. (2019). Pre-service mathematics teachers’ narrated failure: Stories of resilience. International Journal of Educational Research, 98, s. 237–244. Hämtad från https://doi.org/10.1016/j.ijer.2019.09.006
Långström, S., Virta, A. (2011) Samhällskunskapsdidaktik – utbildning i demokrati och
samhällsvetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur.
Olson, M. (2020). Från skolans medborgarbildande möjlighet till samhällskunskapsämnets – en väg framåt? Utbildning & Demokrati, 2, s. 29–61. Hämtad
från https://www.oru.se/globalassets/oru-
sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2020/nr-2/maria- olson---fran-skolans-medborgarbildande-mojlighet-till-samhallskunskapsamnets--en- vag-framat.pdf
Persson, A. (2020). Sårbarhet som relation mellan del och helhet. I Bruce, B. (Red.), Från
sårbarhet till hållbarhet i lärande och undervisning (s. 25–41). Lund: Studentlitteratur
AB.
Skolverket (2011) Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Tillgänglig på
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/undervisning/gymnasieskolan/laroplan- program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-
gymnasieskolan/svid12_6011fe501629fd150a2714f/1530314731/syllabuscw/jsp/curricu lum/GY2011/8/pdf
Vedder-Weiss, D., Ehrenfeld, N., Ram-Menashe, M., & Pollak, I. (2018). Productive framing of pedagogical failure: How teacher framings can facilitate or impede learning from problems of practice. Thinking Skills and Creativity, 30, s. 31–41. Hämtad från https://doi.org/10.1016/j.tsc.2018.01.002
Vetenskapsrådet (u.å.) Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad november 19, 2020 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Öberg, J. (2019). Samhällskunskap från styrdokument till undervisning – tjugo lärare
ramar in vad som påverkar deras praktik (avhandling för doktorsexamen,
Jönköpings universitet, 2019). Hämtad från https://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1306305/FULLTEXT01.pdf
Bilaga 1
Hej!
Jag är i färd med att planera mitt examensarbete som jag ska skriva de sista veckorna på den här terminen. Jag är intresserad av att intervjua samhällskunskapslärare för min uppsats, och det här är en informell förfrågan för att se om du hade varit intresserad av att ställa upp. Vid intresse så kommer en formell förfrågan med mer information mycket snart!
Sammanfattningsvis kan man säga att min utgångspunkt är att undersöka hur och när samhällskunskapslärare upplever misslyckande i sin yrkesroll. Det kan gälla
undervisning, men också andra delar av yrkesutövningen som när man kommer i
kontakt med exempelvis ledning eller vårdnadshavare eller något helt annat. Jag är även intresserad av att veta hur och när man upplever att man har lyckats i sin yrkesroll. Jag vill vara noga med att poängtera att jag inte kommer att definiera vad ett misslyckande är, utan jag är intresserad vad olika samhällskunskapslärare lägger i det här laddade begreppet.
Jag inser att det kan vara känsligt att samtala om upplevelser av misslyckande, och därför kommer det givetvis vara anonymiserat och enligt rådande forskningsetiska principer. Det här är alltså en studie som är intresserad av samhällskunskapslärares upplevelser, och inte att typ ”kartlägga tjänstefel” eller något sådant. Anledningen till varför jag tycker det är viktigt att undersöka dessa upplevelser, är att det handlar om att kunna ge något slags kunskapsbidrag som hade kunnat belysa, och i förläningen
förbättra, lärares yrkessituation. En situation som ofta beskrivs i termer av en stressig arbetsmiljö och sjukskrivningar.
Det jag undrar i den här informella förfrågningen är helt enkelt om du hade kunnat tänka dig att ställa upp på en kvalitativ intervju på ca en timme, antingen fysiskt med ett anpassat avstånd, eller digitalt om det känns lämpligare. Tidpunkt anpassas givetvis efter ditt schema, men intervjun bör genomföras innan vecka 50.
Efter att du har läst igenom det här mailet får du gärna svara och meddela om du är intresserad av att delta eller om du inte är intresserad av att delta.
Allt gott!
Bilaga 2
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE INSTITUTION 2020-11-10Samtycke till medverkan i studentprojekt
Hej! Jag heter Mikaela Hänel och är lärarstudent på Malmö universitet. Jag läser min sista termin och blir ämneslärare i samhällskunskap och filosofi i januari 2021. Jag har skolans godkännande att genomföra studien.
Jag ska skriva mitt examensarbete och tänker undersöka samhällskunskapslärares upplevelser av misslyckanden i sin yrkesroll. Det är en kvalitativ intervjustudie där jag kommer genomföra djupintervjuer av mindre strukturerad karaktär. Mitt fokus vid materialinsamling kommer vara att samla in utsagor om lärares egna upplevelser av misslyckanden i sin yrkesroll, samt varför man tror att de känslorna och tankarna uppstod. I lika hög grad är jag intresserad av att samla in utsagor om upplevelser när man har upplevt sig som lyckad i sin yrkesroll, samt varför man tror att de känslorna och tankarna uppstod.
Som respondent i studien så deltar du vid ett intervjutillfälle där tid och plats anpassas efter ditt önskemål. En valbar kortare skriftlig text tillkommer om du hinner det. Den kortare texten har ett tudelat syfte. Dels är det ett led i ett etiskt resonemang där du först enskilt kan resonera kring eventuellt känsliga saker och fundera över vad du vill dela med sig av och inte. Dels kan det finnas en poäng i att skriva ner sina tankar innan intervjun för att stimulera minnet och komma på resonemang som du hade velat ta upp. Texten lämnas in till mig och kommer att betraktas som kompletterande empiri. Om du vill skriva en text så föredrar att du lämnar in den innan själva intervjun, eller precis efter. Texten kan omfatta upp till en A4 och formen är fri. Tanken är att i skrift formulera sig kring upplevelser av att misslyckas respektive lyckas. Jag tänker samla in personuppgifter tillfälligt i form av ljudupptagningar från intervjuer. Min högsta prioritet är att se till att du som deltagare och eventuella beskrivna situationer och personer anonymiseras. Jag kommer att spela in intervjuerna med ljudupptagning från en diktafon. Allt insamlat material lagras på Malmö universitets server under arbetet med
På lärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på avancerad nivå. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid skolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).
examensarbetet. Samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på Malmö universitet. Endast jag och min handledare kommer ha tillgång till det insamlade materialet. Efter att studien är klar förstörs ljudupptagningar, transkriberingar och texter.
Jag utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer
(http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf) och lägger extra emfas vid följande punkter:
- Medverkan baseras på samtycke och detta samtycke kan när som helst återkallas. Alla som tillfrågas har alltså rätt att tacka nej till att delta, eller (om de först tackar ja) rätt att avbryta sin medverkan när som helst, utan några negativa konsekvenser.
- Deltagarna kommer att avidentifieras i det färdiga arbetet.
- Materialet kommer enbart att användas för aktuell studie och kommer att förstöras när denna är
examinerad.
……… Studentens underskrift och namnförtydligande
Kontaktuppgifter till student (tfn nr, e-mail):
073xxxxxxx mikaelahanel@gmail.com ... Ansvarig handledare på Malmö universitet:
Janna Lundberg, janna.lundberg@mau.se ... Kursansvarig på Malmö universitet:
Janna Lundberg, janna.lundberg@mau.se ... Kontaktuppgifter Malmö universitet:
www.mau.se 040-665 70 00
Information om Malmö universitets behandling av
personuppgifter
Personuppgiftsansvarig Malmö universitet
Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se
Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller filmklipp
samt ditt samtycke till att Malmö universitet behandlar dessa personuppgifter.
Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och examinationssituationer i skolmiljö för studenter vid Malmö universitets lärarutbildning.
Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.
Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i utbildningssyfte
inom ramen för lärarutbildningen vid Malmö universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.
Lagringstid Malmö universitet kommer spara dina personuppgifter så länge
de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du
återkallar ditt samtycke. Efter genomförd kurs/program kommer personuppgifterna att raderas. Malmö universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.
Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmö universitet för att 1) få
information om vilka uppgifter Malmö universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö universitet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmö universitet behandlar personuppgifter med stöd av