Syftet med denna kandidatuppsats var att kartlägga två standarder vid emission av gröna obligationer. Dessa standarder var GBP och EU GBS (som kopplar finansieringen till EU:s taxonomi). Vår studie siktade på att förutspå den påverkan som EU:s taxonomi kan ha på framtida emissioner av gröna obligationer, som görs av svenska fastighetsföretag.
Vi har genomfört en jämförelse mellan de två standarderna och samlat empiri från semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har gjorts med branschrepresentanter från sex svenska fastighetsföretag och ett finansbolag som emitterar gröna obligationer. Samtliga företag valdes från en lista med emittenter på Nasdaq OMX Nordic:s hemsida. Våra respondenter hade finanschef, hållbarhetschef, portföljförvaltare, VD och vice VD som befattningar. Vi anser att vårt urval av företag gav en representativ bild av den svenska fastighetsbranschen, då vi har intervjuat respondenter från både stora och mindre fastighetsbolag. Och vi har även intervjuat ett finansbolag. Därför anser vi också att urvalet av företag gav bra stöd för studiens resultat.
Vår analys visade att fastighetsbranschen har lite olika uppfattningar vad gäller EU:s taxonomi. Generellt välkomnade respondenterna EU-kommissionens initiativ med att ta fram ett enhetligt klassificeringssystem för grön finansiering. Däremot ansåg många respondenter att faktumet att taxonomin lägger mycket vikt vid energiprestandan gör att den missar andra viktiga aspekter vad gäller klimatpåverkan från fastighetsbranschen. På grund av detta kan klimatbomber skapas. Taxonomin skapar ett starkt incitament för fastighetsföretag att bygga nytt. Den skapar en bild av att det blir bättre att riva befintliga byggnader och bygga nya byggnader med en energiprestanda som uppfyller taxonomins krav. Detta är ett skräckscenario för både klimatet och fastighetsbranschen. Å andra sidan, om detta incitament betraktas ur den europeiska gröna givens perspektiv, utgör nyproduktionen en viktig del av den gröna tillväxten som den europeiska gröna given siktar på.
Utifrån ovannämnda faktorer anser vi att vår uppsats kan utgöra en viktig referens för fastighetsföretag. Samtidigt som uppsatsen skapar en preliminär bild av den framtida marknaden för gröna obligationer i Sverige, uppmärksammar den också de problematiken som taxonomin eventuellt orsakar.
Vi hoppas att denna kandidatuppsats skapar en diskussion i fastighetsbranschen. Och vi hoppas att såväl beslutsfattare och investerare kan väga fördelar från EU:s taxonomi mot dess nackdelar.
Detta kan vara särskilt angeläget nu när både EU:s taxonomi och EU GBS befinner sig vid sin startfas. Oavsett hur övergången kommer att se ut, hoppas vi att fastighetsägarna fortsätter arbeta klimatsmart och inte tvärtom. Kandidatuppsatsen kan även vara av intresse för de investerare som vill skapa bättre förståelse för vad EU:s taxonomin innebär för fastighetsbranschen och klimatet.
För att främja grön finansiering från investerares håll, samt skapa incitament för fastighetsföretagen att fortsätta sitt arbete med gröna obligationer, borde beslutsfattare ta hänsyn till behovet av hållbar förvaltning i fastighetsbeståndet i Sverige. Det skulle vara angeläget att skapa lagstiftningar som tar mer hänsyn till förvaltning samt underhåll av byggnader på ett miljömässigt hållbart sätt. Genom att exempelvis koppla ihop hållbarhetsaspekten med byggnadens utsläpp på en maximal nivå kan beslutsfattaren bättre hjälpa fastighetsägarna att arbeta framåt i klimatfrågan. Tydliga riktlinjer skapar incitament och drivkraft för fastighetsägarna att bygga hållbart och förvalta cirkulärt.
Under intervjuernas gång har diskussionen om marknadsuppskattningen av EU:s gröna obligationer tagits upp. I samband med detta har frågan om prissättning på olika typer av gröna obligationer lyfts fram. Eftersom vi påbörjade studien innan den slutgiltiga versionen av EU GBS publicerades, kunden vi inte se EU GBS påverkan på prissättningen av gröna obligationer. Dock vore det intressant att forska om prissättningen på olika typer av gröna och hållbara obligationer, när taxonomiregleringarna och EU GBS har etablerats sig på marknaden, samt när praxis på emission av taxonomi-förenade obligationer etablerats. Det skulle även vara angeläget att undersöka skillnaden i den totala klimatpåverkan mellan befintliga fastighetsbestånd och taxonomi-förenade nyproduktioner vad gäller både produktionsfasen och förvaltningen av fastigheterna. Dessa ämnen lämnar vi till andra studenter och forskare att undersöka i framtiden. Sammanfattningsvis har denna kandidatuppsats undersökt ett antal frågor angående hur EU:s taxonomi och GBP:s regelverk påverkat och kommer att påverka fastighetsbranschen i Sverige. Uppsatsen har kartlagt svenska fastighetsföretagens inställning till EU:s taxonomi, exempelvis synen på populariteten av taxonomi-förenade obligationer, miljöcertifieringarnas roll på den framtida fastighetsmarknaden i Sverige, och även hur svenska fastighetsföretag kommer att arbete med gröna obligationer i framtiden.
Källförteckning
Litteratur
Berk, Jonathan & DeMarzo, Peter (2013) Corporate Finance. Third edition. Pearson Education Inc., Boston.
Blomkvist, Pär, Hallin, Anette & Lindell, Eva (2018) Metod för företagsekonomer: Uppsats enligt
4-stegsmodellen. Studentlitteratur AB, Lund.
Bryman, Alan (2018) Samhällsvetenskapliga metoder. Liber AB, Solna.
Artiklar, publikationer m.m
Alfredsson, Eva, Berg, Hansten, Ottosson, Lillit, & Wannefors, Jonas (2013) Miljöpolitiska
styrmedel och företagens konkurrenskraft - återbesök hos Porterhypotesen. WP/PM nr. 2013:22.
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analys, Östersund.
Brundin, Kajsa (2015) “Gröna obligationer: ett eftertraktat innehav.” Nordisk försäkringstidskrift,
utgåva 4 / 2015.
Gustafsson, Markus & Wåhlin, Johannes (2019) Hållbar finansiering: Fastighetsbolagens utformning av
gröna obligationer. Examensarbete nr. TRITA-ABE-MBT-19239. Institutionen för Fastigheter och
byggande, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.
ICMA (2018) Principer för gröna obligationer (GBP) 2018 Frivilliga processriktlinjer för utgivning av gröna
obligationer.
ICMA (2018a) Riktlinjer för hållbarhetsobligationer (SBG). ICMA (2018b) Principerna för sociala obligationer (SBP).
ICMA (2020) Principer för hållbarhetslänkade obligationer (SLBP).
Porter, Michael E. & van der Linde, Claas (1995) “Toward a New Conception of the
Environment Competitiveness Relationship.” Journal of Economic Perspectives, vol. 9, no. 4., s. 97-118. Porter, Michael E. & van der Linde, Claas (1995a) “Green and Competitive: Ending the
Offentligt tryck
SOU 2017:115. Att främja gröna obligationer.
Svensk Försäkring 2010-04-26. Yttrande över Att främja gröna obligationer (SOU 2017:115)
Offentligt tryck från EU
EU Technical Expert Group on Sustainable Finance (2019) Using the Taxonomy. Supplementary Report.
EU Technical Expert Group on Sustainable Finance (2019a) Report on EU Green Bond Standard. TEG proposal for an EU Green Bond Standard.
EU Technical Expert Group on Sustainable Finance (2020) Usability Guide EU Green Bond
Standard. TEG proposal for an EU Green Bond Standard.
EU Technical Expert Group on Sustainable Finance (2020a) Technical Report. Taxonomy: Final report of the Technical Expert Group on Sustainable Finance.
European Commission (2021) Annex 1 to the EU Taxonomy Climate Delegated Act. C(2021) 2800/3. Brussels.
Europeiska kommissionen (2021) Hållbar finansiering och EU:s taxonomi EU-kommissionen vidtar nya
åtgärder för att styra investeringar mot hållbara verksamheter. Pressmeddelande 21 april 2021. Bryssel.
Muntliga källor
Respondent A, Anonym. Intervju 2021-04-30
Åsa Lind, Finanschef Fabege AB. Intervju 2021-05-04
Henrik Molin, Vice VD och finanschef Vacse AB. Intervju 2021-05-04
Johan Fredriksson, Portföljförvaltare Vasakronan AB. Intervju 2021-05-13 Filip Elland, Hållbarhetschef Castellum AB. Intervju 2021-05-18
Erik Florman, Hållbarhetschef Kungsleden AB. Intervju 2021-05-18
Internetkällor
Avanza (2021) Vad är obligationer och hur fungerar de?
https://www.avanza.se/lar-dig-mer/avanza-akademin/rantebarande-vardepapper/vad-ar-obligati oner-hur-fungerar-de.html(hämtad 2021-05-10)
Boverket (2021a) Ska din byggnad ha en energideklaration?
https://www.boverket.se/sv/energideklaration/energideklaration/(hämtad 2021-05-06) Boverket (2021b) Energy performance certificate.
https://www.boverket.se/en/start/building-in-sweden/contractor/inspection-delivery/energy-p erformance-certificate/(hämtad 2021-05-11)
Boverket (2021c) Energideklarationens innehåll.
https://www.boverket.se/sv/energideklaration/energideklaration/energideklarationens-innehall/
(hämtad 2021-05-11)
BREEAM (2021) What is BREEAM.https://www.breeam.com/(hämtad 2021-05-16) CICERO (2021) Our approach: research-based, independent and relevant.https://cicero.green/about
(hämtad 2021-04-29)
Europaparlamentet (2020) 1 biljon euro: Europas finansieringsplan för klimatet.
https://www.europarl.europa.eu/news/sv/headlines/society/20200109STO69927/1-biljon-euro -europas-plan-for-att-finansiera-insatser-for-klimatet(hämtad 2021-05-2013)
European Commission (2021a) EU Green Bond Standard.
https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/banking-and-finance/sustainable-finance/eu -green-bond-standard_sv(hämtad 2021-05-14)
Europeiska kommissionen (2021a) En europeisk grön giv.
https://ec.europa.eu/info/strategy/priorities-2019-2024/european-green-deal_sv(hämtad 2021-05-13)
Europeiska Unionen (2021) Förordningar, direktiv och andra rättsakter.
https://europa.eu/european-union/law/legal-acts_sv(hämtad 2021-05-14) EY (2021) EU Taxonomy Regulation. https://www.ey.com/en_lu/wealth-asset-management/luxembourg-market-pulse/eu-taxonomy-regulation(hämtad 2021-05-14) Handelsbanken (2021) Obligationer. https://www.handelsbanken.se/sv/privat/spara/aktier-och-andra-vardepapper/obligationer (hämtad 2021-05-10)
Nordkvist, Maria (2021) EU:s nya taxonomi – 9 saker du bör känna till.
https://www.lannebo.se/nyheter/eus-nya-taxonomi-9-saker-du-bor-kanna-till/(hämtad 2021-05-16)
Regeringskansliet (2020) En taxonomi för hållbara investeringar.
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/finansmarknad/taxonomi-ska-gora-det-enklare-a tt-identifiera-och-jamfora-miljomassigt-hallbara-investeringar/(hämtad 2021-05-11)
SGBC (2021) Certifiering – Nyckeln till ett hållbart samhällsbygge.https://www.sgbc.se/certifiering/
(hämtad 2021-05-11)
SGBC (2021a) LEED.https://www.sgbc.se/certifiering/leed/(hämtad 2021-05-11)
SGBC (2021b) Vad är LEED?https://www.sgbc.se/certifiering/leed/vad-ar-leed/ (hämtad 2021-05-11)
SGBC (2021c) BREEAM-SE.https://www.sgbc.se/certifiering/breeam-se/(hämtad 2021-05-11)
Sustainalytics (2021a) About Us.https://www.sustainalytics.com/about-us(hämtad 2021-05-11) Sustainalytics (2021b) ESG Risk Ratings: A consistent approach to assess material ESG risk.
Tessin (2020) Vad är ESG-kriterier.https://tessin.com/sv/blogg/vad-ar-esg-kriterier/(hämtad 2021-05-11)
Tolleson, Niklas (2013) Vasakronan ger ut världens första gröna företagsobligation.
https://www.fastighetssverige.se/artikel/vasakronan-ger-ut-varldens-forsta-grona-foretagsobligat ion-13243(hämtad 2021-05-10)
Vattenfall (2021) BREEAM-SE miljöcertifiering.
Bilaga 1: Urval av fastighetsföretag
Tabell 1: En framställning av företag på Nasdaq OMX Nordic som har information om sina gröna ramverk och andrahandsutlåtanden. *Hämtad 2021-05-13 från nasdaqomxnordic.com.
Finns på Nasdaq Antal gröna obligationer som är listade på Nasdaq* Green Bond Framework External Review Latest bond holders report / Impact report Atrium Ljungberg Ja 17 Ja, GBP CICERO
(Medium till Dark Green)
Ja
Balder Ja 4 Ja, GBP CICERO
(Medium Green)
Nej
Castellum Ja 2 Ja, GBP Sustainalytics Ja
Fabege Ja 21 Ja, GBP CICERO
(Medium Green)
Ja
Fast Partner Ja 1 Ja, GBP CICERO
(Medium Green) Ja Humlegården Fastigheter Ja 18 Ja, GBP CICERO (Medium Green) Ja
Jernhusen Ja 10 Ja, GBP Sustainalytics Ja
Klövern Ja 2 Ja, GBP CICERO
(Medium Green)
Kungsleden Ja 11 Ja, GBP CICERO (Medium Green), + SEI Stockholm Environment Institute Ja Offentliga Hus i Norden Ja 2 Ja, GBP CICERO (Medium Green) Nej
Rikshem Ja 4 Ja, GBP CICERO
(Medium Green) Ja Samhällsbyggnadsbo laget i Norden Ja 1 Ja, GBP CICERO (Medium Green) Nej
Specialfastigheter Ja 2 Ja, GBP Sustainalytics Ja
Svensk FastighetsFinansieri ng SFF Ja 10 Ja, GBP CICERO (Medium Green) Ja
Vacse Ja 5 Ja, GBP CICERO
(Medium Green), + SEI Stockholm Environment Institute Ja
Vasakronan Ja 14 Ja, GBP CICERO
(Dark Green)
Wallenstam Ja 6 Ja, GBP CICERO (Dark Green)
Nej
Willhem Ja 4 Ja, GBP CICERO
(Medium Green)
Bilaga 2: Flyer till företag
Bilaga 3: Intervjuguide
Berätta gärna om dig själv och din befattning, vad gör du i ditt dagliga arbetet?
I nuläget vad har ni för specifika kriterier eller ramverk som ni följer vid emission av gröna obligationer? Varför just dessa ramverk?
När EU:s taxonomi kom, påverkade den era befintliga gröna obligationer?
Tycker du att obligationer som är emitterade i enlighet med EU:s taxonomi och EU:s GBS kommer att uppskattas mer på marknaden, än de obligationer som är emitterade i enlighet med Green Bond Principles? Varför, varför inte?
Tycker ni att ni har de resurser som krävs för att kunna emittera obligationer som står i linje med EU:s taxonomi och EU Green Bond Standard?
EU:s taxonomi har inte krav på att byggnaderna ska vara miljöcertifierade.Tycker ni att
miljöcertifieringar kommer fortfarande spela en viktig roll vid emission av gröna obligationer? Hur sannolikt kommer ni att refinansiera gröna obligationer med äldre bestånd?
Angående framtiden, hur tror du ni kommer att fortsätta arbeta med gröna obligationer? Önskar du vara anonym i vår uppsats?
Slutligen, finns det några funderingar du vill dela med oss?