GBP kontra EU GBS

Nedan genomförs en jämförelse mellan fyra centrala komponenter av ICMA:s GBP och EU GBS. Den görs utifrån TEG:s Usability Guide for EU GBS från år 2020, och ICMA:s Principer för gröna obligationer från år 2018. Den slutgiltiga versionen av EU GBS har inte publicerats ännu. Därför kommer vår jämförelse att basera på TEG:s Usability Guide.

Tanken bakom EU GBS är att upprätta en standard för gröna obligationer som tar hänsyn till följande faktorer: att standarden ska basera på bästa marknadspraxis (TEG, 2020), den ska bidra till en ökad marknadstransparens, den ska också underlätta jämförelsen av gröna obligationer genom skärpta tekniska kriterier och göra rapporteringen mer enhetlig. EU GBS kan också underlätta för emission-och rapporteringsprocessen för emittenten. Den kommer även att säkerställa att all nödvändig information presenteras i EU:s taxonomi. På så sätt kan taxonomiregleringarna eventuellt lösa problemet med självregleringen av gröna obligationer på marknaden, och sätta en gemensam definition på gröna byggnader för alla berörda marknadsaktörer.

EU GBS baseras på GBP:s fyra grundpelare. Den introducerar även viktiga uppdateringar som hänvisar till EU:s taxonomi.

Tabell 2: En jämförelse mellan de fyra centrala komponenter av ICMA:s GBP och EU GBS. Tabellen har framställts ur TEG:s Usability Guide for EU GBS från år 2020, och ICMA:s Principer för gröna obligationer från år 2018.

ICMA:s GBP EU GBS

1 Emissionslikvidens användning (Eng: Use of proceeds)

Emissionslikvidens användning måste följa EU:s taxonomi

(Eng: The alignment of the use-of-proceeds with the EU Taxonomy)

2 Process för utvärdering och val av projekt

(Eng: Process for project evaluation and selection)

Krav på projektutvärdering i form av ett grönt ramverk som står i linje med EU:s taxonomi

(Eng: The content of a Green Bond Framework to be produced by the issuer) 3 Förvaltning av emissionslikvid

(Eng: Management of proceeds)

Rapportering av allokering och effektrapportering

(Eng: The required Allocation and Impact Reporting)

4 Rapportering (Eng: Reporting)

Krav på extern granskning

(Eng: The requirements for external verification by an approved verifier)

Både GBP och EU GBS är uppbyggda utifrån fyra centrala komponenter. De tre största skillnaderna mellan GBP och EU GBS är definition av gröna projekt kopplade till EU:s

taxonomi, krav på effektrapportering samt extern granskning för emittenterna av gröna

Jämförelsen av komponent 1:

“Emissionslikvidens användning” (från GBP) versus ”emissionslikvidens användning

måste följa EU:s taxonomi” (från EU GBS). I GBP utgör komponenten “emissionslikvidens

användning” enbart en rekommendation ”som endast är avsedd att vara vägledande” (ICMA, 2018). Om GBP följs finns det många projekt som kan kategoriseras som gröna och kan därmed ta del av emissionslikviden. GBS däremot, ställer krav på vilka typer av projekt som kan få ta del av grön finansiering. Projekten som följer GBS måste ta hänsyn till taxonomins miljömål. Verksamheten måste uppfylla taxonomins fyra grundläggande krav.

Jämförelsen av komponent 2:

“Process för utvärdering och val av projekt” (från GBP) versus “krav på projektutvärdering

i form av ett grönt ramverk som står i linje med EU:s taxonomi” (från EU GBS). Gröna

ramverk som formas i linje med GBP presenteras på ett valfritt sätt. GBS däremot, föreslår att företagen bör forma sitt gröna ramverk enligt GBS och taxonomin. Det finns tre frågor som emittenten förväntas att behandla i sina gröna ramverk:

● Varför? - inkluderar bland annat strategi;

● Vad? - inkluderar bland annat gröna projekt, rapportering och granskning; ● Hur? - inkluderar bland annat verifieringsmetod (TEG, 2020).

Jämförelsen av komponent 3:

“Förvaltning av emissionslikvid” (från GBP) versus “rapportering av allokering och

effektrapportering” (från EU GBS). Enligt GBP måste emissionslikviden placeras på ett särskilt

konto, alternativt bokföras på ett annat lämpligt sätt som ger indikation på att den går till gröna projekt. Detta ska dokumenteras i en intern formell process (ICMA, 2018). GBS däremot, ställer krav på att företagen ska utföra regelbundna rapport på hur standarden har använts samt hur användningen har påverkat miljön. Om möjligt ska även kvantitativa mätningar göras för att skildra påverkan på miljön (TEG, 2020).

Jämförelsen av komponent 4:

“Rapportering” (från GBP) versus “Krav på extern granskning” (från EU GBS). GBP rekommenderar att företagen anlitar externa kontrollanter eller revisionsexperter för att granska efterföljandet av denna princip (Svensk Försäkring, 2018). De flesta emittenter som följer GBP

använder CICERO Shades of Green och Sustainalytics som leverantörer av externa granskningstjänster. EU GBS föreslår dock att externa granskningar ska genomföras av Europeiska värdepappers-och marknadsmyndigheten, ESMA. Det är värt att nämna att enligt TEG, de gröna obligationerna som är hybrider av GBP och EU GBS inte ska kategoriseras som EU:s gröna obligationer (TEG, 2020). Det verifieringssystemet som ska tillämpas på gröna obligationer förväntas att även ersätta andrahandsutlåtanden.

Tabell 3. En framställning av de viktigaste skillnaderna mellan ramverk i praktiken. Informationen har hämtats ur TEG:s Usability Guide for EU GBS från år 2020, och ICMA:s Principer för gröna obligationer från år 2018.

ICMA:s GBP EU GBS

Frivillig / Bindande? Frivillig Frivillig Vad är det som gör

obligationen grön?

Finansiering av miljömässigt hållbara projekt i enlighet med GBP.

Finansiering av miljömässigt hållbara projekt som är kopplade till EU:s taxonomi och uppfyller taxonomins fyra kriterier.

Typ av projekt som kan finansieras med gröna obligationer

Vägledande listan av mest förekommande gröna projekt.

Koppling till taxonomins 6 områden och uppfyllande av krav som är relevanta för den specifika sektorn.

Specifika underliggande standarder för emission av gröna obligationer

Relativt valfritt, beroende på projektkategori;

emittenten hänvisas till ICMA:s resurscenter.

Övergripande miljömål som hänvisas till

Vägledande miljömål från GBP: 1. Begränsning av klimatförändringar; 2. Anpassning till klimatförändringar; 3. Bevarande av naturresurser; 4. Bevarande av biologisk mångfald;

5. Åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar. Taxonomins miljömål: 1. Begränsning av klimatförändringar; 2. Anpassning till klimatförändringar; 3. Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser;

4. Övergång till en cirkulär ekonomi;

5. Förebyggande och kontroll av föroreningar;

6. Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.

Krav på underliggande projektstrategi

Nej, strategi presenteras relativt valfritt, beroende på vilka standarder och kriterier används vid skapandet av emittentens gröna ramverk.

Ja, emittenten förväntas att presentera sitt gröna ramverk som är utvecklad i enlighet med EU:s GBS och EU:s taxonomi.

Krav på rapportering Allokering. Allokering- och effektrapportering. Krav på obligatorisk

extern granskning av en grön obligation

Nej, bara en rekommendation. I praktiken används

andrahandsutlåtanden.

Ja, förslagsvis av Europeiska värdepappers-och

marknadsmyndigheten, ESMA.