I detta kapitel kommer studien att presentera en diskussion av analysen och presentera en slutsats. Studien kommer att diskutera resultatet från analys med hjälp av olika teorier, tidigare forskning och empiriskt material. Det presenteras även förslag till vidare studier.
6.1 Diskussion
De viktiga elementen i kritisk teori är att identifiera och ifrågasätta grundläggande antaganden om uppfattning, förståelse samt beteende. För att kunna undersöka detta bättre och se på människors sociala verklighet har studien utgått från socialkonstruktivism som innebär att samhället är en social konstruktion av människor som samspelar med varandra och enligt perspektivet är det vi människor som konstruerat innebörden av könsroller, genus, femininitet, maskulinitet, etc (Berger & Luckmann, 1996). Genom språket skapas representationer, som inte alltid speglar den existerande verkligheten utan representationer bidrar till att skapa den (Winther Jørgensen & Philips, 2000). Det är människan som skapar begreppen och det är människan som använder dem. I de utvalda artiklarna från Vi Föräldrar ges kvinnor och män olika roller och har samtidigt en gemensam könsneutral föräldraroll. Exempelvis skriver majoriteten av artiklarna att mamma ska göra något och pappa något annat, istället för att använda sig av könsneutrala
begrepp som skulle normalisera vem som gör vad. Samtidigt använder sig också många artiklar begrepp som föräldrar eller använder mamma och pappa tillsammans, det vill säga inte beskriver en större skillnad mellan dem. Genus innebär ‘’det sociala könet’’, vilket är en social
konstruktion av manliga och kvinnliga könskategorier, inte det biologiska könet (Jarlbro, 2006). Det finns flera olika osynliga regler och normer kring män och kvinnors sociala förväntningar (Hirdman, 1988). Detta har också uppmärksammats genom studiens analys.
Världen är och fungerar på olika sätt, detta blir tydligt genom representationer som syns i media, det vill säga bilder, beskrivningar, förklaringar och ramar för att förstå vad, varför och hur världen är och fungerar (Hall, 2013). Representation handlar också om synlighet i medierna, vilka samhällsgrupper uppmärksammas och vilka grupper som inte får samma uppmärksamhet. I tidningen Vi Föräldrar har studien undersökt hur tidningens artiklar skriver om föräldraskap,
specifikt hur mycket som framgår om normer kring genus och föräldraskap. Människan kan konstruera vanor som påverkar samspelet mellan människor (Berger & Luckmann, 1996). När denna studie undersöker föräldraskap i tidningsartiklarna, ger begreppet genuskontrakt oss en förståelse för sociala konstruktioner i samhället eftersom den betonar män och kvinnors roller och egenskaper de förväntas ha för att anpassa sig till samhället.
Gällande hur kvinnor och män som föräldrar framställs ur ett genusperspektiv i de utvalda artiklarna kan det konstateras att målgruppen för artiklarna och tidningen oftast är för både mamma och pappa. Mycket visar på att artiklarna ändå är influerade av bilden om att det är mamman som tar mest hand om barnet och är den som är mest engagerad och omhändertagande medan pappan är mer frånvarande och arbetar. Exempelvis i artikel skriven av Tuncel (2019b) används inte ordet "partner" eller "pappa" alls. Vilket kan tolkas som det faktum att kvinnor är dem som står för vård och omsorg för barnet, och att det är männen som arbetar. I artikel ‘’Mer plats åt pappa’’ står det att det är mamman som tar huvudrollen och håller ihop familjen (Tuncel, 2019c). Detta kan bero på att uttrycka känslor är en stereotypisk maskulin svaghet menar
Schmitz (2016). Studien kan förhålla sig till Bäck-Wiklund och Bergstens (2010) resonemang som indikerade på att ansvaret för män och kvinnor i familjen är indelat i två allmänna
ansvarsområden, nämligen ekonomiskt ansvar och vårdansvar. I Bengtssons (2019) artikel skriver han att kvinnor tar kurser och läser böcker för att få allmänna kunskaper vilket kan kopplas till Bäck-Wiklund och Bergstens (2010) resonemang om uppdelade ansvarsområden. Studien kan också jämföras med Westberg (2016) resonemang om faderskapets engagemang som legitimeras i konkreta och vardagliga hushållsbestyr, vilket innebär att i den manliga positionen ska männen bygga och montera möbler samt ta hand om ekonomin. Zamore (2019c) nämner att ett föräldraskap kan vara väldigt uppdelat, även om mannen vill ge hjälp kan han inte vara hemma lika mycket som kvinnan. Dock argumenterar många fler artiklar till att det ska vara lika på vem som är hemma och det betyder att föräldrarna ska dela på ledigheten och vabbandet. Varken mamma eller pappa ska ta mer eller mindre ansvar (Tuncel, 2019c). Detta kan jämföras med Bäck-Wiklund och Bergstens (2010) resonemang om att kvinnor har det främsta ansvaret för att arbeta hemma och ta hand om barnet, medan män bär huvudansvaret för de traditionellt
manliga aktiviteterna. Vilket kan tydas genom artiklarna där mamman framstår som den som har största och mest primära rollen i föräldraskapet. Enligt Sunderlands studie (2006) är det modern som är den verkliga föräldern, detta kan även Schmitz (2016) studie stå bakom eftersom
författaren menar att kvinnor är, jämfört med män, den primära föräldern.
Gällande frågan om vilka normer som framkommer i de utvalda artiklarna, uppmärksammas det inte lika mycket om normer kring föräldraskapet utan det förekommer mer runt normer kring genus. Människor är sociala varelser och sedan länge har det funnits normer i samhället som människan förväntas följa. Dessa normer är skapade för att samspelet mellan människor ska fungera. Hirdman (1988) menar att människor upprätthåller olika osynliga regler och normer konstant. Något som är viktigt när ett barn är ungt är att föräldrarna ska ha en öppen
kommunikation med dem (Bergström, 2019; Zamore 2019b; Zamore 2019d). Barn utvecklas i egen takt, men det menar inte att vuxna ska underskatta små barns känslor och förmåga (Bergström, 2019). Det är viktigt att ta dem seriösa samtalen med barnet och besvara möjliga frågor. Det är en stor och huvudsakligen viktig del av föräldraskapet att informera barnet om vad som händer, oavsett om det gäller lämning på förskola, skilsmässa eller död. Detta kan ses ett agerande inom den auktoritativa föräldrastilen eftersom man inte ska utesluta och förvänta sig att barnet bara ska förstå och hänga med vilket görs inom den auktoritära stilen. Utan man tar sig tiden och förklarar för barnet om vad som händer och varför (Baumrind, 1966).
Vi kan slutligen konstatera att det fortfarande existerar normer kring genus och hur individen förväntas agera inom ett föräldraskap, men som Tuncel skrev i artikeln ‘’Mer plats för pappa’’:
‘’En bra relation är något som man får för att man har investerat i den, var och en för sig. En konkret sak att börja med är att dela på föräldraledigheten. Och på vabbandet. Och varför inte turas om att jobba deltid? Mamma kan
inte glida fram på en räkmacka bredvid pappa, och vice versa’’. (Tuncel, 2019:7).
Information om föräldraskap har förändrats över tid och många artiklar som analyserats i denna studie menar på att det fortfarande är väldigt uppdelat men att det har blivit mycket mer jämställt
i ansvarstagandet av barnet och skillnader mellan vad som är typiskt för mamma och vad som typisk för pappa minskar.
6.2 Slutsats
Den här studien har gjort det möjligt att synliggöra hur normer kring genus och föräldraskap konstrueras i tidningen Vi Föräldrar under år 2019. För att kunna uppnå vårt syfte kommer följande frågor därmed att besvaras utifrån analys, resultat och diskussion:
● Hur framställs kvinnor och män som föräldrar ur ett genusperspektiv i de utvalda artiklarna från Vi föräldrar?
● Vilka normer kring föräldraskap kan vi se är genomgående i de utvalda artiklarna?
Vi kan se att det framkommer normer kring genus och hur män och kvinnor förväntas vara samt agera. Män förväntas att inte visa känslor och arbeta medan kvinnor förväntas vara känslosamma och stanna hemma med barnet. Detta kan ses som en norm för det sociala könet som
framkommer i artiklarna samtidigt som flera artiklar argumenterar för att dela upp ansvaret mellan de sociala könen mera. Artiklarna kan då anses vara motsägelsefulla eftersom de
förespråkar ett delat ansvar mellan föräldrarna men ändå upprätthåller traditionella könsroller där mamman anses vara den primära föräldern.
Vi kan gällande föräldraskap se att det framkommer normer kring vilka som ingår i ett
föräldraskap. Majoriteten av artiklarna oftast refererar till föräldrar som ett romantiskt heterogent par. Studien kan även se att artiklar rekommenderar att en öppen och ärlig kommunikation mellan förälder och barn skulle kunna bidra till positiva effekter. Ett sådant agerande hör till den auktoritativa föräldrastilen. Även om ett barn kanske inte fullt ut förstår, är det viktigt att inte underskatta ett barns känslor och förmågor och därmed är det viktigt med en öppen
Studien har genom slutsatsen om vilka normer kring genus och föräldraskap som framkommer i tidningen Vi Föräldrar under 2019, bidragit till en bredd inom forskningsområdet där media idag reproducerar eller motstrider traditionella föräldraroller. Studiens styrka är att resultaten som erhållits i denna studie i tidskriften Vi Föräldrar från 2019 har stärkts i flera avseenden av tidigare studier. Därav har Kritisk diskursanalys anpassats väl till forskningens ändamål.
Avslutningsvis kan studien konstatera att mamman framställs vara den primära föräldern jämfört med pappan. Det förekommer också mer normer kring genus och de olika föräldrarollerna kopplas till kön snarare än normer om hur föräldrar ska bete sig i ett föräldraskap, trots argument för ett mer delat ansvar. Bara för att det ser ut såhär idag, betyder inte att det kommer se likadant ut om tio år.
6.3 Förslag till vidare forskning
Studien har gjort en kritisk diskursanalys på tidningsartiklar från Vi Föräldrar och valt att fokusera på tolv artiklar som är utspridda över hela 2019. Studien har genom detta kunnat undersöka hur normer kring genus och föräldraskap konstrueras i tidningen, men det finns en mängd andra intressanta aspekter som det går att bygga vidare på. Det skulle vara intressant att kunna göra en textanalys och bildanalys för att kunna ta in aspekter som hur bilder används i artiklarna, då denna studie fokuserade på självaste texten. Därav skulle det kunna användas samma typ av artiklar eller andra artiklar med samma eller liknande sökord. Ett annat förslag är att använda sig av triangulering och därav göra en textanalys och intervjua småbarnsföräldrar och se vad de upplever. Detta gör att undersökningen kan analysera vad tidningen säger och vad deltagarna säger, och vidare se om det stämmer överens. Slutligen skulle det även vara intressant att se en studie som ser på förändringen av normer kring genus och föräldraskap över tid. Det skulle kunna göras på en lång tids förändring och se på artiklar från när tidningen skapades och jämför med hur dem artiklarna argumenterar jämfört med idag. Eller se på förändring på de senaste 20 åren, det vill säga 2000–2020.