Vilka normer kring genus framkommer i artiklarna?

Härnäst kommer studien analysera texterna genom dimensionens andra nivå och undersöka relationen mellan diskurs och samhällsfenomen._{​ ​Genom de tolv utvalda artiklarna finns det} tecken på olikheter mellan de olika biologiska könen och hur de porträtteras i texterna. Det är den sociala konstruktionen av vår värld som skapar intrycket av genus och samhällsnormer med det sociala könets egenskaper och föreställningar relaterade till biologiskt kön.

‘’[...] men när jag ser på mina kompisar och deras föräldrar i sin tur, så är det som att deras föräldrar just HÄNGER IHOP, som i en enhet. Ofta tycks mamman ha huvudrollen i den enheten [...]’’ (Tuncel, 2019c:7)

‘’Min erfarenhet är att kvinnor oftare går kurser och läser böcker än vad män gör. Det kan ibland tolkas som att den blivande pappan inte är intresserad. Vissa förbereder sig genom att läsa på om barnets utveckling, andra

genom att skruva ihop barnmöbler’’ (Bengtsson, 2019:41).

Utdraget här ovan är från två olika artiklar. Artiklarna anser att det är mamman som är den som håller ihop familjen, det är också hon som förbereder sig inför barnet med att läsa mängder av böcker och gå på kurser medan pappan fokuserar på att jobba för att samla in pengar eller fysiskt arbeta med att bygga ihop möbler till barnet (Bengtsson, 2019; Tuncel, 2019c). Bengtsson (2019) menar att kvinnor tar kurser och läser böcker oftare än män, vilket kan uppfattas som ett

bristande intresse från den blivande pappan. Detta kan jämföras med genuskontraktets förklaring om mannens och kvinnans roller i samband till varandra (Hirdman, 1988). Vilka redskap är det som hör till vem? Genuskontraktet skapar förutsättningar för det förväntade allmänna beteendet hos könen, vilket även bekräftas med sociala normer (Hirdman, 1988). Genom utdraget ovan syns tecken på att kvinnan har sökt redskapen till att ta hand om barnet och hålla ihop familjen, medan mannen samlar in pengar eller utgör fysiskt arbete. Det finns också en koppling till habitualisering och typifiering (Berger & Luckmann, 1996). Habitualisering innebär att man kan se ett givet mönster, det vill säga att kvinnan gör det ena medan mannen gör det andra. Det blir en sorts arbetsfördelning i föräldraskapet vilken också pekar på en typ av typifiering.

‘’Jens Karberg är projektledare på organisationen Män, där han bland annat utbildar ledare för pappagrupper. Han tror att blivande och nyblivna pappor ofta håller sina känslor och tankar inombords. En anledning, anser han,

är att män har få naturliga forum att tala om sådana saker.’’ (Bengtsson, 2019:43).

I artikeln ‘’Inför förlossning och bebis så kan du som partner förbereda dig’’ (Bengtsson, 2019) redovisas det att män vanligtvis håller sina känslor och tankar inne och därav inte öppet visar dem, vilket syns i utdraget. En anledning är att män sällan har naturliga forum att tala om dessa saker skriver Bengtsson (2019). En annan förklaring till detta är också att när det gäller normer om genus bör männen vara manliga och inte uttrycka samt prata om sina känslor.

‘’- Som det ser ut i samhället idag är mamman ofta mer föräldraledig med bebisen. Det gör att hon får ett försprång i den där lyhördheten. Pappan har mer sällan ansvaret för barnet på egen hand i början och får därför inte samma

chans att utveckla sitt omvårdnadssystem och sin lyhördhet inför barnet’’ (Matzinger, 2019:21).

‘’[...] pappor oftare har en striktare syn än mammor i frågan. Det vill säga, pappor vill oftare att barnet ska sova i egen säng eller lära sig att somna på egen hand medan mammor föredrar att ha barnet nära sig och vill ta hand om

barnet när det vaknar på natten’’ (Matzinger, 2019:18).

I det första utdraget påpekar artikeln att den som tar mest hand om barnet utvecklar en större lyhördhet till den. Genom att vara nära barnet skapas en sorts lyhördhet. Enligt de båda citaten är det mamman som stannar hemma med barnet vid sjukdom och är den som går upp och tar hand om barnet på natten. Mamman är därför den som får större lyhördhet från barnet. Detta kan förknippas med Bäck-Wiklund och Bergstens (2010) resonemang om att kvinnor strävar mer efter att tillgodose sina barns behov och ambitioner på ett socialt accepterat sätt och skyddar därmed barnet från oönskade olägenheter och från långsiktiga negativa utvecklingseffekter. Även Tians (2017) resonemang om att kvinnors moderskap är moralisk och har mest omvårdnad av barnet. Modern är den som uppmuntrar och tar hand om barnet vilket även syns i artikeln. I artikeln ‘’Varför vabbar jag bara inte’’ (Tuncel, 2019b) används exempelvis inte ordet "partner" eller "pappa" alls, utan endast refererar till ‘’jag som mamma’’. Vilket kan tolkas som att kvinnor är dem som stannar hemma för att vabba och inte männen. Sociala normer som framgår i flera artiklar är att mamma ska stanna hemma och pappa ska ut och arbeta. Detta kan jämföras med genuskontraktet och rollerna män och kvinnor har i förhållande till varandra och samhället (Hirdman, 1988).

‘’En kittlande och pruttig pappapuss på magen, eller en mamma som plötsligt kikar fram bakom en handduk’’

(Zamore, 2019a:13).

Det framkommer många gånger vad som är typiskt för mamma och typiskt för pappa i vissa artiklar. Utdraget ovan ger exempel på hur föräldrar kan få sitt barn till att skratta. Varför skriva ut att den är en ‘’pappapuss på magen’’ och inte bara en ‘’puss på magen’’? Vilket kan ses som en bidragande faktor till att fortsätta de socialt konstruerade skillnader mellan dem olika

föräldrarrollerna istället för att använda könsneutrala begrepp eller undvika dem stereotypiska könsrollerna, och därmed bidra till vad som är mammas uppgift respektive pappas. Detta

eftersom representationer är bidragande till formgivningen av vår verklighet (Winther Jørgensen & Philips, 2000). Om en person känner sig osäker i en situation skulle sedan läsa om något i tidningen, likt utdraget, kan artikeln således bidra till att forma individens verklighet. Människor tenderar till att interagera med andra för att bilda en slags typifiering, som i sin tur påverkar individen till att skapa sin egna verklighet, institutioner och referenser (Berger & Luckmann, 1996).

‘’Traditionellt har fokuset varit på den gravida och barnet på babyshowers. Men visst har det dykt upp även "pappafester’’ ​(Forsman, 2019:53).

Artikel ‘’Bästa baby showern!’’ (Forsman, 2019) diskuterar att det är vanligare att baby showern hålls för den blivande mamman därav blir oftast pappan exkluderad. Normen som finns idag är att det är den gravida mamman som firas och att pappan antingen får en egen fest eller ingen fest alls. Artikeln ställer frågan: ‘’Varför går det inte att fira båda föräldrarna med en fest?’’

(Forsman, 2019:53), vilket visar att skribenten argumenterar för att ha en fest för båda

föräldrarna tillsammans, medan _{​experten ​på området argumenterar för att prioriteten ska vara på} att hylla kvinnan för att hon skapar ett liv i sin mage och vidare finns det endast tips för presenter och lekar för den gravida (Forsman, 2019). Om det nu ska bli normaliserat att ge pappa en fest också, borde det finnas tips för båda.