Hur är texten utformad och vem är den riktad till?

Representation kan se ut på flera olika sätt, exempelvis bilder, beskrivningar, förklaringar och ramar för att förstå vad, varför och hur världen är och fungerar på särskilda sätt (Hall, 2013). Denna studie kommer att undersöka skriftliga texter i form av tidningsartiklar och studera hur representationen av normer kring genus och föräldraskap ser ut i tidningen Vi Föräldrar.

Genom ett delvis slumpmässigt urval har tolv artiklar valts ut från tidningen Vi Föräldrar. De olika artiklarna har skrivits av Tove Forsman (2019), Petra Olander (2019), Sara Tuncel (2019a; 2019b; 2019c), Maria Zamore (2019a; 2019b; 2019c; 2019d), Anna Matzinger (2019), Malin Bergström (2019) och Per Bengtsson (2019). Främst har artiklar av Sara Tuncel och Maria Zamore framkommit. Här syns det att majoriteten av artiklarna är skrivna av kvinnor som har erfarenhet och tankar kring föräldraskap. Flera är utbildade inom psykologi eller är journalister som har i sina artiklar diskuterat eller intervjuat experter som också är kvinnor. Nio artiklar (Forsman, 2019; Olander, 2019; Tuncel, 2019a; Zamore, 2019a; Zamore, 2019b; Matzinger, 2019; Zamore, 2019c; Zamore, 2019d; Bengtsson, 2019) har denna utformning. Två artiklar (Tuncel, 2019b; Tuncel, 2019c) är en sorts kåseri som är en lite kortare artikel som är oftast avsedd att utföras muntlig och innehåller därför mycket talspråk. Den slutliga artikeln (Bergström, 2019) är som en _{​vanlig​ informerande artikel som innehåller rubrik, ingress och} brödtext. Man kan känna igen strukturen i de flesta tidningar oavsett ämnesområde. Alla artiklar diskuterar kring aktuella frågor och händelser för 2019.

Alla artiklar har stora lyhörda rubriker som lockar läsaren till att engagera sig och läsa artikeln i fråga. De artiklar som är utformade mer som intervjuer och diskussioner med en slags expert

använder sig av mer formellt språk, medan de två artiklarna som är utformade som en kåseri använder sig av ett mer informellt språk.

‘’En konkret sak att börja med är att dela på föräldraledigheten. Och på vabbandet. Och varför inte turas om att jobba deltid? Mamma kan inte glida fram på en räkmacka bredvid pappa, och vice versa’’ ​(Tuncel, 2019c:7).

I det ovanstående utdraget har Tuncel (2019c) använt sig av ett mer ledigt och informellt språk. Ett informellt språk syns i vardagliga och avslappnade sammanhang. Språket är ofta fylld av små egenheter som inte bör användas i formell svenska, som exempelvis slang, låneord, familjära uttryck, förkortningar, etc. I citatet syns exempelvis en användning av uttrycket ‘’glida fram på en räkmacka’’ vilket innebär att man åker snålskjuts på någon annan, uttrycket är familjärt och kan därför klassas som en informell språkanvändning.

‘’Var det så hemskt som jag hade trott? JA! Hade jag velat vara utan den erfarenheten? NEJ! För i och med skilsmässan startade en räcka av händelser som jag aldrig fått uppleva annars - och, viktigast av allt, det kom en

massa människor in i mitt liv som jag inte skulle vilja leva utan’’​ (Tuncel, 2019c:7).

‘’Det är jag och datorn i köket, en snorig unge i vardagsrumssoffan och en annan snorig unge i sovrummet. Jag SKULLE kunna vabba’’ ​(Tuncel, 2019b:8).

I dessa utdrag syns tydliga exempel på det lediga och informella språket som diskuterades tidigare genom användningen av jag-form samt versala bokstäver. Den grammatiska

sammansättningen av texten använder en jag-form som den personliga pronomen som beskriver författarens egna perspektiv som mamma. I de båda artiklarna som är utformade som kåseri kan detta hittas.

Vi Föräldrar anser sig vara en väldigt könsneutral tidning som inte vill fokusera endast på modern eller fadern utan vill vanligtvis inkludera de båda sociala könen (Vi Föräldrar, 2008). Detta syns genom att majoriteten av artiklarna är riktade åt båda parterna i föräldraskapet. I nio artiklar av dem tolv utvalda syns det att de nio artiklarna är riktade mot föräldrar överlag, eftersom de inte riktar sig mer mot det ena könet än det andra.

‘’Till en början sover den lilla bebisen 16–18 timmar per dygn. Sedan förändras sömnen snabbt genom att hjärnan utvecklas och att bebisen påverkas av mammas och pappas rutiner’’ (Olander, 2019:30).

I detta citat diskuterar Olander (2019) att bebisen påverkas av både mamma och pappas rutiner. Detta är ett exempel på hur artiklarna använt sig av föräldrarrollerna som synonymer till

varandra. Den ena har alltså inte mer påverkan än den andra, de är jämställda.

En artikel är dock mer riktad mot män än kvinnor. Artikeln, ‘’Inför förlossning och bebis så kan du som partner förbereda dig’’ (Bengtsson, 2019), handlar om hur partnern till den gravida kan förbereda sig inför en förlossning. Detta är den enda artikeln som också är skriven av en man.

‘’Du kommer kanske att uppleva en lycka som du aldrig känt förut - men också en mängd andra, motstridiga känslor. Runt 10 procent av alla pappor drabbas av förlossningsdepression’’ (Bengtsson, 2019:45).

Här tilltalar Bengtsson (2019) läsaren genom att skriva ‘’Du’’. Vad som får oss att anse att artikeln är riktad mer mot män mer än kvinnor är för att den statistik som tas upp handlar om män. Såsom i ovanstående utdraget: Runt 10 procent av alla pappor drabbas av

förlossningsdepression (Bengtsson, 2019). Artikeln erbjuder inte någon procent och statistik för andra partners, som kan exempelvis vara en kvinna.

Studien har hittat två artiklar som anses vara mer riktade mot kvinnor än mot män. Dessa är ‘’Bästa baby showern!’’ (Forsman, 2019) och ‘’Kan det vara skadligt att sluta amma tvärt?’’ (Zamore, 2019c). Artiklar riktar sig oftast mot båda föräldrarna menar Sunderland (2006), dock så förekom det i hans studie att ett fåtal tidningsartiklar riktade sig enbart mot mödrar, precis som det uppmärksammats i det empiriska materialet för denna studie.

‘’Traditionellt har fokuset varit på den gravida och barnet på babyshowers. Men visst har det dykt upp även "pappafester". I USA kallar man det för "dadchelor party" - när man har en babyshower bara för pappor. Men

‘’– Mamashowers är min favorit – för där fokuserar man på att skämma bort, hylla och ta hand om den blivande mamman lite extra’’​ (Forsman, 2019:53).

Det diskuteras hur det traditionellt har varit fokus på barnet och den gravida på babyshowers tidigare, och att det på senare tid börjat dyka upp babyshowers för pappan. Då frågar skribenten, varför man inte bara firar båda föräldrarna helt enkelt? Däremot argumenterar festexperten som intervjuas att fokus har hamnat mer på mamman än på pappa och barnet. Eftersom man fokuserar på mamman i artikeln med fakta, information och tips till present och så vidare, anser vi att artikeln är riktad mer mot den gravida kvinnan i ett partnerskap, snarare än någon annan.

Den andra artikeln vi anser vara mer riktade mot kvinnor är en artikel som svarar på läsarfrågor. Malin Bergström som är barnpsykolog svarar på frågor från oroliga mammor. Zamore (2019c) formar artikeln genom att först presentera de långa frågorna angående amning som sedan får svar av Bergström. Vi kan därför anse att artikeln är riktade mot kvinnor eftersom det är frågor från kvinnor, och svar från en kvinna.

Det går också att se att dem flesta artiklarna är riktade mot blivande eller nyblivna föräldrar, eftersom de kan ses som att de inte ha lika mycket kunskap jämförelsevis med någon som haft barn tidigare. Det är en ny situation och därav är en ny förälder inte lika säker på hur de ska agera och vidare vad som är rätt eller fel beteende.

‘’När man blir förälder väcks många tankar som man kanske aldrig har tänkt förut. Vissa kan vara snudd på outhärdliga. Som det här med döden. Att dö, som förälder. Att inte bara försvinna, utan att också lämna sitt barn

ensamt kvar’’ ​(Zamore, 2019d:43).

Artikeln ‘’Vad händer med ett barn om föräldrarna dör’’ (Zamore, 2019d) skapar en uppfattning med uttryck i texten som påvisar att en osäkerhet uppstår när människor befinner sig i situationer som de inte känner igen. Blivande, nyblivna eller föräldrar med barn under 18 år, vet inte alltid vad de ska göra när en eller båda föräldrarna dör. Vem är det som kommer se till att barnet blir

omhändertaget (Zamore, 2019d)? Bengtsson (2019) menar också att en ny situation kan bidra till osäkerhet, för nya föräldrar.

‘’Allt springer ur en existentiell fundering kring att vara med och skapa ett nytt liv. Det är en fullständigt svindlande tanke för de flesta och ansvaret som det innebär kan väcka rädsla: Hur ska jag fixa det här?’’ (Bengtsson, 2019:41).

Uppfattningen som uttrycks i texten ger intrycket av den socialkonstruktivistiska synen att blivande och nyblivna fäder som befinner sig i nya situationer upplever osäkerhet. Det kan jämföras med Schmitz (2016) påstående kring att män framställs som osäkra på sina känslor och brist på effektiva föräldrakunskaper när de tar hand om barnet.

Genom språket skapas representationer som i sin tur skapar människans verklighet (Winther Jørgensen & Philips, 2000). Studien har på så sätt kunnat analysera diskursen och har kunnat försöka förstå hur språket i artiklarna är konstruerade. Bland annat använder artiklarna sig av ett ledigt och informellt språk i form av personliga uttal som beskriver författarens personliga åsikter som en mamma. De flesta artiklarna har använt ett könsneutralt språk för att kunna inkludera båda parterna i föräldraskapet. Genom att titta på den första dimensionen av den tredimensionella analysmodellen har studien kunnat analysera till vem artiklarna vänder sig till, hur texten är format och hur detta skulle kunna ha för koppling till studiens frågeställning.