Vilka normer kring föräldraskap framkommer i artiklarna?

Genom de tolv utvalda artiklarna hittades olika normer i anknytning till föräldraskap. I artikel ‘’Därför har bebisar noll koll på dygnsrytmen’’ (Olander, 2019) citeras det:

‘’[...] bebisen påverkas av mammas och pappas rutiner’’ ​(Olander, 2019:30).

‘’– Vi ”puffar” dem att sova på natten genom vårt beteende. Vi är ju dagvarelser och inte nattdjur’’ (​Olander, 2019:30).

Normerna för föräldraskap i denna artikel betonar att människor är dagvarelser och inte nattdjur, det vill säga bör alla föräldrar försöka få sitt barn till att sova på natten och vara vaken på dagen bara för att samhället säger att det är rätt (Olander, 2019). Det som anses som _{​vanligt​ är också} det som artikeln poängterar att föräldrarna förväntas efterfölja. I samband med

socialkonstruktivismens habitualisering och typifiering agerar föräldrarna enligt ett givet mönster (Berger & Luckmann, 1996), till att puffa bebisen till sömns varje natt. Artikeln fokuserar på att människan är en dagvarelse, normer som således uppfattas är att människan ska sova på natten och vara vaken på dagen samt att vi uppmuntrar barnet till att följa samma rutiner.

I artikel ‘’Varför vabbar jag inte bara?’’ (Tuncel, 2019b) diskuteras de negativa och positiva faktorerna av föräldraskap och vabb. Tuncel (2019b) betonar de negativa och positiva synsätten kring att vabba och vobba, jobba samtidigt som föräldern är hemma med sjukt barn.

‘’mitt jobb kan utföras i princip var som helst’’ ​(Tuncel, 2019b:8).

‘’Och jag känner mig ledsen – för min egen skull – för alla mysiga stunder jag missat’’ ​(Tuncel, 2019b:8)

Föräldern som stannar hemma kan känna som en sorts skam om den inte jobbar samtidigt som den är hemma. Mycket arbete har blivit mer elektroniskt vilket har gjort det möjligt att ständigt vara uppkopplad och gör det enklare jobba hemifrån (Tuncel, 2019b). Föräldern kan därför känna skam om den inte lever upp till de samhällsnormer som finns kring hur den ska förväntas agera, som exempelvis att personen i fråga bör arbeta om det finns tillgång till arbetet oavsett plats. Även om föräldern kan arbeta hemifrån bör den ändå lägga ifrån sig arbetet och fokusera på sitt barn skriver Tuncel (2019b).

Vi kan också diskutera hur föräldrarkonstruktioner är porträtterade i artiklarna. Representation handlar om synlighet i medierna, vilka samhällsgrupper uppmärksammas och vilka grupper får inte samma uppmärksamhet. Det som förekommer mest, och är därav en norm kring

representationen av hur ett föräldraskap förväntas ser ut, är att föräldrarna oftast är ett romantiskt heterogent par. Det vill säga så inkluderas inte andra typer av förhållanden som exempelvis samkönade relationer eller skilda föräldrar lika mycket då normen i samhället är att mamma och

pappa bor ihop. Det framgår dock en artikel som berör ämnet separation. Denna artikel

diskuterar dock inte kring själva separationen utan hur föräldrar ska undvika att utesluta barnet och hur de ska kunna bibehålla en god kommunikation mellan föräldrarna och barn (Bergström, 2019). Även fast barnet kanske inte förstår till 100% är det fortfarande viktigt att ha en öppen kommunikation. Det är viktigt att ta dem seriösa samtalen med barnet och besvara möjliga frågor. Alla barn utvecklas i sin egen takt, underskatta inte små barns känslor och förmåga skriver Bergström (2019). Genom att ha en öppen kommunikation får båda parterna, barn som förälder, en chans att uttrycka sina känslor. Detta är något som är en stor del av den auktoritativa föräldrastilen. Genom att ha en öppen kommunikation menar Baumrind (1966) att det kan bidra till att barnet får en chans att stå upp och föra fram sina egna åsikter, vilket kan leda vidare till en säkerhet i interaktion med andra människor. Barn som uppfostras inom denna typ av föräldrastil blir oftast självsäkra, oberoende och får en hög självkänsla samt att relationen mellan barnet och föräldrarna består av kärlek och respekt (Baumrind, 1966).

‘’Barnet blir hjälpt av väldigt konkret information: Ett kort samtal om att föräldrarna ska separera, att man försöker förklara vad det betyder och att man i handling visar hur det nya livet ser ut. Allra mest behöver barnet hjälp med att landa i sin nya vardag; i den nya och annorlunda rytmen, i de nya rutinerna’’​ (Bergström, 2019:65).

Det är viktigt att inte lägga sina vuxenproblem på barnet och hjälper den att landa i sin nya vardag är exempelvis ett tips som ges. Artikeln är tydlig med att det är viktigt att prata med barnet om vad som händer, dock på en lagom nivå. De första två åren är extra känsligt och föräldrarna måste verkligen lära känna barnet och därför är det gynnsamt om barnet får bilda anknytningsrelationerna till båda föräldrarna tidigt (Bergström, 2019). Det kan återigen kopplas till Baumrinds (1966) modell om olika föräldrastilar. Inom den auktoritativa stilen för

föräldrarna en öppen kommunikation med barnet och tar sig tid till att förklara vad som händer, varför reglerna finns och varför dem bör följas. Genom Baumrinds (1996) föräldrastilar syns normer inom vilken stil ett föräldraskap förväntas ha i artiklarna eftersom föräldrarna

rekommenderas att inte utesluta barnet, förklara vad och varför någonting händer. Det vill säga den auktoritativa föräldrastilen.

En annan norm som framkommer i artiklarna är att det ska vara lika för alla,_{​ ​det citeras:}

’[...] han kommer att skrika och gråta några nätter och att pappan får ta honom då. Pappan jobbar mycket och har därför inte särskilt lätt att trösta vår son när han är riktigt ledsen ​(Zamore, 2019c:44).

‘’Dessutom tyder forskning på att när båda föräldrarna delar på ansvaret för barnen minskar risken att man ska gå skilda vägar. Ändå skönt!’’​ (Tuncel, 2019c:7).

I artikeln ‘’Kan det vara skadligt att sluta amma tvärt?’’ nämner Zamore (2019c) att inom ett föräldraskap kan det vara väldigt uppdelat för vad mamma och pappa gör. Även om mannen vill ge hjälp och stöd, kan han inte vara hemma lika mycket som kvinnan, eftersom biologin innebär att mamman är personen som kan ge barnet mat (Zamore, 2019c). Men majoriteten av artiklarna argumenterar för att det ska vara lika, det vill säga dela på ledigheten och vabbandet exempelvis, som tidigare nämnts i analysen. I det andra utdrag som kommer från artikel ‘’Mer plats för pappa’’ (Tuncel, 2019:c) innebär att varken mamma eller pappa ska ta mer eller mindre ansvar för barnet utan att det ska vara lika, vilket minskar den riskfyllda metoden för skilsmässa.

Människor i samhället blir många gånger påverkad av media, i vissa fall kan det även förändra åsikter och attityder. Verkligheten är konstruerad av interpersonell interaktion och kollektivt beteende (Berger & Luckmann, 1996). Människan har en tendens att konstruera vanor, vilket i sin tur påverkar samspelet mellan människor. Förmedlas en norm flera gånger bidrar det till att människor anser att det är så den ska förväntas agera. Detta syns genom hur artiklarna skriver om hur man ska kommunicera med sitt barn, hur föräldrarkonstruktioner förväntas se ut samt vad som fås och inte får göra inom ett föräldraskap.

5.4 Sammanfattning

I detta kapitlet har studien granskat och analyserat tolv stycken olika artiklar från Vi Föräldrar. Dessa artiklar är utvalda för att få en helhetsbild över 2019 och därav har det valts ut en artikel från varje nummer, det vill säga varje månad. Det är totalt sju olika författare till dem tolv utvalda, alla kvinnor förutom en. Tidningen är vidare en könsneutral tidning vilket syns på

artiklarna, då majoriteten är riktade mot båda parterna i ett föräldraskap, oftast mot nyblivna föräldrar. Vidare är dock två artiklar mer riktade mot kvinnor, och en är mer riktad åt män. Den artikeln som är riktad mot män är också den enda artikeln skriven av en man.

Genomgående syns det att de framkommer olika normer kring genus i artiklarna, exempelvis framkommer det vad som är typiskt manligt respektive kvinnligt. Flera artiklar framställer kvinnan som den mest omhändertagna av barnet och mannen är mer passiv när det kommer till barnomsorg. Det framkommer även normer kring hur föräldrar kan förväntas agera i ett

föräldraskap, dock hittades det mer kring hur föräldrar förväntas agera gällande vilket kön den har, snarare än ett gemensamt agerande. Eftersom barn blir uppmuntrade till att följa sina

föräldrars rutiner uppmärksammar artiklarna att läsaren bör gå igenom sina rutiner och se hur det skulle kunna påverka sitt barn. Vidare bör föräldrar inte heller underskatta sitt barn gällande känslor och förståelse, därför är det bra om föräldern informerar sitt barn om vad som kan hända som i följd kan förändrar vardagen. Kommunikation är viktigt och bör hållas öppen. Slutligen de föräldrarkonstruktioner som framkommer i artiklarna är det socialt _{​ideala​: ett romantiskt}