Diskussion och slutsats ​

I intervjustudien med låg- och mellanstadielärarna framkommer det att digitala verktyg är viktiga för elever med språk- och/eller talstörning, eftersom det underlättar för dem på flera olika sätt. Respondenterna uttryckte att de främsta fördelarna med digitala verktyg bland annat är att de erbjuder möjligheter för eleverna att utveckla sitt läsande och skrivande, samt att de underlättar för elever med motoriska svårigheter. Deras beskrivning överensstämmer med vad som framgår i SPSMs styrdokument angående möjliga positiva resultat med digitala verktyg i undervisningen,

skrivsvårigheter (SPSM 2020b, s.16). Lärarna tog även upp de digitala verktygens möjligheter till att individanpassas utifrån elevernas olika behov som något positivt med dem, vilket också överensstämmer med det som står i SPSMs styrdokument. Även i den nationella digitaliseringsstrategin, där ett av målen är likvärdig tillgång och användning av digitala verktyg i undervisningen, ingår det att digitala verktyg ska kunna anpassas utifrån elevernas olika behov och förutsättningar (Utbildningsdepartementet 2017, s.10-11). Andra fördelar som lärarna uttryckte med att använda digitala verktyg är att eleverna tycker att det är roligt att arbeta med dem, samt att digitala verktyg ger en möjlighet till variation i undervisningen.

De positiva egenskaperna som lärarna uppfattar med de digitala verktygen samt riktlinjerna från politiskt håll resulterar i en daglig användning av digitala verktyg såsom iPads och datorer, vilket leder till att dessa verktyg ses som en naturlig del av språkskolornas undervisning. Att använda digitala verktyg ingår i lärarnas yrkesroll och är på så vis inte bara en del av skolans vardagliga kontext, utan tillskrivs en djupare mening som en del av lärarnas yrkesidentitet. Att använda digitala verktyg såsom iPads och datorer har domesticerats i språkskolorna vilket innebär att de ligger långt fram i domesticeringsprocessen av dessa digitala verktyg och har uppnått de fyra faserna. Det kan bero på att språkskolans verksamhet redan tidigt haft tillgång till digitala verktyg och därigenom har de integrerats i verksamheterna. När det kommer till att anpassa digitala verktygen efter elevernas olika behov och förutsättningar stämmer lärarnas beskrivningar överens med de politiska styrdokumentens mål och förväntningar inom dessa användningsområden.

Lärarna uppfattade dock inte enbart fördelar med digitala verktyg, utan framförde även vissa nackdelar och brister med dem. I båda språkskolorna hade lärarna fått utbildning i olika digitala verktyg men det framkom att flera lärare ansåg att dessa utbildningar inte var tillräckliga. De uttryckte både att utbildningstillfällena var för korta men också att de behövde äga rum mer frekvent. I SKLs handlingsplan #skolDigiplan framkommer behovet av utbildning och stöd för lärarna i användandet av digitala verktyg som en grundläggande faktor för att uppnå målen i den nationella digitaliseringsstrategin (SKL 2019, s.7). En otillräcklig utbildning kan innebära att lärarna ser användningen av digitala verktyg som något utmanande, vilket i sin tur kan förhindra domesticeringsprocessen av dem. Andra nackdelar som lärarna upplevde med digitala verktyg var att eleverna inte kan arbeta helt självständigt med dem, vilket både beror på apparnas

svårighetsgrad som kan öka för fort och att eleverna snabbt vill klicka sig vidare i appen. Detta motsätter sig tidigare forskning som visade att elever kan arbeta mer självständigt med digitala verktyg. Denna skillnad kan bero på att de tidigare studierna inte var utförda på språkskolor och att elever med språk- och/eller talstörning har andra behov vilket kan försvåra deras möjligheter att arbeta självständigt. Lärarna beskrev att eleverna behöver vuxenstöd, både för att de ska kunna fokusera på inlärning och inte bara ta sig vidare i appen, men även i relation till att lärarna ska kunna utvärdera apparna utifrån om de är anpassade efter elevernas förutsättningar. Även SPSM uttrycker dock förväntningar på att elever med språkstörning ska kunna förbättra förmågan att arbeta självständigt med hjälp av digitala verktyg (SPSM 2020b, s.16). Eftersom att det lärarna beskrev i studien inte överensstämmer med detta kan det innebära att SPSM har för höga förväntningar på digitala verktygs potential.

Digitala verktyg ses av lärarna som ett hjälpmedel för att kunna utföra olika uppgifter och utveckla vissa förmågor hos eleverna. Samtliga respondenter uttryckte dock att digitala verktyg inte kan ersätta all undervisning, utan det ska ses som ett komplement. Digitala verktyg ändrar på så vis inte arten av undervisning, exempelvis så beskrev en av lärarna att de inte kan göra allt de förväntas göra med dem. Vissa av riktlinjerna som framförs i de politiska styrdokumenten är inte specifikt anpassade för språkskolornas verksamhet och går därför inte att utföra. En annan lärare beskrev att hon hade valt en analog skola framför en helt digitaliserad skola, eftersom att flera uppgifter fungerar bättre för eleverna att utföra analogt. I viss utsträckning ifrågasätter lärarna den politiskt pådriva digitaliseringen av skolan, eftersom de i alla tillfällen inte ser det pedagogiska syftet i att använda digitala verktyg.

Domesticeringsprocessens fyra faser går att identifiera i implementeringen av digitala verktyg i språkskolorna. Den första fasen går att urskilja i dokumentanalysen där de politiska styrdokumenten visar på de förberedande beslut och direktiv som under åren tagits fram gällande implementeringen av digitala verktyg i svenska skolan. Även de utbildningar som lärarna tagit del av, om än i vissa fall otillräckliga, visar på denna förberedande fas i processen. Den andra fasen framkommer i och med att de digitala verktygen existerar i språkskolornas miljö och kontext, de finns rumsligt på språkskolorna. När det kommer till den tredje och fjärde fasen av domesticeringsprocessen varierar domesticeringen av verktygen till följd av olika faktorer.

såsom datorer, iPads och internet används dagligen i undervisningen och användningen ses som naturlig för lärarna. De digitala verktygen har gått från att ha varit något okänt till att nu vara etablerade i lärarnas vardagliga rutiner på deras arbetsplats. Lärarna uttryckte dock att vissa digitala verktyg, såsom vissa appar, kan vara opålitliga och svårhanterliga. De två språkskolorna använder även olika funktioner och olika program vilket innebär att användningen av dem varierar, och det kan av den anledningen vara svårt att dra en slutsats om ett visst specifikt verktyg. I och med att den digitala utvecklingen ständigt utvecklas försvåras användningen av de digitala verktygen för lärarna, eftersom att de inte hinner lära sig alla funktioner med verktyget. Att den digitala utvecklingen sker snabbt kan bland annat bero på de kommersiella intressen som finns bakom digitaliseringen av skolan, där nya verktyg och program ständigt utvecklas och marknadsförs med vinstdrivande syfte. Domesticeringen påverkas även av lärarnas egna syn på digitaliseringen av skolan, att använda digitala verktyg ingår i deras yrkesroll, däremot visar lärarna olika grad av engagemang inför denna användningen. Det innebär att den fjärde fasen till viss del uppnåtts men att domesticeringsprocessen delvis är individuell för varje enskild lärare.

Domesticeringsprocessen är en teori som tidigare främst har behandlat en specifik teknologis implementering i hemmet (Pierson 2005, s.210). I vår studie framkommer det att domesticeringsprocessen inte enbart bör fokusera på en specifik teknologi, utan också på en specifik miljö där olika digitala verktyg kan vara olika långt domesticerade. Resultatet visar även att denna teori kan appliceras på andra miljöer än enbart i hemmet. Studien tillför även ny kunskap till medie- och kommunikationsforskning, eftersom den undersöker användandet och implementeringen av digitala verktyg i språkskolor. Tidigare forskning har främst fokuserat på pedagogiska möjligheter med digitala verktyg, och har inte undersökt dem i språkskolor i så stor utsträckning. Resultatet av studien visar att användningen och implementeringen av digitala verktyg delvis skiljer sig åt på dessa skolor jämfört med andra skolor. ​De olika digitala verktygen har kommit olika långt i domesticeringsprocessen i språkskolorna och påverkas av flera olika faktorer.