6. Slutdiskussion
6.3 Förslag på framtida forskning
För en fortsatt utveckling av forskningen kring domesticeringen av digitala verktyg i skolan finns ett flertal intressanta perspektiv att forska om inom området. För att få en fördjupad förståelse för implementeringen av digitala verktyg i skolan kan man likt vår studie tillämpa domesticeringsteorin, men istället för att undersöka lärare utgå ifrån andras uppfattning av det. Förslagsvis genom att utföra intervjustudier med elever eller rektorer som även dem har en central roll i användningen av digitala verktyg i skolan. Ytterligare förslag på vidare forskning är att utföra en liknande domesticeringsstudie men på andra skolor än språkskolor, för att sedan kunna jämföra resultatet med denna studie och se om de kommit lika långt i domesticeringsprocessen. Tidigare domesticeringsforskning har främst fokuserat på hemmet och dess miljö, vår studie skiljer sig från detta då den har en utgångspunkt i skolverksamheten. För att utveckla en större förståelse för domesticeringsteorin vore det intressant att att applicera teorin på andra miljöer, såsom olika arbetsplatser, för att undersöka hur långt domesticeringen av olika medietekniker och digitala verktyg kommit i dessa miljöer. Fortsättningsvis hade ytterligare ett förslag på fortsatt forskning varit att utföra studier gällande användningen och implementeringen av digitala verktyg i skolverksamheten, men haft utgångspunkt i andra relevanta teorier. Exempelvis utifrån teorin medieekologi, vilket hade givit mer kunskap till medie- och kommunikationsforskningen inom detta område. Det hade även förslagsvis varit intressant att fortsatt forskning även hade fokuserat på språkskolor och använt sig av dessa teoretiska ramverk.
Källförteckning
Ahrne, Göran., Svensson, Peter. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. 2.uppl. Solna: Liber AB. Alvehus, Johan. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod, en handbok. 2 uppl. Stockholm: Liber AB.
Attention. Språkstörning. Tillgänglig: https://attention.se/npf/sprakstorning/ (Hämtad: 2020-04-02).
Beschorner, Beth., Hutchison, Amy. (2013). iPads as a literacy teaching tool in early childhood.
International Journal of Education in Mathematics, Science and Technology, 1(1): 16-24.
Tillgänlig: https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1055301.pdf
Breker, Thomas., Hartmann, Maren., Punie, Yves., Ward, Katie. (2005). Domestication of Media
and Technology. London: Open University Press. Tillgänglig:
https://ebookcentral-proquest-com.ezproxy.bib.hh.se/lib/halmstad/detail.action?docID=2878141
Brito, Rita., Dias, Patrícia., Oliveira, Gabriela. (2018). Young children, digital media and smart toys: How perceptions shape adoption and domestication. British Journal of Educational
Technology. 49(5): 807-820. doi: 10.1111/bjet.12655.
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2.uppl. Solna: Liber AB. Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3.uppl. Solna: Liber AB.
Ekström, Mats., Larsson, Larsåke. (2010). Inledning. Larsson, Larsåke & Ekström, Mats.(red ).
Metoder i kommunikationsvetenskap. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson-Zetterquist, Ulla., Ahrne, Göran. (2015). Intervjuer. I: Ahrne, Göran och Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder. 2.uppl. Liber AB: Solna.
Esaiasson, Peter., Gilljam, Mikael., Oscarsson, Henrik., Towns, Ann., & Wängnerud, Lena. (2017). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5 uppl. Stockholm: Wolters Kluwer.
Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG. (2018). Nyckelkompetenser för
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?qid=1585903052880&uri=CELEX:52018DC00 24 (Hämtad 2020-04-02).
Gillham, Bill. (2008). Forskningsintervjun – Tekniker och genomförande. Malmö: Studentlitteratur.
Greener, Sue., Wakefield, Craig. (2015). Developing confidence in the use of digital tools in teaching. The Electronic Journal of e-Learning. 13(4): 269-267. Tillgänlig:
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1062118.pdf
Haddon, Leslie. (2011). Domestication analysis, objects of study, and the centrality of technologies in everyday life. Canadian Journal of Communication. 36(2): 311-323. ISSN 1499-6642.
Halmstad Kommun. (2019). Nyhemsskolans språkprofil. Tillgänglig:
https://www.halmstad.se/barnutbildning/grundskola/kommunalagrundskolor/nyhemsskolan/omn yhemsskolan/nyhemsskolanssprakprofil.18729.html (Hämtad: 2020-03-15).
Henderson, Michael., Selwyn, Neil., Aston, Rachel. (2017). What works and why? Student perceptions of ‘useful’ digital technology in university teaching and learning. Studies in Higher
Education. 42(8): 1567–1579. doi: 10.1080/03075079.2015.1007946
Hjärnfonden. Vad är en språkstörning?. Tillgänglig:
https://www.hjarnfonden.se/om-hjarnan/diagnoser/sprakstorning/# (Hämtad: 2020-04-01).
Jahnke, Isa., Kumar, Swapna. (2014). Digital Didactical Designs: Teachers’ Integration of iPads for Learning-Centered Processes. Journal of Digital Learning in Teacher Education. 30(3): 81-88. doi: 10.1080/21532974.2014.891876
Karlsson, Susanna. (2020). Kommunikationsklass. Borås Kommun. Tillgänglig:
https://www.boras.se/utbildningochforskola/grundskola/elevhalsa/sarskildaundervisningsgrupper ochsjukhusundervisning/Kommunikationsklass.4.20c1fc8f158fdc1156aa31.html (Hämtad: 2020-03-15).
Karppinen, Kari., Moe, Hallvard. (2012). What we talk about when we talk about document analysis. I: Just, Natascha., Puppis, Manuel. (red.). Trends in Communication policy Research:
Kvale, Steinar., Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3.uppl. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Larsåke. (2010). Intervjuer. Larsson, Larsåke & Ekström, Mats.(red ). Metoder i
kommunikationsvetenskap. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lee, Lena. (2015). Digital Media and Young Children‘s Learning: A Case Study of Using iPads in American Preschools. International Journal of Information and Education Technology. 5(12): 947-950. doi: 10.7763/IJIET.2015.V5.643
Lgr-11. (2019). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad
2019. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan/la roplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet (Hämtad:
2020-05-09).
Malmö Kommun. (2020). Kommunikationsskola. Tillgänglig:
https://malmo.se/Service/Utbildning-och-forskola/Grundskola/Grundskolor/Kommunikationssko lan.html (Hämtad: 2020-03-15).
Otterborn, Anna., Hultén, Magnus., Schönborn, Konrad. (2018). Surveying preschool teachers’ use of digital tablets: general and technology education related findings. International Journal of
Technology and Design Education. 29: 717-737. doi:10.1007/s10798-018-9469-9
Patel, Runa., Davidson, Bo. (2019). Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 5.uppl. Lund: Studentlitteratur.
Pierson, Jo. (2005). Domestication at work in small businesses. I: Breker, Thomas., Hartmann, Maren., Punie, Yves & Ward, Katie. (red). Domestication of Media and Technology. London:
Open University Press. Tillgänglig:
https://ebookcentral-proquest-com.ezproxy.bib.hh.se/lib/halmstad/detail.action?docID=2878141
Selwyn, Neil. (2016). Education and Technology. Key Issues and Debates. 2.uppl. London: Bloomsbury Academic.
Silverstone, Roger. (2005). Domesticating domestication. Reflection on the life of a concept. I: I: Breker, Thomas., Hartmann, Maren., Punie, Yves & Ward, Katie. (red). Domestication of Media and Technology. London: Open University Press. Tillgänglig:
https://ebookcentral-proquest-com.ezproxy.bib.hh.se/lib/halmstad/detail.action?docID=2878141
SKL (2019). #skolDigiplan - Nationell handlingsplan för digitaliseringen av skolväsendet. Tillgänglig: https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-773-2.pdf (Hämtad: 2020-04-28).
Skolverket. (2020a). Vi främjar skolväsendets digitalisering. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/digitaliserin g/skolverket-framjar-skolvasendets-digitalisering (Hämtad: 2020-03-15).
Skolverket. (2020b). Leda digitaliseringen på skolor och förskolor. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/leda-digitaliseringen-i-skol a-och-forskola (Hämtad: 2020-03-15).
Skolverket. (2020c). Huvudmannens systematisk kvalitetsarbete. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/systematiskt-kvalitetsarbet e/huvudmannens-systematiska-kvalitetsarbete (Hämtad: 2020-04-28).
Skr 1997/98:176. (1997/98). Lärandets verktyg. [Elektronisk]. Stockholm: Regeringen. Tillgänglig:
https://www.regeringen.se/49b715/contentassets/b71cb78922944777a99460e0602821c5/skr.-19 9798176 (Hämtad: 2020-04-28).
SPSM. (2019). Läromedel för elever med språkstörning. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Tillgänglig:
https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/sprakstorning/laromedel-for-elever-med-sprakstorni ng/ (Hämtad: 2020-03-15).
SPSM. (2020a). Språkstörning. Tillgänglig:
SPSM. (2020b). Digitalt lärande - för att nå målen. Tillgänglig:
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/digitalt-larande---for-att-na-malen.pd f/
Tallvid, Martin. (2015). 1:1 I KLASSRUMMET - analyser av en pedagogisk praktik i förändring. Göteborgs universitet: Department of Applied Information Technology.
Upplands-Bro. Språkspåret. Tillgänglig:
https://www.upplands-bro.se/barn--utbildning/barn--unga-6-16-ar/spraksparet.html (Hämtad: 2020-04-28).
Uppsala kommun. Tal-och språkklasser. Tillgänglig:
https://valsatraskolan.uppsala.se/klassernas_sidor/tal--och-sprakklassen/ (Hämtad:2020-04-28).
Utbildningsdepartementet. (2017). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Bilaga till regeringsbeslut I:1, 2017-10-19. Tillgänglig:
https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c/nationell -digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf (Hämtad: 2020-04-28).
Walldén Hillström, Kristina. (2014). I samspel med surfplattor: Om barns digitala kompetenser
och tillträde till digitala aktiviteter i förskolan. Lic.-avh. Uppsala: Institutionen för pedagogik,
didaktik och utbildningsstudier.
Intervjuer
Emma, Lärare på skola A, intervju 14 april 2020. Eva, Lärare på skola A, intervju 14 april 2020. Ingrid, Lärare på skola A, intervju 14 april 2020. Malin, Lärare på skola B, intervju 23 april 2020.
Bilagor
Bilaga 1 - Intervjuguide
Begreppsdefinition
Begreppet digitala verktyg är begrepp som återkommer genom arbetet, vilket är ett samlingsord för redskap, artefakter som är av digital beskaffenhet. Begreppet fokuseras på det som används i skolkontexten, det kan vara hårdvaror såsom smartboard, mobiltelefoner, datorer, surfplattor och filmkamera och så vidare. Men även mjukvaran såsom datorspel, interaktiva böcker och mobilappar.
Bakgrundsfrågor
● Vad innebär din roll på språkskolan? ● Hur länge har du arbetat på språkskolan? ● Vilken åldersgrupp arbetar du med?
● Hur många elever är det i den gruppen du arbetar med?
Bakgrund om kommunikationsklass
● Hur skulle du beskriva vad en språkskola är?
● Vad är skillnaden och likheterna med denna verksamhet och en “vanlig” skola /icke språkskola?
● På vilket sätt kommunicerar ni med andra lärare på er skola?
● Kommunicerar ni med andra särskilda undervisningsgrupper från andra skolor? På vilket sätt kommunicerar ni med dem?
● Kommunicerar ni med andra lärare från andra skolor? På vilket sätt kommunicerar ni med dem?
Digitalisering i skolan
● Har du sett någon utveckling av användningen av digitala verktyg i verksamheten? ● Hur har denna utveckling sett ut?
● Har du fått något utbildning i digitala verktyg? I så fall vad för någon? ● Hur ser du på denna utvecklingen? Positivt & Negativt
Digitala verktyg i undervisning för elever med språk- och/eller talstörning
● Vilka digitala verktyg använder ni i undervisningen?
● Vilka funktioner använder ni i dessa verktyg? (ex. appar, kamera osv) ● När använder ni er av dessa digitala verktyg?
● Hur ofta använder ni er av dessa verktyg?
● Till vilket syfte använder ni dessa digitala verktyg?
● Hur bestämmer ni vilka digitala verktyg som ska användas?
● Hur tänker du kring digitala verktygs betydelse för undervisningen för elever med språk- och/eller talstörning?
● Vad finns det för fördelar med att kommunicera med hjälp av dessa digitala verktyg? ● Vad finns det för nackdelar med att kommunicera med hjälp av dessa digitala verktyg?
Digitala verktyg i verksamheten (inte bara i undervisningen, utan med andra ex: mejl)
● Vilka digitala verktyg använder ni i verksamheten? (Utöver i undervisningen) ● När använder ni er av dessa digitala verktyg?
● Till vilket syfte använder ni dessa digitala verktyg?
● Vad finns det för fördelar med att kommunicera med dessa digitala verktyg? ● Vad finns det för nackdelar med att kommunicera med dessa digitala verktyg?
Avslutande fråga
● Finns det något som du skulle vilja tillägga?
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Amanda Andersson