Kandidatuppsats
Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90) 30 hp
"Vi tar en iPad så blir allt bra"
En kvalitativ undersökning av digitala verktygs
domesticering i språkskolor
Självständigt examensarbete 15 hp
Abstract
Titel: “Vi tar en iPad så blir allt bra” - En kvalitativ undersökning av digitala verktygs
domesticering i språkskolor
Författare: Amanda Andersson & Annie Linsemark Handledare: Martin Danielsson
Examinator: Linus Andersson
Typ av arbete: Examensarbete för kandidat i medie- och kommunikationsvetenskap [15 hp] Termin: VT20
Antal ord: 15 957
Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studien är att undersöka hur låg- och
mellanstadielärare uppfattar implementeringen och användningen av digitala verktyg i språkskolor utifrån domesticeringsteorin. Lärarnas uppfattning kopplas samman med riktlinjer från politiska styrdokument gällande digitaliseringen av skolan för att få en förståelse för den digitala utvecklingen i språkskolan.
● Hur framställs den digitala utvecklingen i skolan i politiska styrdokument gällande skolans digitalisering?
● Hur uppfattar låg- och mellanstadielärare implementeringen och användningen av digitala verktyg i språkskolan?
● Hur kan den digitala utvecklingen samt låg- och mellanstadielärares syn på digitala verktyg i språkskolor förstås utifrån domesticeringsteorin?
Metod och material: För att besvara studiens syfte och frågeställningar har två metoder
tillämpats, dels en kvalitativ intervjustudie med fyra låg-och mellanstadielärare från två språkskolor, och dels en kvalitativ dokumentanalys av sex politiska styrdokument.
Huvudresultat: Resultatet visar att lärarna uppfattar flera fördelar med de digitala verktygen, men främst ser dem som ett komplement för undervisningen. I viss utsträckning ifrågasätter dem den politiskt pådrivna digitaliseringen när de inte ser det pedagogiska syftet i att använda digitala verktyg. Resultatet visar även att de olika digitala verktygen kommit olika långt i domesticering på språkskolorna och processen påverkas av flera olika faktorer.
Innehållsförteckning
1. Inledning ……….…….1
1.1 Introduktion ………..1
1.2 Syfte och frågeställningar ...………..3
1.3 Begreppsdefinitioner……...………..4
1.3.1 Språk- och/eller talstörning ………....4
1.3.2 Språkskola ………..4
1.3.3 Digitala verktyg .………4
2. Tidigare forskning ..………....5
2.1 Domesticering av ny digital teknik ………...5
2.2 Digitala verktyg i skolan ………..……….6
2.3 Lärarens roll i den digitaliserade skolan ………...7
2.4 Sammanfattning ………....8
3. Teori ………..…..9
3.1 Domesticeringsteorin ………....9
3.1.1 Domesticeringsprocessen……….10
3.1.2 Domesticeringsteorins relevans för studien ……….11
4. Metod ..………...12
4.1 Metod och metodval ………...12
4.2 Intervjustudie ………....……..13
4.3 Dokumentanalys ……….14
4.4 Urval ………...15
4.5 Genomförande av studien ………...16
4.5.1 Praktiska genomförandet intervjustudien ………....16
4.5.2 Praktiska genomförandet dokumentanalyser ………...17
4.6 Bearbetning och analys ………..18
4.7 Etiska förhållningssätt ………....18
4.8 Studiens tillförlitlighet ………...19
5. Resultat och analys ………....21
5.1 Politiska styrdokument för digitaliseringen av skolan ………...21
5.1.1 Digital utveckling i skolan utifrån politiska styrdokument……….21
5.1.2 Sammanfattning ………...25
5.2 Lärarnas syn på digitala verktyg i språkskolan utifrån domesticeringsprocess………..………...26
5.2.1 Appropriation ………...26
5.2.2 Objectification och Incorporation ………....29
5.2.3 Conversion ………...32
5.2.4 Sammanfattning ………...36
6. Slutdiskussion ..………...37
6.1 Sammanfattande diskussion ………....37
6.2 Diskussion och slutsats ………...37
6.3 Förslag på framtida forskning……….41
Källförteckning ...………....42
1. Inledning
I det inledande kapitlet introduceras läsaren till ämnet genom en introduktion som leder fram till det vetenskapliga problemet. I kapitlet presenteras även studiens syfte, frågeställningar och avslutas med tre stycken begreppsdefinitioner.
1.1 Introduktion
Digitaliseringen och teknikutvecklingen har under de senaste decennierna varit oavbruten och omfattande. Vi lever i ett digitalt samhälle där olika digitala produkter snabbt omvandlas från att vara främmande till att användningen blir en naturlig del av vår vardag. Många använder tekniken som en lösning på flera vardagliga problem, människor skickar idag enkelt ut ett meddelande för att bestämma en träff, Google-sökningar besvarar olika frågor och GPS:er används för att hitta rätt väg. Det finns oftast en applikation för vilket problem man än stöter på i vardagen. Användningen av teknologi har förändrat människors sätt att få tillgång till och producera kunskap. Teknologins utveckling och tillgänglighet har även integrerats i utbildningssektorn där skolor har blivit mer och mer digitala (Selwyn 2016, s.2). Det var inte allt för många år sedan som en TV rullades in i klassrummet när undervisningen krävde det. Bara under de senaste åren har det skett en snabb utveckling. År 2006 påbörjades en satsning i Sverige som kallades för 1-1, vilket innebar att varje lärare och elev skulle förses med en egen dator att använda i undervisningen (Tallvid 2015, s.17). Därefter har fler och fler kommuner anammat denna satsning och börjat använda datorer eller annan digital teknik såsom surfplattor i undervisningen (Tallvid 2015, ss.17-18).
Den digitala utvecklingen har sedan dess fortsatt och i maj 2017 beslutade regeringen om en samlad digitaliseringsstrategi som berör flera olika samhällsområden och skapar en gemensam vision för regeringens digitaliseringsstrategi om ett hållbart digitaliserat Sverige. Syftet med den övergripande strategin är att Sverige ska vara ledande när det gäller digital kompetens och digitalisering. I denna strategi spelar skolväsendet en central roll eftersom den kan ge möjligheter att utveckla förmågor i både användningen och skapandet av digital teknik, samt ge en förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling (Utbildningsdepartementet 2017, s.3). Det övergripande målet med strategin är att svenska
skolor ska vara i framkant när det gäller användningen av digitaliserade verktyg för att uppnå en hög digital kompetens och en främjad kunskapsutveckling hos eleverna (Skolverket 2020a). Det är inte bara regeringen som har framställt direktiv kring digitaliseringen, utan det är något som idag sker både på nationell och internationell nivå. Exempelvis lyfter Europaparlamentet upp att digitalisering utgör en av de åtta nyckelkompetenserna för ett livslångt lärande (Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG).
Fortsättningsvis har även Sveriges kommuner och regioner (SKR) tillsammans med olika aktörer tagit fram en nationell handlingsplan för att förverkliga regeringens digitaliseringsstrategi. I handlingsplanen lyfts olika aktiviteter och initiativ fram som behövs för att utföra strategins mål som är satt till år 2022. Arbetet ska utgå från den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet och innebär att alla elever ska få tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalité i en trygg miljö (Skolverket 2020a). Skolverket beskriver att digital teknik skapar förutsättningar för samarbete och för arbete, den utmaning som finns är att skolan ska kunna dra nytta av dessa förutsättningar på ett produktivt sätt (Skolverket 2020b). För att detta ska fungera i praktiken finns ett gemensamt ansvar för huvudmän, skolchefer, rektorer och lärare. Lärarna har ett eget ansvar att undervisa enligt läroplanen, men rektorn bör se till att verksamheten genomförs utifrån det som planerats. Det handlar inte enbart om att lärare ska bli duktiga på att använda datorer, utan att arbetssätt och digitala lärresurser samt elevuppgifter måste förändras (Skolverket 2020b).
Beslutet att svenska skolor ska vara i framkant i digitaliseringen påverkar hela verksamheten och skolväsendets alla delar. I undervisningen för elever med språkstörning används digitala tjänster och produkter som har funktioner med möjligheter att anpassas individuellt. Elever med språkstörning har begränsade förutsättningar att använda språket som redskap för kunskapsinhämtning, av den anledningen behöver lärarna anpassa undervisningen och använda läromedel som fungerar för varje enskild elevs förutsättningar (SPSM 2019). Denna studie syftar till att undersöka implementeringen och användningen av digitala verktyg i språkskolor, då digitala verktyg är en stor del av deras undervisning. Språkskolor har använt digitala verktyg i sin verksamhet under flera decennier (Skr. 1997/98:176, s.22-23), och det är viktigt för dessa elever att läromedlen anpassas efter deras förutsättningar (SPSM 2019). I nuläget finns det begränsad forskning kring användningen och implementeringen av digitala verktyg i skolan för
elever med språk- och/eller talstörning. Tidigare forskning om digitala verktyg i skolan har även främst utgått ifrån ett pedagogiskt perspektiv, där fokus har varit på elevernas möjligheter till inlärning och lärarnas pedagogiska möjligheter i relation till dessa verktyg. Denna studie undersöker istället ämnet ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv, och fokuserar därmed på användningen och implementeringen av digitala verktyg i undervisningen, snarare än på pedagogiska möjligheter med dem. Användningen och implementeringen av de digitala verktygen undersöks med den medie- och kommunikationsvetenskapliga domesticeringsteorin. Studien bidrar därigenom till en ökad förståelse för lärares uppfattning av digitala verktyg för elever med språk- och/eller talstörning, samt hur dessa verktyg domesticerats i språkskolorna.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur låg- och mellanstadielärare uppfattar implementeringen och användningen av digitala verktyg i språkskolor utifrån domesticeringsteorin. Studien vill bidra till en ökad förståelse för hur lärarna uppfattar implementeringen och användningen av digitala verktyg i undervisningen för elever med språk- och/eller talstörning. För att få en förståelse för den digitala utvecklingen i skolan undersöks även olika politiska styrdokument gällande implementeringen av digitala verktyg i skolan, samt hur dessa dokument förhåller sig till lärarnas uppfattning av denna process. Lärarnas uppfattning och de politiska styrdokumenten analyseras utifrån domesticeringsprocessens fyra faser för att bidra till en ökad förståelse för hur långt domesticeringen av digitala verktyg kommit i språkskolorna. Studiens frågeställningar lyder som följande:
● Hur framställs den digitala utvecklingen i skolan i politiska styrdokument gällande skolans digitalisering?
● Hur uppfattar låg- och mellanstadielärare implementeringen och användningen av digitala verktyg i språkskolan?
● Hur kan den digitala utvecklingen samt låg- och mellanstadielärares syn på digitala verktyg i språkskolor förstås utifrån domesticeringsteorin?
1.3 Begreppsdefinitioner
1.3.1 Språk- och/eller talstörning
Språk- och/eller talstörning är en funktionsnedsättning som yttrar sig både i form av svårigheter att förstå språk och i att göra sig förstådd med språk. Den som har språkstörning har avvikande grammatik och uttal, nedsatt ord- och meningsförståelse samt ett begränsat ordförråd. Det kan skapa problem i vardagen, både i sociala kontakter och i lärande (Hjärnfonden). Personer med språkstörning kan trots en bra hörsel behöva stöd i att tolka och förstå språklig information, även språkproduktionen och språkförståelsen kan vara påverkad. Språk- och/eller talstörning anges i olika grader som går från lätt till mycket grav, en grav språk- och/eller talstörning medför omfattande svårigheter att förstå och/eller göra sig förstådd (Attention).
1.3.2 Språkskola
Språkskola används i studien som ett paraplybegrepp för gemensamma undervisningsgrupper och specialskolor där verksamheten är anpassad för elever med diagnosen språk- och/eller talstörning. Det finns både flera kommungemensamma undervisningsgrupper och tre stycken statliga specialskolor runt om i Sverige. På de här skolorna finns det olika namn för dessa undervisningsgrupper, bland annat specialskolor, kommmunikationsskolor, språkspåret, språkklasser med mera (SPSM 2020a.; Upplands-bro.; Malmö stad 2020.; Karlsson 2020.; Uppsala kommun). Med anledning av dessa flertalet olika benämningar har begreppet språkskola, för tydlighetens skull, valts ut och används genomgående i hela studien.
1.3.3 Digitala verktyg
Begreppet digitala verktyg återkommer genomgående i hela studien, och används som ett samlingsord för redskap och artefakter som är av digital beskaffenhet. Begreppet fokuseras på de digitala verktyg som används i skolkontexten, det kan vara allt från hårdvaror såsom Smartboards, datorer, surfplattor, mobiltelefoner, filmkamera och så vidare, men även mjukvaror såsom datorspel, interaktiva böcker och mobilappar (SPSM 2020b, s.19).
2. Tidigare forskning
I avsnittet presenteras tidigare forskning om digitaliseringen och digitala verktyg i skolan, samt studier som använt domesticeringsteorin. Först presenteras studier om digitala verktyg som använt sig av domesticeringsteorin i sina undersökningar. Sedan belyses ämnet digitala verktyg utifrån studier om hur dem används i skolundervisningen och hur elever använder dem. Efter det hanteras ämnet utifrån lärarnas perspektiv på digitaliseringen i skolan och hur de använder digitala verktyg i sin undervisning. Forskningsöversikten definierar området som ska utformas genom att visa på den kunskap som redan finns om ämnet, samt vad som saknas inom forskningen av det.
2.1 Domesticering av ny digital teknik
Domesticeringsteorin är ett teoretiskt ramverk som handlar om hur medieteknologier integreras och etableras i en ny kontext. Teorin har använts i studier som undersöker hur ny digital teknik integreras i hemmet. Brito, Dias och Oliveira (2018) har undersökt små barns digitala användning med fokus på smarta leksaker. Studien utforskade hur smarta leksaker integreras av familjer och vill förstå domesticeringen av smarta leksaker i hemmet. Resultatet från studien visade att de flesta av barnen kunde identifiera smarta leksaker och uttryckte ett intresse dem. Föräldrarna i sin tur motiverades av hur mycket tillfredsställelse leksaken skulle ha för barnet samt mervärdet den kan ha för barnet att lära sig eller utveckla färdigheter. De flesta föräldrarna föredrog dock mekaniska leksaker, sport eller utomhusaktiviteter framför smarta leksaker, och leksakernas höga pris såg som ett hinder för domesticeringen av dem. Studien konstaterar att domesticeringen av smarta leksaker i hemmet var i ett tidigt stadie och fortfarande uppfattas som något nytt (Brito, Dias & Oliveira 2018). Det finns även studier som applicerat domesticeringsteorin på andra kontexter utöver hemmet. Pierson (2005) undersökte användningen och domesticeringen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) på små företag med färre än tio anställda. IKT syftar här på olika telefon- och datorrelaterade teknologier och tjänster. Resultatet var att domesticeringen av IKT fungerar väl inom arbetsmiljön när det teknologiska verktyget ses som övertygande i sin användbarhet samt som en naturlig del av jobbet. Professionell domesticering sker enklare när IKT:n inte uppfattas som något för innovativt eller extraordinärt, utan ses som något som passar in i de dagliga
arbetsrutinerna. Pierson slutsats är att domesticeringsprocessen både möjliggör och hindrar teknologiska innovationer i små företag (Pierson 2005).
2.2 Digitala verktyg i skolan
Flera tidigare studier visar på att digitaliseringen har blivit en vanlig del av undervisningen i skolan. I takt med ökningen av digitala verktyg i vardagen har den digitala tekniken roll i klassrummet även fått en större betydelse. Surfplattor har blivit alltmer förekommande i klassrummen och Beschorner och Hutchisons (2013) har utförts en studie som undersökte användningen av dem i förskoleklasser. Resultatet indikerar att barn kan utveckla ny kunskap i digitala sammanhang då surfplattor är verktyg som barnen kan använda självständigt (Beschorner & Hutchison 2013). Även Otterborn, Schönborn och Hultén (2018) har undersökt användningen av digitala surfplattor i undervisning av förskolebarn. De utförde en enkätstudie för att ta reda på hur digitala surfplattor används för att främja förskolebarnens lärande, främst med fokus på deras teknikutbildning. Resultatet visade på en hög grad av engagemang i användningen av digitala surfplattor i förskolan, med aktiviteter som riktade sig mot en rad olika färdigheter (Otterborn, Schönborn & Hultén 2018).
Användningen av surfplattor i undervisningen kan erbjuda unika sätt för barn att läsa, skriva och lyssna, visar Beschorner och Hutchisons studie. Det skapar möjligheter för barnen att utveckla sitt skriftspråk och kan dessutom vara en social aktivitet då barnen kan arbeta tillsammans med verktyget (Beschorner & Hutchison 2013). En annan studie som också visar på den potential som digital teknik har för att förbättra lärande utfördes av Henderson, Selwyn och Aston (2015), dock med fokus på studenter i högre utbildningar. Studien identifierade elva digitala fördelar såsom flexibilitet i tid och plats, lätthet att organisera och hantera studieuppgifter, förmågan att se över läromedel samt lära sig med hjälp av visuella former. Dock framkommer det även att digital teknik inte förändrar arten av universitetsundervisning och lärande, samt att lärarna kan behöva utveckla en bättre förståelse för verkligheten av studenternas möte med digital teknik (Aston, Henderson & Selwyn 2015).
En annan studie om användningen av surfplattor i förskolan har utförts av Lee (2015), hon undersökte små barns lärande med digitala medier för att se hur digitala medier kan användas
mer effektivt för deras kunskapsinhämtning. Det gjordes genom en fallstudie av små barn mellan tre och fem år. Resultatet visade att förskolepedagoger bör tänka på lämpliga men proaktivt pedagogiska tillvägagångssätt som kan utveckla små barns lärande och lek med digitala medier. För att göra det har lärarna ett viktigt behov av erfarenhet och stöd i användningen av digitala medier. Det krävs för att skapa möjligheter att använda dem i klassrummen på sätt som ger positiva resultat för barnens lärande (Lee 2015). Även Otterborn, Schönborn och Hulténs studie belyste lärarnas roll i användningen av digitala verktyg i skolan. Pedagogiska fördelar med användningen såsom möjligheten att tillhandahålla inlärningsuppgifter via dem och den digitala anpassningsförmågan lyftes fram. Medans de begränsningar som togs upp var att surfplattorna medför ökade förväntningar på att integrerar aktiviteter med dem och brist på digitala färdigheter (Otterborn, Schönborn & Hultén 2018).
2.3 Lärarens roll i den digitaliserade skolan
Flera studier har belyst lärares roll i undervisningen med digitala verktyg. I en studie utförd av Greener och Wakefields (2015) erbjöds lärare inom högre utbildning nya mobila enheter med syfte att introducera dem för mobil teknik och hur den kan användas för att stödja undervisningen på campus. Resultatet visade att det fanns en entusiasm bland lärarna inför att använda mobilteknik, men det fanns problem kring förtroendet för det digitala och det pedagogiska resonemanget för att integrera sådan teknik. Det framkom att det måste finnas ett fokus på pedagogik och relevans för att skolpersonalen ska engagera sig fullt ut i mobilteknik i undervisningen (Greener & Wakefield 2015). Även Walldén Hillström (2014) utförde en studie som belyste lärarnas roll i elevers digitala kompetens, dock med fokus på mindre barn. Med hjälp av en etnografisk videoundersökning undersöktes hur lärare och barn interagerar med surfplattor i vardagliga aktiviteter på förskolan. Barnens digitala kompetens visade sig i det sätt de hanterade och navigerade tekniken samt i hur de löste problem med de applikationer de använde. Resultaten visade även att barnens digitala kompetens är beroende av lärarnas arbete i dessa aktiviteter. Studien visar på vikten av barns digitala kompetens i förhållande till hur de använder tekniken i sociala sammanhang samt att införandet av surfplattor i en förskola innebär ett komplext interaktivt arbete för lärare och barn (Walldén Hillström 2014).
En studie som lyfte fram flera positiva effekter av lärares integrering av digitala verktyg i sin undervisning gjordes utav Jahnke och Kumar (2014). De undersökte lärares användning av digitala verktyg i undervisningen genom observationer och intervjuer med lärare i femton danska klassrum. Resultatet visade att lärarna i studien integrerade iPads i sina klassrum med syfte för produktion eller innehållsskapande av eleverna, snarare än för informationskonsumtion. Fokus låg på problemlösningar och kreativitet, eleverna ombads använda iPads för att dokumentera sina tankar eller diskussioner. Studiens slutsatser var att om lärare integrerar iPads på ett sätt som anpassas till lärande som en produktionsprocess kan de bidra till fördelar som underlättar kreativitet, produktion, kritiskt tänkande och reflektion hos eleverna (Jahnke & Kumar 2014).
2.4 Sammanfattning
De tidigare studierna visar att domesticeringsteorin har använts för att undersöka digitala verktyg i hemmet samt på ett fåtal arbetsplatser, teorin har dock inte förekommit i studier av skolmiljö ännu. Studierna angående digitaliseringen i skolan visar att surfplattor och andra digitala verktyg har blivit alltmer förekommande i skolmiljön och undervisningen. De kan skapa möjligheter för lärande och utveckling hos eleverna, men det finns vissa begränsningar såsom brist på digitala färdigheter hos lärare och behov av digital kompetens. Den befintliga forskningen om lärares roll i den digitaliserade skolan visar att det finns en entusiasm bland lärare att använda digitala verktyg, men de behöver finnas en pedagogisk anledning till användningen samt resurser och stöd för det. Sammanfattningsvis tillför de tidigare studierna en grundförståelse för hur digitala verktyg används i undervisningen, vilka möjligheter och begränsningar som finns med dem, samt en förståelse för lärarnas perspektiv på användningen av digitala verktyg i skolan. Undersökningarna som presenteras har främst fokuserat på digitala verktyg i undervisningen ur ett pedagogiskt perspektiv. Det är ett begränsat antal studier inom ämnet genomförts ur ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv. Studierna har även inte varit inriktade på hur digitala verktyg används i undervisningen för barn med språk- och/eller talstörning.
3. Teori
I följande kapitel redogörs studiens teoretiska ramverk. Kapitlet är indelat i tre stycken delar, där den första delen beskriver domesticeringsteorin, den andra delen fokuserar på domesticeringsprocessens fyra faser och den avslutande delen förtydligar teorins relevans för studien. Det teoretiska ramverk som presenteras ligger till grund för analysen av det empiriska materialet.
3.1 Domesticeringsteorin
Domesticeringsteorin är ett teoretiskt ramverk som används för att beskriva hur medieteknologier accepteras, används eller avisas i nya sammanhang. Teorin är främst utvecklad av forskarna Roger Silverstone, David Morley, Leslie Haddon och Eric Hirsch (Berker et, al 2005, s.4). Den presenterar en forskningsmetod som tar hänsyn till komplexiteten av teknikens roll i vardagslivet och hur den tar plats i dess rutiner, regler och ritualer. Teorin innefattar en så kallad domesticeringsprocess som visar hur en information- och kommunikationsteknologi utvecklas från att vara något okänt till att integreras i människors vardagliga rutiner. Processen kan jämföras med konceptet att tämja något som tidigare varit okänt, likt hur man tämjer ett vilt djur. Individen eller användaren sammanförs med den nya teknologin, vilket sedan leder till att den okända teknologin anpassas till vardagslivet och integreras i samhället (Berker et, al. 2005, s.1-2). Domesticeringen av en teknologi anses lyckad när den inte längre ses som något livlöst, problematiskt eller utmanande, utan som något komfortabelt, användbart och pålitligt (Berker et, al. 2005, s.3).
Domesticeringsteorin studerar medie- och teknologianvändningen i olika kontexter, den definierar dagliga rutiner och sociala förankringar som är relevanta för mediekonsumtionsprocessen. Användarna ses som aktiva och synen på dem liknar idén om den aktiva televisionspubliken där konsumenten ses från ett bredare och mer generellt perspektiv, fokuset flyttas på så sätt från text till kontext (Berker et, al. 2005, s.5). Domesticeringsstudier av medieteknologier har främst baserats på kvalitativa metoder som kan fånga komplexiteten av konsumtion och de sätt som användaren ger teknologin plats i sitt hem och vardagsliv (Berker et, al. 2005, s.6). Teorin har av den anledningen främst applicerats på hemmet och teknologier i
hemmamiljöer. Det stora fokuset på hemmet har dock setts som en problematisk begränsning av domesticeringsteorin, eftersom att det inte är den enda plats som medieteknologier används. Det komplexa konceptet går även att appliceras på kontexter utöver hemmet, exempelvis på arbetsplatser (Pierson 2005, s.210.; Haddon 2011, s.315).
Domesticeringsteorin undersöker hur IKT finner en plats i människors liv, både i termer om hur och varför vi använder dem på de sätt vi gör, men även i vad de har för betydelse för oss. Teorin kan också användas för att undersöka integreringen av IKT i det dagliga livet samt vilken förändring de för med sig. Vissa enheter och tjänster kan ha en mycket nischad roll och användas enbart i vissa tillfällen och relativt sällan, medans andra får en större roll i människors liv. Människor kan också ha olika grad av engagemang för teknologin och kan vara mer eller mindre villiga att klara och förmå sig utan den (Haddon 2011, s.317). Teknologierna kan i olika utsträckning ”låsa fast” människor i användningen beroende av i vilken utsträckning dem omstrukturerat sina liv kring den eller utvecklat nya rutiner som är bundna till dem. När en ny teknologi är integrerad i människors liv kan de få en symbolisk betydelse, exempelvis som hur en mobiltelefon kan kännas som ”en förlängning av kroppen” (Haddon 2011, s.318).
3.1.1 Domesticeringsprocessen
Domesticeringsprocessen är den process som visar hur en ny medieteknologi utvecklas från att vara något okänt till att integreras som en naturlig del i vardagliga rutiner. Processen består av fyra olika faser; appropriation, objectification, incorporation och conversion (Silverstone 2005, s.232). Appropriation syftar på den fasen av förhandlingar och övervägande som leder till införskaffandet av den nya teknologin. Det innefattar förberedelsen med design, marknadsföring samt kunskap om redan existerande konsumentbeteende, vilket lägger en grund för approprieringen av den nya teknologin, den paketeras både i sin form och i individers förväntningarna av den (Haddon 2011, s.312.; Silverstone 2005, s.233-234). Objectification syftar på objektifieringen av teknologin och hur den nya teknologin är rumsligt lokaliserad i hemmet eller de andra vardagliga kontexter den förekommer i, såsom på arbetsplatser. Det vill säga det materiella, sociala och kulturella utrymmet som informations- och kommunikationsteknologier tar plats i. Incorporation uppmärksammar hur teknologins användning integreras i människors rutiner i hemmet och därmed i de vardagliga
tidsstrukturerna. För att en teknologi ska etableras och bli funktionell behöver den hitta en plats i människor dagliga rutiner, fokuset i denna fas ligger därför på en temporal dimension om när och hur teknologin används (Silverstone 2005, s.234-235). Conversion innebär konvertering och är den fjärde fasen som handlar om hur teknologin mobiliseras som en del av individers identiteter och tillskrivs en djupare mening. Teknologin mobiliseras även i hur individen presenterar sig för andra, exempelvis genom att prata om eller visa upp den. I denna fas återinträder teknologin i allmänheten och används i ett kommunikationssyfte utanför den vardagliga kontext den förekommit i (Haddon 2011, s.313.; Silverstone 2005, s.234).
Appropriation och conversion är båda länkade till vad som pågår både i hushållet och omvärlden där en ny teknologi tar plats samt deras relation till varandra. Tyngdpunkten i dessa två faser ligger på den symboliska betydelsen en artefakt har. Objectification och incorporation utgör i sin tur strategierna och taktikerna av domesticeringsprocessen, de involverar placeringen av teknologin och tiden när den förekommer. Det materiella uttrycket för den symboliska betydelsen av artefakten är det relevanta i dessa faser (Silverstone 2005, s.233-234). Domesticeringsprocessen kan hjälpa forskare att uppmärksamma och förstå olika konsumtionsfrågor, såsom vad för betydelse teknologierna kan ha för olika människor, hur användarna kan försöka begränsar användningen av dem samt hur de utvärderar dessa teknologier (Haddon 2011, s.313).
3.1.2 Domesticeringsteorins relevans för studien
Domesticeringsteorin används i denna studien för att analysera hur digitala verktyg har etablerats som en ny teknologi i språkskolans miljöer och i undervisningen för elever med språk- och/eller talstörning. Teorin fungerar som ett ramverk för organiseringen och struktureringen av studiens analys, där resultatet från dokumentanalysen och intervjustudien presenteras utifrån domesticeringsprocessens fyra faser. Domesticeringsprocessen används för att förstå hur långt processen av implementeringen och domesticeringen av digitala verktyg kommit i språkskolorna utifrån lärarnas perspektiv och uppfattningar. På så vis bidrar den till en ökad förståelse för hur den digitala utvecklingen i språkskolan ser ut.
4. Metod
Metodkapitlet är indelat i åtta stycken delar som tillsammans presenterar studiens metodologiska tillvägagångssätt. Första delen av kapitlet innehåller en förklaring av studiens metodval. Studien består utav två primära metoder där den ena är en intervjustudie och den andra en dokumentanalys. Efter presentationen av metoderna kommer en beskrivning av urvalet, som sedan följs utav en förklaring om redogörelse för genomförandet. Därefter beskrivs bearbetningen och analysen av det insamlade materialet. Kapitlet avslutas med en genomgång av forskningsetiska överväganden samt en diskussion kring studiens tillförlitlighet.
4.1 Metod och metodval
För att besvara studiens syfte och frågeställningar har två undersökningar genomförts, en kvalitativ intervjustudie och en kvalitativ dokumentanalys. Intervjustudier är lämpliga för att undersöka människors upplevelser, beteender, tankar och liknande eftersom kvalitativa metoder syftar till att undersöka människors tolkningar och erfarenheter om det aktuella ämnet (Alvehus 2019, s.21.; Bryman 2011, s.487). För att uppfylla studiens syfte behövs en fördjupad förståelse för låg- och mellanstadielärares uppfattning och förhållningssätt till digitala verktyg i språkskolor, på så vis är intervjustudien väl lämpad till syftet. Intervjustudier kan ofta kombineras med annan insamling av data, såsom olika dokument för att uppnå kunskap om kontext (Larsson 2010, s.57), vilket resulterar i att intervjustudien kombineras med en dokumentanalys.
Kvalitativ dokumentanalys är en metod som passar studier som ska granska material och analysera dess innehåll och betydelse. Med den här metoden får man reda på vad texterna säger och kan göra en djupare analys av dess betydelse och information (Esaiasson 2017, s.211-212). I studien analyseras olika dokument som handlar om implementeringen av digitala verktyg i svenska skolväsendet. Dokumentanalysens roll är att skapa en förståelse för den digitala utvecklingen i skolan och hur den framställs i politiska styrdokument, vilket är en del av studiens syfte. Att använda sig av både en dokumentanalys och en intervjustudie är relevant eftersom att dessa metoder kompletterar varandra. Intervjustudien bidrar till information om lärarnas syn på digitala verktyg i språkskolan och en djupare förståelse kring deras uppfattning av dessa digitala
verktyg. Dokumentanalysen ger i sin tur både en överblick över information om vad som har drivit och styrt denna digitala utveckling av skolan.
Tillvägagångssättet att kombinera två olika metoder kallas för metodtriangulering och kan bidra till en bättre helhetsbild av ämnet än vad studier med enbart en metod kan (Alvehus 2019, s.75). En utmaning i undersökningar som använder sig av flera metoder är att empirin kan bli spretig och svårhanterlig. Det kan bidra till svårigheter i att utläsa en entydig bild av materialet och skapa problem i tolkningen och analysen av det. Triangulering kan dock vara fördelaktigt om metoderna operationaliseras på ett sätt där de ger en samstämmig bild av studieobjektet, eller om det är komplexitet i resultatets som eftersöks (Alvehus 2019, s.75-78). För att hantera dessa utmaningar är studiens intervjuguide tydligt utformad efter ämnet som går att sammankoppla med de olika dokumenten. Det gör att empirin inte visar resultat av olika ämnen och blir spretigt, utan visar på olika infallsvinklar av ett och samma ämne.
4.2 Intervjustudie
Intervjustudien som har genomförts är av kvalitativ karaktär och innefattar fyra stycken enskilda intervjuer med låg- och mellanstadielärare från två språkskolor. Tre av låg- och mellanstadielärare arbetade på en språkskola i en mellanstor stad i södra Sverige; skola A, och en låg- och mellanstadielärare arbetade på en språkskola i en mellanstor stad i norra Sverige; skola B. Intervjuer kan användas som ett verktyg till att ta del av människors tankar, åsikter, erfarenheter och resonemang kring olika problem eller samhällsfenomen (Alvehus 2019, s.84). Genom intervjuer får forskaren data som ger en insikt i folks erfarenhet utifrån det intervjupersonen berättar om. Det gör att intervjuaren får tillgång till intervjupersonens livsvärld och därigenom får en förståelse för studieobjektet (Larsson 2010, s.54-55.; Alvehus 2019, s.84).
Intervjuerna som genomförts i denna studien är semistrukturerade. I en semistrukturerad intervju har den som intervjuar en förberedd frågeguide med ett flertal frågor, funktionen av detta formulär är att skapa ett samtal kring studieobjektet (Alvehus 2019, s.86-90). I en sådan intervju är intervjuaren fri att ta upp nya ämnen och ställa nya frågor utöver de frågor från den förberedda frågeguiden. Intervjuformen kan ses som en guidad konversation där intervjuaren noggrant
lyssnar på intervjupersonen för att höra det som framträder ur samtalet (Ahrne & Svensson 2015, s.38).
I intervjuerna med låg- och mellanstadielärarna användes en intervjuguide men med utrymme för både följdfrågor och ändring i frågeordningen för att anpassa och forma intervjun efter intervjupersonens svar. Intervjuguiden i denna studie bestod utav 29 stycken frågor som var indelade i sex stycken teman (se Bilaga 1). Det fanns även en begreppsdefinition för digitala verktyg i frågeguiden som lästes upp av intervjuaren för att intervjupersonen skulle förstå frågorna med detta begrepp korrekt (se Bilaga 1). Efter att begreppsdefinitionen lästs upp inleddes intervjun med ett fåtal inledande frågor som fungerade som en grund för samtalet och bidrog till att starta en trygg konversation för båda parterna. Resterande del av intervjuguiden fungerade som en checklista för samtalets utformning. I intervjuguiden och i genomförandet av intervjuerna lades fokus på att bibehålla en öppenhet i samtalet och även en neutralitet så att intervjupersonerna inte skulle påverkas av hur frågorna ställs eller av frågornas utformning.
4.3 Dokumentanalys
Dokumentanalysen som genomförts är av en beskrivande karaktär och innefattar sex stycken olika styrdokument från olika politiska myndigheter. Begreppet dokument kan stå för många olika slags källor, bland annat officiella dokument från statliga myndigheter (Bryman 2018, s.656), vilket är den sorts dokument som denna studien analyserat. De officiella styrdokumenten behandlar alla ämnet digitaliseringen och implementeringen av digitala verktyg i svenska skolan. Policydokument och andra officiella dokument uppfattas vara primära källor som presenterar fakta och ses på så sätt som en tillförlitlig källa för information (Karppinen & Moe 2012, s.181). I studien tillför dokumentanalysen en inblick i hur den digitala utvecklingen av skolan framställs i politiska styrdokument. Den visar på de riktlinjer som finns för digitaliseringen av skolan samt de förväntningar olika politiska myndigheter har på användningen av digitala verktyg i utbildningen.
Dokument kan användas i studier på flera olika sätt och innebär inte en specifik metod för hur man analyserar dem, det är dock viktigt att tydlig redogöra för genomförandet av analysen (Karppinen & Moe 2012, s.189). I denna studien analyseras dokumenten genom att läsningen av
dem fokuserats på textens innehåll för att kunna välja ut och redovisa den information som är relevant för studiens syfte, vilket innebär att det är en beskrivande analys. Att dokumentanalysen är beskrivande innebär att den har en beskrivande funktion där analysprocessens främsta fokus är att ta del av relevanta dokument som tillhandahåller viktig och korrekt information som är av intresse för studien. Denna analysprocess är något som lämpar sig dokumentanalyser av officiella dokument eftersom de ses som en tillförlitlig källa för korrekt information (Karppinen & Moe 2012, s.185). Dokument utgör en källa som kan ge en inblick i den sociala och organisatoriska verkligheten, men de produceras ofta i syfte om att förmedla ett positivt intryck för upphovsmännen som de representerar. Som forskare kan man därför behöva kombinera dokumentanalysen med andra datakällor för att få en förståelse för den bakomliggande verkligheten (Bryman 2018, s.674-676). Informationen som framkommer ur dokumentanalysen kombineras i denna studie med resultatet från intervjustudien för att ge en mer nyanserad bild av digitaliseringen i språkskolorna, samt för att få en inblick i om de riktlinjer och förväntningar politiska myndigheter har på digitala verktyg överensstämmer med verkligheten i verksamheten.
4.4 Urval
Valet av intervjupersoner till intervjustudien gjordes utifrån ett målstyrt urval. Det innebär att urvalet görs med direkt koppling till forskningsfrågorna, som fungerar vägledande i vilka slags individer som bör väljas ut för studien (Bryman 2018, s.495). De kriterier som intervjupersonerna behövde i studien var att de är låg- och mellanstadielärare vid språkskolor i Sverige, eftersom det är deras uppfattning av digitala verktyg i skolan som studien vill uttala sig om. För att komma i kontakt med dem gjordes ett tvåstegsurval, vilket innebär att man först väljer ut en organisation och sedan väljer ut vilka individer man ska intervjua från organisationen (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015, s.40). I detta fall valdes först specifika språkskolor ut för att sedan kunna kontakta lärare som arbetar på dessa skolor. I ena fallet, språkskola A, fanns det tillgång till lärarnas personliga mailadresser, vilket innebar att de kunde kontaktas direkt. Vid språkskola B fick kontakten gå via skolans rektorer då personliga mailadresser inte fanns tillgängliga. Vid tvåstegsurval kan man behöva hänvisning från ledningen för att få tag på de personer som är av intresse för studien (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015. s.40). I och med att intervjustudien kombineras med en dokumentanalys, samt att det finns ett begränsat antal
språkskolor i Sverige, ansågs fyra låg- och mellanstadielärare vara tillräckligt för att få ett nyanserat resultat.
Urvalet av styrdokument till dokumentanalysen gjordes utifrån studiens syfte att få en förståelse för den digitala utvecklingen och implementeringen av digitala verktyg i skolan genom politiska styrdokument och riktlinjer. Att välja dokument som är relevanta i förhållande till studiens syfte och problemområde är en viktig aspekt i utförandet av dokumentanalyser (Karppinen & Moe 2012, s.184). För att hitta relevanta styrdokument till analysen gjordes sökningen efter politiska strategier, handlingsplaner och initiativ kring skolans digitalisering på nätet. Genom sökningen valdes sex olika styrdokument ut som ansågs vara relevanta och intressanta för studien. För att få en bild över hur den digitala utvecklingen speglats i politiska styrdokument över tid valdes dokument ut mellan åren 1998 och 2020. Styrdokumentens upphovsmän är olika politiska myndigheter och behandlar alla ämnet digitalisering av skolan, och tillhandahåller information om de riktlinjer som finns för digitala verktyg i den svenska skolan.
4.5 Genomförande av studien
4.5.1 Praktiska genomförandet intervjustudien
Vid studiens start kontaktades till en början tre låg- och mellanstadielärare på språkskola A via mail. Mailet innehöll en kort bakgrund med studiens syfte, förslag på tidpunkt för när intervjuerna kunde äga rum samt den beräknade intervjutiden. Det bifogades även ett missivbrev med mer detaljerad information kring studiens syfte, anonymitet och andra etiska förhållningssätt (se Bilaga 2). Alla tre låg- och mellanstadielärare som mailades var intresserade av att ställa upp och intervjuerna bokades in. Därefter kontaktades fem stycken rektorer på olika språkskolor i Sverige via mail som innehöll liknande information som skickats till lärarna på skola A. Två rektorer avböjde direkt med hänvisning till den rådande Coronapandemin och två rektorer svarade inte på mailet. Däremot svarade en rektor från skola B, som vidarebefordrade mailet till lärarna på skolan och en låg- och mellanstadielärare kontaktade oss och en intervju bokades in.
Innan intervjuerna ägde rum testades intervjufrågorna på en elevassistent som arbetar på en språkskola i södra Sverige. Genom att testa frågorna i en pilotintervju ser man om intervjun
flyter på bra och om intervjufrågorna är formulerade på ett klart och tydligt sätt (Ahrne & Svensson 2015, s.45.; Gillham 2008, s.107-108). Intervjuerna med de tre låg- och mellanstadielärare från skola A genomfördes på deras arbetsplats den 14 april. Om intervjun är naturligt anknuten till en viss arbetsplats eller organisation passar det att hålla intervjun i denna miljön (Ahrne & Svensson 2015, s.43). Intervjuerna tog mellan 20 till 30 minuter och utfördes alla tre under samma dag då det passade intervjupersonerna bäst. Intervjun med låg- och mellanstadieläraren från skola B genomfördes den 23 april via Skype eftersom det inte fanns möjlighet för oss att träffa intervjupersonen. Nackdelen med intervjuer på detta sätt är att de riskerar att bli mer formellt och kräver mer förberedelse från intervjuaren för att samtalet inte ska stanna av (Ahrne & Svensson 2015, s.43-44). Eftersom denna intervjun var den sista som utfördes hade vi redan tagit lärdom av de tidigare intervjuerna, vilket skapade bra förutsättningar för att utföra intervjun på Skype.
4.5.2 Praktiska genomförandet dokumentanalyser
Dokumentanalysen består av sex styrdokument från olika politiska myndigheter. De dokument som blev utvalda är: Lärandets verktyg av Sveriges regering, Rådets rekommendation om
nyckelkompetenser för livslångt lärande av Europaparlamentet och rådet, Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet av Sveriges regering, #skolDigiplan av SKL, Digitalt lärande - för att nå målen av Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM), och Läroplanen för
grundskolan samt förskoleklass och fritidshem av Skolverket. Efter att dessa styrdokument valts ut lästes texterna noggrant och därefter skrevs en sammanfattning av varje dokument som innehöll den information som ansågs vara relevant utifrån studiens syfte. Information som ansågs vara relevant var främst sådant som handlade om digital kompetens i skolan samt användningen av digitala verktyg i skolan. I dokumentanalysen presenteras styrdokumenten i kronologisk ordning för att skapa en tidslinje över hur den digitala utvecklingen sett ut i de politiska riktlinjerna. Undantag för den kronologiska ordningen gjordes vid redovisningen av SPSMs
Digitalt lärande - för att nå målen från 2020 och Skolverkets läroplan från 2019, då dokumentet från SPSM presenteras först med anledning av att den behandlar samma digitaliseringsstrategi som presenterats i de två föregående styrdokumenten Nationell digitaliseringsstrategi och
4.6 Bearbetning och analys
Första steget i analysen av resultat från intervjustudien påbörjades genom att transkribera det inspelade materialet, vilket genomfördes dagen efter intervjutillfället. Intervjuerna delades upp mellan oss så det blev två intervjuer var att transkribera. Riktlinjer för transkriberingen, såsom att inte ta med läten som ’aaa’ och ’mm’, sattes eftersom att de inte tillför någonting till studien. Analysdelen bestämdes att den skulle göras utifrån studiens två första frågeställningar, där frågeställning två är den intervjustudien skulle besvara. Analysen utgår även utifrån domesticeringsprocessens fyra faser och de olika intervjufrågorna delades av den anledningen upp och sammankopplades med den fas de ansågs tillhöra.
Dokumentanalysen utgick ifrån sex stycken styrdokument, efter att dessa dokument valts ut påbörjades dokumentanalysens första steg. Det handlade om att läsa och studera texternas innehåll grundligt för att plocka ut den information som ansågs vara av intresse för studien och den första frågeställningen. Att ta del av relevanta dokument och plocka ut informationen som är av intresse är främsta fokuset i en beskrivande dokumentanalys (Karppinen & Moe 2012, s.185). Dokumenten placerades därefter i kronologisk ordning där den utvalda informationen redovisas och sammankopplas med varandra. Det resultat som framkom ur dokumentalanysen har sedan sammankopplats med domesticeringsprocessens första fas samt resultatet från intervjustudien.
4.7 Etiska förhållningssätt
I undersökningar där det är människor som deltar finns det flera olika etiska principer som forskaren måste ta hänsyn till, vilket denna studie noggrant gjort. Det finns övergripande etiska förhållningssätt som den svenska myndigheten Vetenskapsrådet har tagit fram. Det första kravet är informationskravet som innebär att potentiella deltagare ska informeras om studiens syfte. Samtyckeskravet är det andra kravet, och innebär att det ska vara helt frivilligt att delta i en undersökning (Patel & Davidsson 2019, s.83-85). För att ta hänsy till denna huvudprincip bifogades ett missivbrev i alla mailen till låg- och mellanstadielärarna, brevet innehöll både information om studiens syfte samt att deltagandet var frivilligt (se Bilaga 2). Innan intervjuerna startade bad vi även intervjupersonen skriva på ett samtyckesformulär där samma information fanns, det gjorde att intervjupersonerna läste igenom det ytterligare en gång innan intervjun
startade. Det tredje kravet är konfidentialitetskravet vilket innebär att deltagarnas uppgifter inte får lämnas vidare till någon annan, samt att det inte ska gå att identifiera någon av deltagarna. Det sista kravet är nyttjandekravet, vilket innebär att forskaren bara får använda deltagarnas uppgifter till studiens syfte och inget annat (Patel & Davidsson 2019, s.84-85). För att följa dessa huvudprinciper fanns det även information i missivbrevet kring att intervjupersonerna skulle vara helt anonyma samt att uppgifterna enbart skulle användas till undersökningens syfte (se Bilaga 2).
Intervjuerna spelades också in, med anledning av att svaren skulle återges exakt i transkriberingen så att bearbetningen av resultatet skulle vara korrekt. Varje intervjuperson blev förfrågad vid intervjutillfället om det var okej att spela in intervjun och vi förklarade även att inspelningen enbart skulle användas till transkribering. Efter transkriberingen tilldelades intervjupersonerna fiktiva namn och i studien benämns det inte heller vilken skola lärarna arbetar på. Detta pågrund utav att språkskolor är mindre skolverksamheter och därför finns det en möjlighet att kunna ta reda på lärares identitet trots de fiktiva namnen i studien, vilket gör att enbart tilldela ett fiktivt namn inte är tillräckligt för att bibehålla en anonym identitet för intervjupersonerna.
4.8 Studiens tillförlitlighet
Inom vetenskapliga studier ställs det höga krav för att kunna underbygga påståenden och slutsatser. Det krävs att studien ska ha validitet och reliabilitet (Ekström & Larsson 2010, s.14). Studiens validitet handlar om undersökningen har studerat det som är avsett, det kan handla om intervjupersonerna är “rätt” personer och är anställda i relevanta organisationer (Larsson 2010, ss.79-80). I studien intervjuas låg- och mellanstadielärare i språkskolor vilket är anpassat till studiens syfte och därigenom stärker studiens validitet. De styrdokument som analyseras är också inom samma område, det vill säga gällande digitalisering av skolan, och är på så sätt anpassat till studiens syfte.
Studiens reliabilitet kan ifrågasättas eftersom att respondenternas svar hade kunnat bli annorlunda om intervjustudien hade genomförs på fyra andra lärare. Svaren från lärarna gäller därför endast deras åsikter och inte alla lärare generellt. Studien hade fått ett ännu mer nyanserat
resultat om fler intervjupersoner från flera olika språkskolor i Sverige hade deltagit. På grund av rådande Coronapandemi försvårades dock arbetet med att hitta intervjupersoner, eftersom flera rektorer avböjde förfrågan av att låta lärare delta i intervjuer eller enkäter. Resultatet av dokumentanalysen hade även det kunnat bli annorlunda om andra styrdokument valts ut. Studien har däremot uppnått en teoretisk generalisering, vilket betyder att enskilda studier används för att utveckla teorier (Ekström & Larsson 2010, s.18). Denna studien har tillfört en utveckling av domesticeringsteorin genom att applicera den på en verksamhet som inte tidigare studerats utifrån teorin. Studiens resultat har även jämförts med tidigare forskning och visat på skillnader och likheter med det tidigare kunskapsbidrag. Fortsättningsvis stärks även reliabiliteten genom att underlaget för insamlad data är beskriven på ett tydligt sätt och att transkriberingen har varit noggrann genomförd.
Ett sätt för att uppnå trovärdighet i kvalitativ forskning är genom triangulering (Ahrne & Svensson 2015, s. 25.; Larsson 2010, ss.79-80). I studien används en metodtriangulering, det vill säga en kombination av intervjuer och en dokumentanalys, vilket innebär att flera metoder används för att ta del av information kring samma fenomen för att öka studiens tillförlitlighet. Ett annat alternativ för metodtriangulering hade varit att genomföra en kvalitativ och kvantitativ metod, eftersom en kvantitativ metod tillåter forskaren att nå fler människor och därigenom få en större bredd när det kommer till undersökningen (Kvale & Brinkman 2014, s.211).
5. Resultat och analys
I kapitlet behandlas studiens empiriska material i förhållande till studiens teoretiska referensram. Avsnittet är indelat i två delar och är disponerad efter domesticeringsprocessens fyra faser samt studiens två första frågeställningar. Den första delen är inriktad på studiens första frågeställning och behandlar dokumentanalysen samt domesticeringsprocessens första fas. Den andra delen presenterar och analyserar det empiriska materialet från intervjustudien i förhållande till domesticeringsprocessens fyra faser, och är inriktad på studiens andra frågeställning.
5.1 Politiska styrdokument för digitaliseringen av skolan
I nedanstående del kommer studiens första frågeställning att behandlas. I avsnittet presenteras sex stycken olika styrdokument gällande digitaliseringen av skolan och delen avslutas med en sammanfattning av resultatet av analysen. I detta avsnitt beskrivs domesticeringsprocessens första fas appropriation, det vill säga fasen av överväganden och förhandlingar som leder till införskaffandet av den nya teknologin (Haddon 2011, s.312). Dokumentanalysen ger en inblick i hur skolans digitala utveckling framställs i politiska styrdokument, och visar på de riktlinjer och förväntningar som finns för användningen av digitala verktyg i skolmiljön.
5.1.1 Digital utveckling i skolan utifrån politiska styrdokument
I maj 1998 lämnade regeringen en skrivelse till riksdagen med anledning av ett förslag av ett nationellt program för IT i skolan som benämndes Lärandets verktyg . Satsningen omfattade en treårsperiod mellan 1999-2001 och bestod utav sju stycken komponenter riktade mot skolan (Skr. 1997/98:176, s.1). Programmet motiverades med att det svenska samhället genomgick en stor utveckling, från att vara ett industrisamhälle till att bli ett informationssamhälle. Det var en förändring som ökade medborgarnas behov av att fördjupa och förnya sin kunskap. IT sågs som ett redskap för att nå fördjupad kunskap och en förbättrad utbildning, det handlade om att eleverna ska vara trygg med modern IT när de lämnade skolan. Programmets sju komponenter var att; ge lärarna en kompetensutveckling inom IT, se till att lärarna har tillgång till en dator, påskynda processen så att skolorna får en snabb uppkoppling till internet, ge alla elever en egen e-postadress, utveckla svenska skoldatanätet, utveckla det europeiska skoldatanätet, samt förbättra utbildningen för elever med funktionshinder med hjälp av IT. Nyckelpersonerna i
satsningen var lärarna då förändringen av skolan var tvunget att ske genom dem (Skr. 1997/98:176, s.15-17). Satsningen innefattade även att IT i skolan skulle få i uppdrag att avsätta särskilda åtgärder till att stödja och påskynda utvecklingen av olika läromedia för elever med funktionshinder. IT hade revolutionerat utbildningen för elever med funktionshinder under flera år och därför var målet att fortsätta utvecklingen inom området (Skr. 1997/98:176, s.22-23). Vad som går att utläsa utifrån programmet och de sju komponenter det bestod av är att det främst var inriktat på datorer och att integrera dem samt datanätet i svenska skolor. Det visar på att det finns en politisk övertygelse i att datorn sågs som ett nödvändigt redskap för utbildning i övergången från ett industrisamhälle till ett informationssamhälle.
På en internationell nivå tog Europaparlamentet och det Europeiska rådet år 2006 fram rekommendationer för åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande, en av dessa åtta kompetenser var digital kompetens. Med nyckelkompetenser menas de kunskaper, färdigheter och attityder som behövs för att man ska utvecklas under sitt liv. Medlemsländerna i EU ombads att förbättra tillgången till dessa kompetenser och använda referensramen för att se till att grundläggande utbildning ger unga de verktyg och färdigheter som de behöver för vuxenlivet (Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG). Med digital kompetens menade EU:
“[...] att man på ett säkert, kritiskt och ansvarsfullt sätt kan och vill använda digital teknik för inlärning, arbete och deltagande i samhällslivet. I denna kompetens ingår informations- och datakompetens, kommunikation och samarbete, skapande av digitalt innehåll (inklusive programmering), säkerhet (inklusive digitalt välbefinnande och kompetens när det gäller cybersäkerhet) samt problemlösning.” (Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG).
EU skriver att de väsentliga kunskaper, färdigheter och attityder som behövs är att man förstår hur digital teknik kan främja kommunikation, kreativitet och innovation. Man behöver även vara medveten om vilka möjligheter, begränsningar, följder och risker som finns med det. Sedan rekommendationen antogs 2006 har metoderna för undervisning och inlärning snabbt utvecklats, det har skett en ökning i användandet av digital teknik, utökad distansutbildning och mer informellt lärande med hjälp av mobil digital utrustning. En majoritet av EU:s medlemsländer
har genomfört reformer på området, varav de flesta skett inom skolundervisningen (Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG). Denna rekommendation kom cirka åtta år efter programmet Lärandets verktyg och är mer inriktat på hur man ska använda den digitala tekniken, samt vilka kunskaper och färdigheter som behövs utvecklas för att uppnå digital kompetens.
Ungefär tio år efter att Europaparlamentet tagit fram rekommendationerna för nyckelkompetenser beslutade Sveriges regering år 2017 om en samlad nationell digitaliseringsstrategi. Strategin ger en samlad vision för digitaliseringspolitiken om ett hållbart digitaliserat Sverige och målet är att Sverige år 2022 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, samt vara ledande när det gäller digital kompetens. Skolan spelar en central roll i detta eftersom den ger möjligheten att utveckla förmågan att använda digital teknik och en förståelse för digitaliseringen (Utbildningsdepartementet 2017, s.4). Strategin innehåller tre fokusområden varav den första är Digital kompetens för alla i skolväsendet . Detta
område innebär att alla barn och elever ska ha förutsättningar att utveckla en adekvat digital kompetens, utveckla sin medie- och informationskunnighet samt förstå hur digital teknik kan användas. Strategin lyfter även fram att personalen ska ha kompetens att välja och använda digitala verktyg i utbildningen (Utbildningsdepartementet 2017, s.6-8). Det andra fokusområdet
Likvärdig tillgång och användning innebär att barn, elever och personal ska ha god tillgång till digitala verktyg och resurser för att förbättra utbildningen och effektivisera verksamheten. I detta område lyfter de fram att digitala verktyg ska vara tillgängliga och anpassade för alla elever utifrån de behov och förutsättningar de har, vilket ställer krav på ett funktionshindersperspektiv (Utbildningsdepartementet 2017, s.10-11). Det sista fokusområdet Forskning och uppföljning
kring digitaliseringens möjligheter innebär att forskning och uppföljning som stöder
utvecklingen av verksamheten ska genomföras. Detta i syfte om att bidra till ökad uppfyllelse av målen och utvecklad digital kompetens (Utbildningsdepartementet 2017, s.14).
Utifrån den nationella digitaliseringsstrategin tog sedan Sveriges kommuner och landsting (SKL) år 2018 fram en nationell handlingsplan kallad #skolDigiplan för att förverkliga digitaliseringsstrategin. Handlingsplanen framkom i en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att tillsammans arbeta med digitaliseringens möjligheter för kunskapsutveckling och
och i relation till detta föreslås olika initiativ och aktiviteter som anses viktiga för att kunna utföra digitaliseringssstrategins mål och delmål (SKL 2019, s.6-7). Behoven och initiativen har sin utgångspunkt i en nulägesanalys och behovsbeskrivning, och är indelade i de tre fokusområden som tagits fram i strategin. Några av de övergripande behoven hos huvudmännen som framförs är att stöd och vägledning behöver tas fram för planering och implementering samt förvaltning, kompetensutveckling behöver säkerställas, och digitaliseringsperspektivet i lärar- och rektorsutbildning behöver stärkas och följas upp (SKL 2019, s.7). Flera av initiativen handlar om fortbildning både för rektorer och lärare inom skolväsendets digitalisering, samt säker och effektiv åtkomst till digitala resurser (SKL 2019, s.8-9).
Ett annat styrdokument som uppdaterades till följd av den nationella digitaliseringsstrategin är Specialpedagogiska myndighetens skrift Digitalt lärande - för att nå målen . Syftet är att ge stöd i digitalt lärande och utformningen av en läromiljö som är tillgänglig för varje enskild elev, oavsett funktionsförmåga. Skriften har vid ett flertal tillfällen omarbetats och uppdaterat i anknytning till den digitala utvecklingen och de nya målen regeringen formulerat (SPSM 2020b, s.5). I skriften framkommer det information kring tillgänglig lärmiljö, olika digitala verktyg samt olika roller och ansvar som finns inom skolväsendet (SPSM 2020b, s.4). Gällande digitalt lärande i en tillgänglig lärmiljö skriver de att:
“Stödet med digitala verktyg kan anpassas utifrån olika funktionsförmågor. För elever med koncentrationssvårigheter kan verktygen vara ett stöd för att delta, fokusera, strukturera och även avskärma sig när det behövs. Appar och andra digitala verktyg, som stöd för att läsa och skriva, kan underlätta för den som har läs-och skrivsvårigheter [...] Andra appar eller teknik ger stöd i stavning, skrivning läs-och textredigering. Digitala verktyg som översätter matematiska formler till tal kan bidra till att elever med matematiska svårigheter kan förbättra sina resultat.” (SPSM 2020b, s.16).
De skriver även att digitala verktyg kan förbättra förmågan för eleven att kommunicera, öka deras självständighet och lärandestrategier. När det kommer till att välja digitala verktyg i undervisningen för elever som behöver extra stöd ska det göras utifrån elevens behov, undervisningens behov, tillgängligheten och elevens upplevelse av det digitala verktyget (SPSM
2020b, s.16-17). Digitala verktyg ska också anpassas efter elevernas olika förutsättningar och behov, samt att skolan har ett särskilt ansvar för elever i behov av stöd och att digitala verktyg där kan vara en viktig stödinsats (SPSM 2020b, s.19). Skriften utgår från informationen som framkommer i digitaliseringsstrategin och handlingsplanen, men tydliggör hur detta ska användas i utbildningen för elever som behöver extra stöd.
Även i Skolverkets läroplan för grundskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet där de beskriver vad skolan har för uppdrag lyfts digital kompetens fram. Ett av uppdragen är att skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende, men även deras vilja att omsätta idéer i handling och lösa problem (Lgr-11 2019). Om digital kompetens skriver de att skolans uppdrag är att:
“[...] bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.” (Lgr-11 2019).
Denna formulering från läroplanen liknar det som Europaparlamentet och Europeiska rådet skrivit om att digital kompetens innebär att utveckla förmågan att både se möjligheter, men även risker med digital teknik. Det överensstämmer även med regeringens nationella digitaliseringsstrategi som också lyfter fram möjligheten att utveckla användandet av digital teknik.
5.1.2 Sammanfattning
Sammanfattningsvis beskriver detta avsnitt domesticeringsprocessens första fas appropriation eftersom dessa dokument ger en inblick i de förhandlingar och riktlinjer som har lett till införskaffandet av digitala verktyg i skolväsendet. Den digitala utvecklingen har ägt rum i många år och grundar sig i en samhällsutveckling från att vara ett industrisamhället till att bli ett
informationssamhälle. Regeringens skrivelse och Europaparlamentets rekommendationer för nyckelkompetenser beskriver båda att digitaliseringen är viktig för samhället och därigenom har skolan också en central del, eftersom det är där det digitala lärandet ska ges. Den nationella digitaliseringsstrategin utvecklades därefter för att skapa en mer samordnad digitalisering, fortsättningsvis engagerade den flera andra myndigheter att bidra till att den digitala utvecklingen genomförs på bästa sätt.
5.2 Lärarnas syn på digitala verktyg i språkskolan
utifrån domesticeringsprocessen
I detta avsnitt presenteras resultatet från intervjustudien som består utav intervjuer med fyra stycken låg- och mellanstadielärare. Tre lärare från språkskola A; Emma, Eva & Ingrid och en lärare från språkskola B; Malin. I avsnittet kommer studiens andra frågeställning gällande lärarnas uppfattning av digitala verktyg i språkskolor behandlas. Detta genom att materialet från intervjustudien presenteras och analyseras utifrån domesticeringsprocessens fyra olika faser. Avsnittet är indelat i tre delar och avslutas med en sammanfattning av analysen och resultatet.
5.2.1 Appropriation
Dokumentanalysen i föregående avsnitt består utav flera styrdokument som beskriver en digital utveckling i den svenska skolan. Styrdokumenten innefattade ett flertal beslut och riktlinjer som lett till denna utveckling. Avsnittet ger en beskrivning av domesticeringsprocessens första fas, appropriation, det vill säga den fasen som består av de förhandlingar och övervägande som leder till införskaffandet av en ny teknologi (Haddon 2011, s.312). Även i intervjustudien beskrev samtliga respondenter att de observerat en digital utveckling och ökad användning av digitala verktyg i språkskolan. Ingrid var den respondent som arbetat längst inom språkskolornas verksamhet och beskrev den utvecklingen som skett i skola A:
“I början var det väldigt trevande, det fanns inte och vi var inte sådär jätteintresserad av att köpa in heller. Nu har jag jobbat här så länge som 20 år och då tror jag att vi bara hade stationära datorer. Från att man har haft några datorer och iPads i klassen till att alla elever har varsin dator och iPad. Så det är en stor skillnad och även att vi använder dem på ett annat sätt.” (Ingrid).
Även Eva och Sara från skola A beskrev en liknande utveckling, skillnaden var att Ingrid har arbetat längst i språkskolan och därför sträcker sig hennes beskrivning längre bak i tiden än vad Saras och Evas gör. Malin från skola B berättade också om en liknande utveckling, hon förklarade att när hon började arbeta som lärare fanns det inte datorer eller Smartboards, till skillnad från nu när det finns flera datorer, Smartboard och iPads i varje klassrum. Alla respondenter vittnade om en implementering av digitala verktyg i skolorna. Det går att sammankoppla med domesticeringsprocessen, som innebär att kommunikationsteknologier utvecklas från att vara något okänt till att integreras i våra vardagliga rutiner (Berker et, al. 2005, s.2). Framförallt beskrev Ingrid denna process, från att de för 20 år sedan var tveksamma till de digitala verktygen, till att eleverna dagligen har tillgång till flera olika digitala verktyg. Fortsättningsvis berättade Eva, som är den lärare som arbetat näst längst i språkskolan, att språkskolorna ganska tidigt fick tillgång till digitala verktyg:
“Vi fick ganska tidigt iPads till barnen, sen fick alla lärarna en MacBook och Smartboard. Det var vi ganska tidigt ute med, och Smartboard, att ha det i alla klassrum. Nu har alla barn också en egen dator, och barnen har en iPad och hörlurar.” (Eva).
Det går att dra paralleller mellan det Eva berättade och regeringens skrivelse till riksdagen från 1998, Lärandets verktyg, där de bland annat skrev att användningen av digitala verktyg hade revolutionerat utbildningen för barn med funktionshinder. Det resulterade i att de satte särskilda åtgärder inom detta området för att fortsatt påskynda utvecklingen av olika läromedel för elever med funktionshinder (Skr. 1997/98:176, s.22-23). Denna skrivelse kan därigenom ha påverkat de digitala verktygens tidiga implementering i språkskolan, vilket resulterar i Evas beskrivning. Evas beskrivning av den digitala utvecklingen handlade även om att lärarna själva fick tillgång till egna datorer, vilket också går att sammankoppla till lärandets verktyg där ett av programmets sju komponenter var att se till att lärarna hade tillgång till datorer (Skr. 1997/98:176, s.15-17). Vidare berättade Ingrid om en utbildning i digitala verktyg som hon deltog i för cirka tio år sedan:
