Syftet med arbetet var att identifiera vilka effekter en kvartersnära återvinningscentral kan ha på de sociala dimensionerna av hållbarhet i Kroksbäck, ge förslag på sociala mål och
indikatorer samt föreslå ett projekt för hur dessa kan utvecklas, implementeras och utvärderas. Utifrån de frågeställningar som formulerats kan följande slutsatser dras:
Vilka effekter kan en kvartersnära återvinningscentral ha på de sociala strukturerna i Kroksbäck?
Utifrån vår konsekvensanalys framgår att en kvartersnära återvinningscentral i Kroksbäck har möjlighet att bidra till ett flertal positiva, sociala effekter för området så som ökad trygghet, socialt kapital, jämställdhet, samspelsintegration, delaktighet, tillgänglighet och
perspektivförändringar kopplade till både social och miljömässig hållbar utveckling. Det finns idag relativt få möjligheter att främja dessa sociala aspekter i området, varför en kvartersnära återvinningscentral kan komma att bli ett välkommet element i den fysiska miljön.
Vi tror att tillgängligheten är av yttersta betydelse för att övriga sociala effekter ska kunna uppnås, då tillgängligheten är avgörande för att människor ska vilja besöka den kvartersnära återvinningscentralen. Interiör och exteriör utformning, samt verksamhetens öppettider spelar därför en viktig roll för att projektet ska bli framgångsrikt. Vi tror även att den kvartersnära återvinningscentralen med stor sannolikhet kan föra med sig ytterligare följdeffekter, såväl positiva som negativa.
Hur kan arbete bedrivas för att utveckla sociala mål för en kvartersnära återvinningscentral i Kroksbäck?
Vi har med hjälp av teorier kring social hållbarhet och dess inneboende aspekter kunnat belysa hur den sociala situationen i Kroksbäck ser ut idag. Med hjälp av intervjuer och tidigare studier kring Kroksbäck har vi med hjälp av en social konsekvensbeskrivning kunnat analysera vilka möjliga sociala effekter etableringen av en kvartersnära återvinningscentral i området kan komma att medföra. Utifrån dessa möjliga effekter har vi utvecklat ett antal normativa principer vi anser bör vara vägledande för arbetet med social hållbarhet med
hänseende till Kroksbäck och den kvartersnära återvinningscentralen. Utifrån detta arbete drar vi slutsatsen att sociala konsekvensbeskrivningar fungerar väl som verktyg för att identifiera potentiella sociala effekter till följd av fysiska förändringar i ett bostadsområde. Då den sociala dimensionen ofta underkommuniceras i planprocesser tror vi att det är möjligt att genom att tillämpa sociala konsekvensbeskrivningar underbygga vikten av att beakta de sociala värdenas betydelse när fysiska förändringar görs. Trots att sociala
konsekvensbeskrivningar enbart ger förutsättningar att måla upp en möjlig framtidsbild tror vi att de kan ha stor betydelse för hur den sociala dimensionen kan komma att implementeras i planarbetet.
Genom att analysera den kvartersnära återvinningscentralens förutsättningar att främja den sociala hållbarheten i Kroksbäck och ge förslag på hur dessa sociala aspekter kan
implementeras i projektet bidrar vårt arbete till att lägga tyngd på betydelsen av att ta sociala värden i beaktande så väl innan, som under och efter en förändring görs i den fysiska miljön. Förståelse för hur en verksamhet kan komma att påverka det sociala livet, både positivt och negativt, kan ha betydelse för den sociala hållbarheten i Kroksbäck. I vårt arbete har den
sociala konsekvensbeskrivningen bidragit till att de mål och den utvärderingsmetod som utformats med fördel skulle kunna tas med till nästa projekt, även om målen behöver ses över och förankras i en lokal kontext, då de sociala strukturerna ser olika ut på olika platser. Kvartersnära återvinningscentraler är ett bra exempel på ett projekt där de sociala värdena har en betydande roll för den ekologiska dimensionens utfall.
10.1 Reflektioner och rekommendationer för fortsatta studier inom ämnet
Den kvartersnära återvinningscentralen skapar förutsättningar för förändrade strukturer, men de positiva sociala effekter som identifierats är i allra högsta grad även beroende av den mänskliga faktorn.
Under arbetsprocessen har vi upptäckt att det finns en viss brist i social
konsekvensbeskrivning som metod, detta beror dels på att det är en metod som inte tillämpas kontinuerligt i praktiken, men det beror även på att tillämpbarheten av konceptet som sådant är relativt oklart. Vi skulle därför vilja föreslå vidare forskning gällande utveckling av
konceptet social konsekvensbeskrivning för att identifiera ytterligare viktiga fokusområden – dvs. områden så som de vi behandlat här i arbetet, exempelvis jämställdhet. En mer generell modell för social konsekvensbeskrivning hade kunnat medföra att modellen används i större utsträckning, vilket skulle främja den sociala dimensionen av hållbarhet i planarbetet. Vi ser även att det finns utrymme för utvecklat arbete inom framtagning för analys- och utvärderingsmodell för det specifika användningsområdet kvartersnära återvinningscentraler. Indikatorer som verktyg kan alltid vidareutvecklas och förbättras för att sociala mål och värden ska kunna fångas in på bästa möjliga sätt.
Referenser
Abrahamsson, Hans (2013) Makt och dialog i rättvisa och socialt hållbara svenska städer. Tillgänglig:
http://www.mistraurbanfutures.org/sites/default/files/makt_och_dialog_i_rattvisa_och_socialt
_hallbara_svenska_stader._kairos.pdf (hämtad 2015-05-12)
Avfall Sverige (2013) Kvartersnära återvinningscentraler. Rapport U2013:18. ISSN 1103- 4092
Bernstad Saraiva Schott, A., Aspegren, H., Bissmont, M., la Cour Jansen, J., (2013) Modern Solid
Waste Management in Practice the City of Malmö Experience. Springer
Boverket (2010a) Socialt hållbar stadsutveckling – en kunskapsöversikt. Karlskrona: Boverket
Boverket (2010b) Plats för trygghet. Malmö: Elanders
Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder, 2 uppl. övers. Björn Nilsson. Malmö: Liber
Davidson, Mark (2009). Social sustainability: a potential for politics? Urban Research Centre, University of Western Sydney, Routledge
Dock, Marianne (2013) Hälsofrämjande stadsplanering. Malmö stad
Ek, Richard, Gerell, Manne, Guldåker, Nicklas, Hallin, Per-Olof, Herbert, Mikaela, Nieminen Kristofersson, Tuija, Nilsson, Annika, Tykesson, Monika (2014) Att laga revor i
samhällsväven – om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden. MAPIUS Gehl, Jan (2010) Cities for People. Washington: Island Press
Gerell, Manne (2013) Bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital. MAPIUS Gerell, Manne & Hallin, Per-Olof (2014) Kroksbäck – ett bostadsområde med många ansikten och stora möjligheter. Malmö Högskola
Hedenfelt, Eva (2013) Hållbarhetsanalys av städer och stadsutveckling. Ett integrerat perspektiv på staden som ett socioekologiskt komplext system. MAPIUS
IOCGP (2003). Principles and guidelines for social impact assessment in the US. Impact Assessment and Project Appraisal, vol. 21, ss. 231- 250
Kommission för ett socialt hållbart Malmö (2014) Malmös väg mot en hållbar framtid: hälsa, välfärd och rättvisa. Malmö stad
Larsson, Anita & Jalakas, Anne (2008) Jämställdhet nästa! Samhällsplanering ur ett genusperspektiv. SNS Förlag
Legeby, Ann (2010) Urban segregation and urban form. From residential segregation to segregation in public space. KTH
Malmö̈ Stad (2010) Dialog PM: Så förtätar vi Malmö̈. Malmö̈ Stadsbyggnadskontor Tillgänglig:
http://www.malmo.se/download/18.1c002f7b12a6486c372800012053/1383644433683/Fortat ning-Dialog+PM.pdf
Malmö̈ Stad (2013) En modell för fysisk stadsförnyelse i samverkan. Miljöförvaltningen Tillgänglig:
http://www.malmo.se/download/18.6559ffe5145840d28d62bf7/1398428088202/Modell+f%C 3%B6r+Fysisk+stadsf%C3%B6rnyelse+i+samverkan.pdf
McDonough, William & Braungart, Michael (2002) Cradle to Cradle: Remaking the way we make things. New York: North Point Press
McDonough, William & Braungart, Michael (2003) Towards a sustaining architecture for the 21st century: the promise of cradle-to-cradle design. Industry & Environment, Vol. 26, No. 2- 3
Olsson, Sören (2005) Framtidens stadsdelsutveckling: 1993-2004. Göteborg: Förvaltnings AB Framtiden
Olsson, Sören (2006) Planeringens sociala innehåll. I Tomas Berglund och Hilda Lennartsson (red.). Vardagslivets korrespondenser, 13-42. Göteborg: Göteborg University
Olsson, Sören (2012) Social hållbarhet i ett planeringsperspektiv. Tillgänglig:
http://goteborg.se/wps/wcm/connect/c62d9e004a2fb920b8dfbfadc899f744/Artikel+om+social +h%C3%A5llbarhet.pdf?MOD=AJPERES&CACHEID=c62d9e004a2fb920b8dfbfadc899f74 4 (Hämtad 2015-05-12)
Ostrom, Elinor (2000) Crowding out citizenship. Scandinavian Political Studies, 23(1), pp 3- 16.
Putnam, Robert D. (2006) Den ensamme bowlaren: den amerikanska medborgarandans
upplösning och förnyelse. 2. uppl. Stockholm: SNS förlag
Stenberg, Emmeli (2014) Rapport om undersökningen gjord i Kroksbäck för att undersöka intresset för den planerade ”Kvartersnära återvinningscentralen”.
SOU 2012:56. Avfallsutredningen. Mot det hållbara samhället – resurseffektiv avfallshantering: betänkande av avfallsutredningen.
Thorpe, Ann (2009) "The Context of 'Low Product': How designers can help articulate a new social language", Core77
Tykesson, Tyke (2002) Bostadsmiljöer i Malmö. Inventering. Del 3: 1965-1975. Tillgänglig: http://malmo.se/download/18.76105f1c125780a6228800015367/1383646338128/del3_low.pd f (hämtad 2015-05-12)
VA Syd (2015) Kvartersnära återvinningscentral (internt dokument)
Vanclay, Frank, 2004: “The Tripple Bottom Line and Impact Assessment: How do TBL, EIA, SIA, ESEA and EMS relate to each other?” in Journal of Environmental Assessment Policy and Management Vol. 6, No. 3 (September 2004), Imperial College Press, pp 265-288. WCED (1987) Our common future. The World Commission on Environment and Development. Chair: Gro Harlem Brundtland. Oxford University Press, s. 8, 44
Elektroniska källor
www1 – VA Syd http://vasyd.se/Artiklar/Om-VA-SYD/Om-VA-SYD (Hämtad 2015-05-12)
www2 - Sopor.nu http://www.sopor.nu/Rena-fakta/Miljoemaal/Avfallstrappan
www3 – Sören Olsson, Samspel och möten, S2020
http://stadsutveckling.socialhallbarhet.se/samspel-och-moten/ (Hämtad 2015-05-15) www4 - Jamstall.nu http://www.jamstall.nu/fakta/jamstalldhet/ (Hämtad 2015-05-12) www5 – Trafikverket
http://www.trafikverket.se/PageFiles/148638/UR_17_Sociala_konsekvenser_72dpi.pdf
(Hämtad 2015-04-20)
www6 – SIA Hub for Social Impact Assessment Practitioners
http://www.socialimpactassessment.com/ (Hämtad 2015-04-20)
Figurförteckning
Figur 1: DÅVA DAC, Avfallstrappan
http://www.avfallscenter.se/images/18.6cb02deb13d3f84af7a4f17/1363189229404/avfallstrap
pan.jpeg (hämtad 2015-05-13)
Figur 2: VA SYD, Planritning över KvÅC i Kroksbäck och vy över Norrbäcksgatan (Projektplan Kvartersnära återvinning i Kroksbäck, 2015, internt dokument)