De möjliga sociala effekter vi identifierat i analyskapitlet kommer i detta avsnitt att behandlas tillsammans med nedan definition av social hållbarhet.
”Social hållbarhet handlar om ett samhälles förmåga att hantera komplexa samhällsfrågor och att utifrån en sådan förmåga reproducera sig själv som en fungerande samhällsorganism. Denna förmåga formas och upprätthålls
av sådana strukturella förhållanden som ger utrymme för individers delaktighet och möjlighet att förstå sammanhang och känna självtillit. En socialt hållbar stad: är en rättvis och trygg stad med många offentliga rum
utan diskriminering och där de som bor, vistas och arbetar känner social tillit och samhörighet. Det kräver att invånarna såväl är faktiskt delaktiga
som att de känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen” (Abrahamsson 2013).
Ambitionen är att de potentiella effekter som identifierats, tillsammans med definitionen för social hållbarhet, ska vara vägledande för de mål vi formulerar i vår projektidé. De normativa principerna kommer således att användas för att fastställa gränser för vad som är hållbart eller inte. Då social hållbarhet till stor del grundar sig på subjektiva bedömningar har de normativa principerna stor betydelse för vår projektidé. Normativa principer skulle kunna ses som mål för hållbarhet, men vi väljer i stället att se på det som kriterier som kan användas som utgångsläge för att definiera sociala mål med utgångspunkt i socialt hållbar stadsutveckling. De normativa principerna kommer därtill att användas som underlag för framtagning av indikatorer, vilka är till för att bedöma huruvida den kvartersnära återvinningscentralens etablering lett till en mer hållbar utveckling i bostadsområdet Kroksbäck.
De normativa principer vi arbetat fram redovisas, tillsammans med en förklaring, i tabellen nedan (se tabell 1).
Tabell 1. Möjligheter och normativa principer för KvÅC i Kroksbäck
Effekt Normativ princip
Ökad trygghet Alla människor har rätt att känna sig trygga i sitt närområde Trygghet kan ses som en förutsättning för att individen ska ha möjlighet att röra sig fritt, samt delta i sociala aktiviteter. Att inte känna sig trygg begränsar tillgängligheten och rörelsefriheten, vilken hindrar individens möjligheter att styra över sitt eget liv.
Stärkt socialt kapital Den fysiska miljön ska bidra till att stärka det sociala kapitalet för att främja sammanhållning, vilja och förmåga att handla för det
gemensammas bästa genom upprätthållning av ordning. I ett grannskap kopplas socialt kapital ofta ihop med tillit eller förtroende och handlar således även om en känsla av tillhörighet. Det handlar även om den kollektiva förmågan, alltså om förmågan att ta sig an utmaningar och handla för det gemensammas bästa. Ökad jämställdhet i vardagslivet Den fysiska miljön ska underlätta vardagslivet
Alla människor, oavsett kön, ska ha möjlighet att kombinera arbete med familjeliv och fritid. Transportarbetet har ofta en stor betydelse för att detta ska vara möjligt, varför funktioner som underlättar för individen att uträtta sina ärenden i sitt närområde även kan främja det sociala livet och därmed jämställdhet, då kvinnor är de som lägger mest tid på att ta hand om barn och hushåll.
Samspelsintegration Den fysiska miljön ska stärka potentialen för samspel mellan människor i det offentliga rummet
Samspel mellan människor med olika bakgrund kan uppmuntra tolerans och ha betydelse för social och kulturell mångfald. Samspel innebär i detta avseende inte enbart att människor interagerar med varandra, utan har även att göra med olika individers olikheter synliggörs genom ytliga möten.
Delaktighet Individer ska ha ges möjlighet till delaktighet och inflytande i samhällsutveckling
Delaktighet kan ses som grunden för ett aktivt medborgarskap, vilket ger människor möjlighet att ta ansvar för att påverka
samhällsutvecklingen. Det är viktigt att individen både känner sig delaktig och är faktiskt delaktig.
Tillgänglighet Offentliga miljöer ska vara tillgängliga för alla
Denna princip kan kopplas till de övriga principerna, då tillgänglighet är grundläggande för att övriga principerna ska kunna uppnås. Med tillgänglighet avses att alla, oavsett ålder eller fysisk förmåga ska kunna vistas i miljön på ett oproblematiskt sätt. I detta avseende syftar tillgänglighet även till att möta brukarens behov i form av öppettider och utformning.
Perspektivförändring Medborgare ska ges möjlighet att ta del av och ansvara för en hållbar utveckling
Strukturer som möjliggör för den enskilda medborgaren att aktivt påverka sin roll och medvetenhet kring hållbarhet bör uppmuntras. Genom att individen tar del av, samt ökar sin medvetenhet kring hållbarhet- och miljöfrågor möjliggörs en förskjutning uppåt på avfallstrappan.
7.1. Normativa principer som utgångspunkt för projektidé
I tidigare kapitel har vi analyserat den kvartersnära återvinningscentralens förutsättningar för att generera positiva sociala effekter i området Kroksbäck. Analysen ledde fram till ett antal normativa principer som vi anser är av stor vikt i arbetet mot en socialt hållbar utveckling i området. I kommande avsnitt kommer vår projektidé att presenteras, i vilket vi utgår ifrån de normativa principerna för att formulera mål samt indikatorer för hur dessa kan utvärderas. Avfallshantering förknippas kanske främst med ekologiska mål kring att minimera avfallet och ha så liten påverkan som möjligt på ekosystemen (Hedenfelt 2013; www2), men för att detta ska kunna ske krävs även förändrade sociala normer och en annan syn på konsumtion och materialanvändande (McDonough & Braungart 2003; Thorpe 2009). Genom kvartersnära återvinningscentraler har det skapats nya sätt för medborgarna att förebygga avfallsmängden genom återbruk och återvinning (Avfall Sverige 2013), vilket även går att relatera till tanken kring att ekologiska handlingar påverkar människors sociala beteenden och vice versa. Genom att sammanlänka miljöarbetet med främjandet av sociala värden är det möjligt att ta ett vidare grepp på hållbarhetsarbetet.
Då den kvartersnära återvinningscentral som ska etableras i Kroksbäck är tänkt att fungera som en mötesplats har VA SYD utformat inte bara miljömässiga mål, utan även sociala och ekonomiska. Eftersom att de sociala målen ofta underkommuniceras i planprocessen och vid andra fysiska förändringar väljer vi att till viss del utgå ifrån VA SYDs sociala mål, men med förhoppningen att precisera dessa ytterligare för att på så sätt förstärka dess betydelse. De mål vi formulerat är kopplade till de möjligheter vi kunnat identifiera i området Kroksbäck och vilka sociala effekter den nya verksamheten kan tänkas föra med sig. I detta sammanhang vill vi även belysa att Kroksbäck är ett område där service och mötesplatser idag saknas, varför en verksamhet som den kvartersnära återvinningscentralen har förutsättning att bli en viktig plats i området, vilket ytterligare förstärker vikten av tydliga sociala mål.