potentiell påverkan av olika initiativ ur ett hållbarhetsperspektiv (Hedenfelt 2013).
Hållbarhetsanalyser kan således användas för att utreda vilka konsekvenser ett beslut medför, antingen framåtblickande eller ett redan genomfört beslut (Ibid). Vårt arbete har sin
upprinnelse i den kvartersnära återvinningscentral som ska etableras i Kroksbäck och vi kommer därför att utgå ifrån ett lokalt perspektiv genom att initiativet analyseras utifrån kontexten Kroksbäck.
I vår nulägesbeskrivning har vi beskrivit hur det fysiska och sociala tillståndet i Kroksbäck ser ut idag, varför analysen främst kommer att kretsa kring att besvara frågorna; vilka problem eller möjligheter kan identifieras? Samt; kan en kvartersnära återvinningscentral i Kroksbäck bidra till positiva sociala förutsättningar i området? Utifrån de möjliga sociala effekter som identifieras nedan kommer ett antal normativa principer att formuleras, vilka senare kommer att användas som utgångspunkt för de mål och indikatorer som utvecklas i vår projektidé. I vår analysdel har vi valt att inspireras av social konsekvensbeskrivning som metod. Som vi tidigare nämnt bygger sociala konsekvensbeskrivningar (SKB) på en speciell logik som innebär att man utgår från något som ska göras eller inträffa. Hur konsekvensbeskrivningen ska göras eller vad den ska innehålla är inte självklart, vi har därför valt att strukturera upp en beskrivning som vi anser passar det enskilda projektet; SKB är en uppmålad möjlig
framtidsbild med ambition att beskriva vad ett projekt kan leda fram till (Olsson 2006). Detta innebär mer eller mindre kvalificerade gissningar med målet att identifiera möjligheter för den kvartersnära återvinningscentralen i Kroksbäck.
6.1. Konsekvensanalys
Kroksbäck är ett område som präglas av boendesegregation och låg kollektiv förmåga, vilket kommit att få negativa effekter på de boendes trygghet samt möjligheten att utveckla olika former av socialt kapital. Den låga kollektiva förmågan kan dessutom kopplas samman med att Kroksbäck i nuläget har höga nivåer av fysisk oordning, med skadegörelse, klotter och felplacerade sopor i både källargångar och på gårdar. De boende i Kroksbäck har uttryckt att de inte känner sig sedda från övriga samhället (Gerell & Hallin 2014) och har lagt fram önskemål om fler mötesplatser och verksamheter i området. Kroksbäck står idag inför ett flertal utmaningar, men även möjligheter. Vår ambition är således att analysera vilka positiva sociala effekter en kvartersnära återvinningscentral kan ha i området.
VA SYDs målsättning är att den kvartersnära återvinningscentralen ska bli en mötesplats som är tillgänglig för de boende i Kroksbäck, men som även lockar till sig närboende.
Förhoppningen är även att verksamheten ska kunna bidra till en mer hållbar syn på avfall. Vi tror att den kvartersnära återvinningscentralen skulle kunna fungera som ett medel för att skapa bättre förutsättningar för att de olika grannskapen – MKB och HSB – ska mötas och interagera med varandra i vardagen. En mötesplats är dock inte en plats som uppstår ur tomma intet, utan det krävs att både utformning och öppettider passar de boende för att de ska lockas att besöka den, häri kan VA SYDs engagemang i projektet ha stor betydelse då deras förhoppning är att de boende ska vara med och fatta beslut kring verksamheten. VA SYD skulle genom att inkludera och engagera de boende i planeringen av verksamheten kunna hjälpa till att stärka den kollektiva handlingsförmågan i området, då de boende inte enbart blir
delaktiga i projektet utan även måste vara lyhörda inför varandras åsikter, vilket kan ha betydelse för tilliten dem emellan. Även så kallade weak ties kan skapas genom att de boende involveras i verksamheten, vilket möjliggör ett överbryggande mellan olika sociala
sammanhang och grupper och har betydelse för att människor ska känna sig delaktiga. Delaktigheten kan ytterligare komma att främjas genom sysselsättning, då tanken är att verksamheten ska bemannas av den lokala befolkningen.
En stor fördel med den kvartersnära återvinningscentralen är att den tillgängliggör avfallshanteringen för de människor som saknar tillgång till bil, häri finns även en förhoppning om att de som har bil ändå ska komma att använda sig av centralen, då den erbjuder en närhet och service som konventionella återvinningscentraler inte har. Det finns även en möjlighet att närboende väljer att ta sig till den kvartersnära återvinningscentralen vilket då främjar möjligheterna till otvungen kontakt mellan olika människor. Potentialen för samspel avgörs därför inte enbart utifrån var människor bor, utan även utifrån var människor uträttar sina vardagliga aktiviteter (se Olsson 2005). Givet att den kvartersnära
återvinningscentralen blir en välfungerande mötesplats ökar möjligheterna för upplevd och faktisk tillhörighet, vilket minskar anonymiseringen.
Avsaknaden av lokaler och verksamheter i området innebär för den kvartersnära
återvinningscentralens del att den kan komma få stor betydelse för de boende i området. Genom att det skapas en ny målpunkt i Kroksbäck, vari återvinning och återbruk främjas, kan den kvartersnära återvinningscentralen komma att spela en viktig roll som en del av
samhällsnyttan. Givet att utomstående kommer för att nyttja centralen möjliggörs skapandet av en ny bild av Kroksbäck, där besökarna ser och upplever området själva i stället för att förknippa det med det inte så alltid positiva nyhetsflödet.
En av de främsta utmaningarna, som vi ser det, är att stärka tryggheten i området.
Norrbäcksgatan, var den kvarternära återvinningscentralen kommer att etableras, upplevs idag som otrygg av många boende. Otryggheten kopplas primärt ihop med de ungdomsgäng som brukar uppehålla sig på gatan och har lett till att en del boende utvecklat strategier för hur de rör sig i området, eller helt enkelt har valt att inte gå ut alls under kvällstid. Den kvartersnära återvinningscentralen har förutsättningar att förändra hur Norrbäcksgatan upplevs på flera plan. I dagsläget finns det en vårdcentral samt en bilvårdsverksamhet läng gatan, vars öppettider är begränsade till dagtid. I och med etableringen av den kvartersnära
återvinningscentralen skapas en ny målpunkt i området som kan komma att generera mer rörelse längs gatan under dagtid, detta är positivt då trygghet och rörelse kan ses som två tätt sammankopplade aspekter. Samtidigt är det viktigt att gatan förändras även under kvällstid, då otryggheten upplevs som starkast då. Häri skulle möjligheterna till att hålla centralen öppen även under kvällstid kunna ha stor betydelse, men även god belysning och översikt är aspekter som är viktiga för den upplevda tryggheten. Då den kvartersnära
återvinningscentralen kommer att vara belägen i ett befintligt garage är det av betydelse att även den exteriöra miljön upplevs som inbjudande och trygg. Risken finns att centralen kan komma att bli en avlämningsplats för avfall även utanför dess öppettider, vilket behövs tas i beaktande och försöka åtgärdas så snart det eventuellt inträffar, då oordning kring
verksamheten både har negativa effekter för tryggheten och kan uppmuntra till fortsatt nedskräpning.
Oro har uttryckts för att associerade verksamheter till den kvartersnära återvinningscentralen, till exempel ett café, kan komma att bli tillhåll för de ungdomar som skapar otrygghet i området (Stenberg 2014). Det är viktigt att se till att både den kvartersnära
återvinningscentralen och eventuella associerade verksamheter upplevs som tillgängliga för alla, så att det under både dag- och kvällstid rör sig en blandning av människor längs gatan. En funktionsintegrering av den kvartersnära återvinningscentralen kan därför skapa
förutsättningar för en förbättrad fysisk struktur och ett ökat rörelsemönster i anslutning till verksamheten, vilket kan leda till en ökad social interaktion mellan människor och därmed även ökad trygghet.
För att den kvartersnära återvinningscentralen ska kunna uppnå ovanstående sociala effekter är det viktigt att centralen blir tillgänglig för alla. Tillgänglighet går i detta avseende att se på utifrån ett antal olika perspektiv; dels möjliggör den kvartersnära återvinningscentralen för att ärenden kan uträttas på en mindre geografisk yta. Detta medför i sin tur att människor har möjlighet att minska sitt transportarbete, vilket kan underlätta organiseringen av vardagen. Tillgängligheten går även att se på utifrån att även äldre och funktionshindrade ska kunna nyttja verksamheten på ett självständigt sätt. Dessa aspekter skulle därför kunna främja både jämställdhet och jämlikhet.
Utformningen av den kvartersnära återvinningscentralen kan ha stor betydelse för hur den upplevs av olika människor, öppna ytor, bra belysning och tilltalande öppettider är faktorer som kan komma att spela stor roll för vilka som besöker verksamheten. Som nämnts ovan kan även utformningen av verksamhetens utsida ha betydelse, då dålig belysning eller avlämning av avfall utanför öppettiderna kan upplevas som otryggt av olika människor. Utformning och öppettider bör därför anpassas efter brukarnas önskemål i så stor utsträckning som möjligt för att den kvartersnära återvinningscentralen ska upplevas som trygg och tillgänglig för både kvinnor och män. Ur ett kvantitativt jämställdhetsperspektiv skulle det därtill vara önskvärt att se en jämn könsfördelning bland besökarna, men även bland de anställda på den kvartersnära återvinningscentralen.
Förutom sociala effekter kommer den kvartersnära återvinningscentralen med stor sannolikhet att påverka avfallshanteringen i Kroksbäck. I dagsläget tycks sophanteringen fungera relativt dåligt, med mycket felsorterade sopor i både källargångar och på gårdar, med en kvartersnära återvinningscentral blir avfallshanteringen både enklare och mer lättillgänglig. Utifrån ett lokalt perspektiv kan detta innebära ett kliv uppåt på avfallstrappan sett till var de befinner sig idag, framför allt genom att den kvartersnära återvinningscentralen ämnar lägga stort fokus på återbruk.
Genom att den kvartersnära återvinningscentralen bidrar till ett nytt sätt att förebygga avfallet genom återbruk och återvinning (Avfall Sverige 2013) finns även möjligheten att brukarna förändrar sin syn på avfall från sopor till resurser, för att detta ska kunna ske krävs det dock förändrade sociala normer och en annan syn på konsumtion och materialanvändning (Thorpe 2009).
De strukturella förändringar som vi presenterat ovan behöver nödvändigtvis inte resultera i synbara skillnader i praktiken. Det handlar om att identifiera vilken typ av aktiviteter och rörelsemönster den fysiska miljön uppmuntrar till eller styrker. Ur ett reaktivt perspektiv kan etablerandet av en KvÅC i Kroksbäck leda till ett flertal följdhändelser. Invånarna får ett nytt element i den fysiska miljö som blir en del av vardagslivet, den lokalt placerade centralen kan
bidra till att skapa ett annat rörelsemönster i området då sophanteringen ingår i den vardagliga rutinen. Den lokala förankringen kan ses som ett steg i en utveckling där den lokala miljön får en ökad betydelse i vardagen. Den bidrar till att fler funktioner kommer in i området vilket medverkar till att förändra den funktionsseparerande struktur som området från början byggdes efter. Den ökade rörligheten kan skapa synergieffekter både vad gäller trygghet, samspelsegregation, delaktighet och socialt kapital. Det minskade bilberoendet kan också ses som positivt för jämställdheten och jämlikheten.
Olsson (2006) påpekar att perspektivförändringar inte sker utan sammanhang och oftast inte heller utan materiella förändringar. En KvÅC kan mycket väl fungera som en sådan materiell förändring. Olsson (2006) nämner sopsorteringen under 1990-talet som exempel på
perspektivförändringar. KvÅC kan fungera på samma sätt, samma princip men den syftar till att ta ytterligare att steg upp för avfallstrappan. Detta stämmer överens med VA SYDs mål om att den kvartersnära återvinningscentralen ska bidra till en värdeförskjutning som innebär en förändrad syn på sopor och konsumtion och att anläggningen ska ge exempel på att avfall kan få nytt liv och nytt värde med hjälp av kreativitet och skaparglädje. Perspektivskapandet kan också beröra synen på det egna området - eller andras syn på det - då området kan få en positiv, hållbar profil.
6.1.1. Summering
Den kanske allra mest avgörande faktorn för att den kvartersnära återvinningscentralen ska kunna uppnå positiva sociala effekter är tillgängligheten. Tillgänglighet i form av
behovsanpassade öppettider och god utformning med hänseende till bra belysning,
överblickbarhet och ordning är samverkande faktorer som kan komma att ha stor betydelse för vilka som besöker den kvartersnära återvinningscentralen eller att den besöks över huvud taget. Dessa faktorer har därmed stor betydelse för att den kvarternära återvinningscentralen ska kunna fungera som en mötesplats, men även för tryggheten, samspelet, delaktigheten och möjligheten till en underlättad organisering av vardagen.
Alla invånare, såväl boende i Kroksbäck som andra Malmöbor, bör ha möjlighet att nyttja verksamheten som ett gemensamt rum. För Kroksbäcksbornas del skulle en förstärkt hållbarhet i det lokala grannskapet kunna innebära att den sociala sammanhållningen stärks genom förbättrade (eller nya) relationer, samt ökad tillit till varandra (Abrahamsson 2013). Syftet med denna sociala konsekvensanalys har varit att identifiera ett antal möjliga sociala effekter som den kvartersnära återvinningscentralen kan komma att få för Kroksbäck. De effekter vi identifierat är följande:
Den kvartersnära återvinningscentralen har förutsättningar att bidra till Ökad trygghet
Stärkt socialt kapital
Ökad jämställdhet i vardagslivet Samspelsintegration
Ökad känsla av delaktighet
Tillgänglighet för vardagliga aktiviteter
7.