Syftet med detta arbete är att undersöka två kinesiska läroböcker för nybörjare i Sverige ur ett kulturellt perspektiv. Två frågeställningar har utformats för att utreda detta. Som
analysredskap har ytterligare åtta specificerande analysfrågor utformats utifrån de två övergripande frågställningarna, varav fyra har besvarats i den kvantitativa analysen (se kap. 5.1) och fyra i den kvalitativa analysen (se kap. 5.2). Resultatet från analysen ska nu
diskuteras utifrån såväl styrdokument och litteratur som professionen och mina egna erfarenheter från fältet. Resultatet ställs också i relation till tidigare forskning. Kapitlet avslutas med förslag till fortsatt forskning.
Det kvantitativa resultatet visar att båda böckerna skiljer sig stort när det gäller antal glosor och ordförråd där potentiella ord och fraser finns för elever som vill lära sig mer. Så av den logiken skiljs även andelen kulturrelaterade ord och fraser som finns i gloslistor och i andra delar i böckerna stort. Enligt Zhāng (2012) är andelen kulturrelaterade ord och fraser i bägge böckernas gloslistor förhållandevis låga. Det är lägre än författarens egen undersökning av kulturrelaterade ord och fraser med utvalda böcker som låg på runt 20 % av gloslistorna. Enligt Zhāng (2012) ska böcker som används i Kina för västlänningar för att lära sig kinesiska innehålla ca.30 % glosor med kulturinslag, som är ett styrdokumentskrav i Kina.
Författare till båda böckerna föreslår att det behövs ca ett år för eleverna att läsa klart Láiba och ca ett och ett halvt år för Zhōngwén Hǎoxué. Eleverna ska kunna behärska glosorna i
Láiba som är betydligt mer än Zhōngwén Hǎoxué, fast på kortare tid? Det är ett dilemma för
oss lärare när vi ska välja vilken av de två enda kinesiska läroböckerna för nybörjare som vi ska använda för undervisningen, eftersom i kunskapskraven för ämnet kinesiska (Skolverket 2014a) inte har tydliga krav på hur många glosor elever ska kunna behärska för respektive nivåer. Eleverna får konsekvenser beroende på vilken bok man får tilldelad att läsa. Dessutom, enligt det kvantitativa resultatet, är det bara en liten andel kulturrelaterade ord och fraser som böckerna har gemensamt. Än så länge har vi inget nationellt prov i kinesiska, men om det kommer så småningom, så har elever som fått sig tilldelade Láiba kunskapsmässigt bättre förutsättningar att klara provet än elever som fått sig tilldelade Zhōngwén Hǎoxué.
Båda böckerna har en stor del kulturrelaterade ord och fraser som handlar om vardagsuttryck, namn och titlar, sevärdheter, städer och provinser. Det är bra. Men om man utgår från
50
behövs det mer kulturrelaterade ord och fraser som handlar om kinesisk högtid och folkseder, filosofi, klädsel, etnisk grupp och religion samt kinesisk historia i båda böckerna. Det krävs om våra elever ska kunna utveckla allsidig kommunikativ förmåga. Här måste jag poängtera att boken Zhōngwén Hǎoxué faktiskt har en rätt stor del i förhållande av sina kulturrelaterade ord och fraser som handlar om de här områdena, det vi kallar kulturmöten, procentuellt sett större än Láiba på samma kategori. Láiba fördjupar sig kanske lite för mycket när det gäller exempelvis mat och dryck.
Både Ammert (2011) och Englund (2011) har uttryckt sig om läroböckers starka ställning i undervisningen. Idag när lärarna får fler och fler uppgifter i skolan vid sidan av det
pedagogiska, är det oerhört viktigt att ha en bra lärobok som kan hjälpa dem och avlasta deras arbetsbörda. För eleverna är det utan tvekan läroboken som är det viktigaste läromedlet och utgångspunkten. Bra läroböcker ska ge bakgrunder, analyser och översikter och även svara mot styrdokumentens krav. Själv har jag valt Láiba för undervisningen. Jag märker att elever som är nybörjare inte är särskilt intresserade av djupare kunskap inom vissa ämnesområden, och vi som använder Láiba saknar en del kunskapsmaterial inom kategorin kulturmöten. Som jag tolkar det centrala innehållet för kinesiska (Skolverket 2014a), så behöver eleverna en allsidig, grundlig kunskap om kinesisk kultur till att börja med, och sedan kan kunskap fördjupas successivt genom kinesiska steg två, tre osv. Så båda böckerna behövs egentligen. Vi ska inte begränsa oss genom att välja den ena eller den andra boken för undervisningens innehåll och upplägg. Jag instämmer med Waltå (2016) att det är skolan och vi lärare som bör ha makten att bestämma undervisningsinnehåll och upplägg, inte världen utanför. Vi har ett ansvar att eleverna inte kommer drabbas beroende på vilken bok de väljer.
Undervisningsinnehåll och upplägg ska svara på styrdokumentens krav, så att elevernas allsidiga kommunikativa förmåga ska utvecklas för att kunna nå målen.
När det gäller den modellen jag använder för kvantitativa analys, är jag självkritisk. Det känns som de bägge böckerna inte riktigt passar som underlag till den undersökningsmodellen. Eftersom böckerna är för nybörjare och de innehåller en begränsad del av ord och fraser som enligt modellen kan klassas som kulturrelaterade ord och fraser. Modellen skulle kunna fungera bättre om det kompletteras med flera underkategorier och huvudkategorier och flera kulturrelaterade ord och fraser skulle kvantifieras. Till exempel: ord och fraser inom områden konst och litteratur, samhällsstruktur och familj, hälsa mm. Det kan ge en ännu tydligare bild om fördelningen i olika områden där kinesiska används. Även de befintliga kategorierna behöver fyllas på ordentligt. Sedan kunde jag inte jämföra procentuellt i någon kategori
51
mellan böckerna, därför att Láiba har mer än dubbelt så mycket kulturrelaterade ord och fraser än Zhōngwén Hǎoxué. Det kan vilseleda läsarna om jag visar resultatet i procentsats på ett felaktigt sätt. I samband med Zhāngs (2012) undersökning av kulturrelaterade ord och fraser av sina valda böcker, gjorde han samtidigt även en enkätundersökning med de elever som använde hans valda böcker. Syftet med enkäten var att få veta vilka ord och fraser samt med sina respektive kategorier inom den kinesiska kulturen som eleverna tyckte var relevant, viktigt och roligt att lära sig. Jämfört med min undersökningsmodell, är hans modell betydligt mer omfattande inom områden kring den kinesiska kulturen. Jag skulle gärna vilja göra en liknande enkätundersökning med de svenska eleverna i framtiden om det är möjligt. I texterna har båda böckerna sina prioriteringar i vad de tycker är viktigt inom den kinesiska kulturen. Det saknas eller behövs mer kulturrelaterade ord och fraser inom kategorin
kulturmöten. Det har också orsakat mindre eller inga bilder inom detta område i båda böckerna. Dessutom visar inte bilderna i Láiba en helhetsbild om Kina, ett mångkulturellt samhälle med sina totalt 56 olika etniska folkgrupper, där alla har sina dialekter, värderingar och attityder. Där finns även bekännare av världens nästan alla religioner- taoism, buddhism, islam och judendom. Det hoppas jag att böckerna kommer att revidera så småningom.
Vi förespråkar i de svenska styrdokumenten att elever ska ha ett kritiskt och kreativt tänkande i sitt lärande. Elever på gymnasienivå har kognitiva förmågor att vara kritiska och kreativa när de studerar bilder i båda böckerna. Böckerna erbjuder inte den möjligheten, ett kritiskt
perspektiv, utan nöjer sig med att ha bilder endast för att förklara texterna eller bara för syns skull. Kanske tycker författarna till böckerna att en del samtalsämnen är för känsliga, t.ex. som demokrati och mänskliga rättigheter. Som lärare tycker jag att vi ska ge elever möjlighet att bilda sig sin egen uppfattning om landet vars språk de studerar. Det kan göras genom att ställa olika kritiska frågor till bilderna, suggestiva bilder som Rune Pettersson (1991) kallar dem, som eleverna kan svara på efter inhämtade fakta och egna åsikter, dock erbjuder ingen av de två kinesiska böckerna det.
Som den kvantitativa undersökningen visar, är kulturrelaterade ord och fraser
överrepresenterade i vissa kategorier. Här ser jag att bilderna är också överrepresenterade i samma kategorier. Relaterat till styrdokumenten så kan det konstateras att Láiba kan vara en bra bok för vuxenläsare, men det behövs mer ord och fraser med kulturinslag som ska omfatta flera områden där kinesiska används och det behövs mer illustrerade bilder och bildtexter av olika slag som kan bidra till elevernas förståelse kring områdena. Detta bidrar till ökat intresse
52
bland eleverna, liksom den moderna kulturen, för kinesisk social media kan också vara intressant för vuxna läsare. Zhōngwén Hǎoxué behöver betydligt mer ord och fraser med kulturinslag för att den ska kunna komma till samma nivå som Láiba. Bilderna är relevanta till texterna, men det behövs mer bildtext för att kunna öka förståelse för eleverna. Zhōngwén
Hǎoxué passar bättre till högstadieelever, men inte till gymnasieelever och vuxenutbildning.
Mitt förslag är att framtida läroböcker i kinesiska ska vara riktade mot högstadieelever för sig och gymnasieelever samt vuxenutbildning för sig. Den boken som skrivs för yngre läsare kan öka kulturinslaget genom att lägga till klassiska sånger och visor samt välkända sagor med illustrerade bilder av olika slag. Teman och kapitlens innehåll ska enligt min mening vara anpassade för 6:e till 9:e klass.
6.1 Fortsatt forskning
Idag har vi bara två kinesiska läroböcker för nybörjare i Sverige som används av de flesta lärarna. Jag hoppas på att det kommer fler, även nya upplagor av reviderade Láiba och
Zhōngwén Hǎoxué. Min studie har väckt frågor som hur läroböcker erbjuder sina läsare
allsidiga kunskap om den kinesiska kulturen och hur läroböcker skapar möjlighet för sina lärare att vara kritiska och kreativa. En tänkbar fortsättning på studien skulle kunna vara att studera de kommande nya kinesiska läroböcker och även nya upplagor utav de nuvarande. Alla kinesiska läroböcker ska svara mot styrdokumentens krav att ge sina läsare
förutsättningar att utveckla allsidiga kommunikativa förmågor i olika ämnesområden där kinesiska används. Läroboken har haft en stor betydelse och har spelat en viktig roll i lärandet i skolan hittills och jag tror även på en framtid för läroboken.
53
Referenser
Ammert, N. (Red.). (2011). Att spegla världen. Lund: Studentlitteratur AB. Bergström, G & Boreus, K. (2005). Textens mening och makt-metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur.
Björkvall, A. (2009). Den visuella texten. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB. Camauër, L. (2007). Så många kulturskillnader. I: Ekström & Kroon (Red.), Paketerad Politik (s. 112-132). Stockholm: Carlsson Bokförlag.
Cháng, J. Y. (1995). Hànyǔ cíhuì yǔ wénhuà. Béijīng: Béijīngdàxué chūbǎnshè.
Ekvall, U. (1995). Läroboken – begriplig och intressant? I: Strömquist (Red.), Läroboksspråk (s. 47-76). Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
Englund, B. (2011). Vad gör läroböcker? I: Ammert (Red.), Att spegla världen (s. 279-294). Lund: Studentlitteratur AB.
Eriksson, Y. (2009). Bildens tysta budskap. Interaktion mellan bild och text. Stockholm: Norstedts.
Gagnestam, E. (2003). Kultur i språkundervisning-med fokus på engelska. (Karlstad University Studies 2003:25). Karlstad: Karlstad University Press.
Gagnestam, E. (2005). Kultur i språkundervisning. Lund: Studentlitteratur.
Gray, J. (2002). The global coursebook in English Language Teaching. In Block, D. &
Cameron, D. (Eds.), Globalization and the languege teaching (s. 67-83). London: Routledge. Hú, M. Y. (1993). Duìwài hànyǔ jiàoxuézhōng de wénhuà yīnsù. Yǔyán jiàoxué yǔ yánjiū. Dì 4 qī.
Jì. X. L. (1995). Xīfāng bú liàng, dōngfāng liàng-zài Béijīng wàiguóyǔ dàxué zhōngwén
xuéyuàn de yánjiǎng. Béijīng: Zhōngguó wénhuà yánjiū.
Kramsch, C. (1998). Languege and Culture. Oxford: Oxford Universty Press.
Lóu, Y. (2006). Guānyú AP hànyǔ yǔ wénhuà jiàocái wénhuà nèiróng de jídiǎn sīkǎo. Yǔyán
54
Lú, W. (2005). Chéngfēng hànyǔ de zhōngguó wénhuà jiàoxué yánjiū. Béijīng: Shìjiè túshū chūbǎn gōngsī.
Melander, B. (1995). Läsebokssvenska, bruksprosa och begreppslighet. En översikt över svensk språkforskning kring läroböcker. I: Strömquist (Red.), Läroboksspråk (s. 12-46). Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
Melin, L. (1995). Grafisk pyttipanna. Om text och grafisk form i läroböcker. I: Strömquist (Red.), Läroboksspråk (s. 77-123). Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
Pettersson, R. (1991). Bilder i läromedel. Göteborg: Graphic Systems AB.
Sandqvist, C. (1995). Från 50-tal till 80-tal. Om form och innehåll i historieläroböcker. I: Strömquist (Red.), Läroboksspråk (s. 124-188). Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
Skolverket (2006). Läromedelens roll i undervisning. Grundskollärares val, användning och
bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Rapport 284. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket. (2014a). Moderna språk. Stockholm: Skolverket.
Strömquist, S. (Red.). (1995). Läroboksspråk. Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB. Svenska Akademien. (1939). Svenska Akademiens Ordbok. Lund: Svenska Akademien. Tornberg, U. (red.). (2005). Språkdidaktik (3:e). Malmö: Gleerups Utbildning AB. Wáng, G. A. (1996). Lùn hànyǔwénhuàcí hé wénhuàyìyi. Béijīng: Béijīngyǔyánxuéyuàn chūbǎnshè.
Wictorin, M. W. (2011). Bilder i läroböcker. I: Ammert (Red.), Att spegla världen (s. 219- 232). Lund: Studentlitteratur AB.
Wikman T. (2004). På spaning av den goda läroboken: om pedagogiska texters lärande
potential. Åbo: Åbo Akademis förlag.
55
Digitala källor
Arenius H. (2009, 30 juni). En ny definition av kulturbegreppet? Dagen.
http://www.dagen.se/kultur/en-ny-definition-av-kulturbegreppet-1.166213. (2017-01-07). Dahl, C. (2010). Ett annorlunda Brus. Ett läromedels litteraturförmedling i spänningsfältet
mellan tradition och förnyelse (Licentiatuppsats, Malmö Studies in Educational Sciences
Licentiatie Dissertation Series 2010:12). Malmö: Malmö Högskola. Tillgänglig:
www.mah.se/muep. (2017-03-25).
Dahl, C. (2015). Litteraturstudiets legitimeringar. Analys av skrift och bild i fem läromedel i
litteratur för gymnasieskolan (Doktorsavhandling, CUL, Forskarskolan i
utbildningsvetenskap Doktorsavhandling nr 50). Göteborg: Göteborgs universitet. Tillgänglig:
http://hdl.handle.net/2077/40507. (2017-03-25).
Skolverket. (2013). Uppdrag om moderna språk i grundskolan och gymnasieskolan
(Kinesiska). Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2
Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D3024. (2017-06-22).
Skolverket. (2014b). Kommentarer till kinesiska 1-7. Hämtad 2016-08-21, från
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.225318!/Menu/article/attachment/Kinesiska%20sju%
20kurser%20kommentarer%20gymnasial%20utbildning%2013%20okt%202014.pdf. (2016-
08-21).
Waltå, K. L. (2011). Läroböcker i svenska? En studie av ett läromedel för yrkesförberedande
gymnasieprogram och dess modelläsare. (Licentiatuppsats, Malmö Studies in Educational
Sciences Licentiatie Dissertation Series 2011:23). Malmö: Malmö högskola. Tillgänglig:
www.mah.se/muep. (2017-03-26).
Waltå, K. L. (2016). Äger du en skruvmejsel? Litteraturstudiets roll i läromedel för
gymnasiets yrkesinriktade program under Lpf 94 och GY 2011. (Doktorsavhandling, CUL,
Forskarskolan i utbildningsvetenskap Doktorsavhandling nr 62). Göteborg: Göteborgs universitet. Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2077/45568. (2017-03-26).
Zhāng, X. W. (2012). Analysis on Evaluation Model of Culture Items in the Textbook
56
Textbooks 7 Level Chinese & 8 Level Chinese (Master´s thesis). Nánjīng: Institute for
International Students, Nanjing University. Tillgänglig:
http://xueshu.baidu.com/s?wd=paperuri%3A%284dad0fd34019f8b5c71addad7f85f969%29& filter=sc_long_sign&tn=SE_xueshusource_2kduw22v&sc_vurl=http%3A%2F%2Fwww.doc8 8.com%2Fp-998284481176.html&ie=utf-8&sc_us=15828351190197956149. (2016-10-05).
57
Läroböcker
Bengtsson, H. & Friberg, H. (2008). Láiba Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Tsui, T. C. & Fredmark, W. M. S. (2010). Zhōngwén Hǎoxué – Kinesiska 1. Stockholm: Liber AB.
58
Bilagor
Kulturrelaterade ord och fraser från ordlista och texter (Láiba)
日常生活 (Vardagsliv) (83st)
常用寒暄词语 (vardagsuttryck) (21st): 拜拜 (hej då), 不好意思 (jag är ledsen), 不用 谢 (varsågod) 对不起 (förlåt), 欢迎光临 (välkommen sägs i affär), 慢走 (hej då), 没关 系 (det gör inget), 没事儿 (det gör inget), 你好 (goddag!), 你太客气 (inte alls), 您贵姓 (vad är Ert namn?), 请进 (stig in), 请问 (ursäkta jag undrar…), 请坐 (varsågod och sitt), 谢谢光临 (tack för besöket), 谢谢你 (tack ska du ha), 喂 (hallå i telefon), 一会儿 见 (vi ses senare), 一路平安 (trevlig resa), 再见 (hej då), 祝你… (jag önskar dig…) 称谓 (Kinesiska namn och titlar) (38st)：爸爸 (pappa), 白林山 (Bai Linshan), 白先 生 (herr Bai), 白平 (Bai Ping), 北京人 (pekingbo), 陈 (Chen), 陈老师 (lärare Chen), 大 哥 (äldste storebror), 弟弟 (lillebror), 儿子 (son), 二哥 (näst äldste bror), 父母
(föräldrar), 哥哥 (storebror), 孩子 (barn), 姐姐 (storasyster), 老头 (gubbe), 老王
(gamle Wang), 李大为 (Li Dawei), 妈妈 (mamma), 妹妹 (lillasyster), 男朋友 (pojkvän), 女朋友 (flickvän), 女儿 (dotter), 女士 (fru/fröken), 青岛人 (qingdaobo), 上海人
(shanghaibo), 师傅 (mäster), 王贵明 (Wang Guiming), 王家明 (Wang Jiaming), 西安 人 (Xianbo), 小白 (lilla Bai), 先生 (herr), 小姐 (fröken), 兄弟姐妹 (syskon), 张文新 (Zhang Wenxin), 张老师 (lärare Zhang), 张太太 (fru Zhang), 中国人 (kines)
饮食 (mat och dryck) (6st)：饭 (mat som föda), 饺子 (färsfyllda degknyten), 馒头 (ångad bulle), 米饭 (kokt ris), 中国菜 (kinesisk mat), 中国茶 (kinesisk te)
交通 (Transport) (2st): 软卧 (sovvagn, första klass sovvagn), 硬卧 (liggvagn, andra klass sovvagn)
学校和业余生活 (skola och fritid) (10st)：汉语 (kinesiska språket), 汉字 (kinesiska tecken), 中文 (kinesiska språket), 汉语词典 (kinesiskt lexikon), 中文书 (kinesisk bok), 聊天儿 (snackar), 围棋 (go kinesiskt brädspel), 武术 (kamsport), 下棋 (spela
59
度量衡与货币 (vikter, mått och valuta) (6st)：斤 (halvkilo), 块 (stycke måttsord för pengar), 毛 (tioöring), 十亿 (en miljard), 万 (tiotusen), 亿 (hundra miljoner)
社会知识 (samhällsorientering) (14st)
历史名胜和著名地标 (Historiska sevärdheter och kända landmärken) (9st)：北海 公园 (Beihaiparken), 兵马俑 (Terrakottaarmén), 长城 (Kinesiskamuren), 故宫 (Förbjudna staden), 天安门 (Himmelska fridens port), 天安门广场 (Himmelska fridens torg), 天坛 (Himmelens tempel), 颐和园 (Sommarpalatset), 胡同 (gränd) 省，市和地区名 (Kinesiska städer, provinser och regioner) (5st)：北京 (Beijing), 广州 (Guangzhou), 青岛 (Qingdao), 上海 (Shanghai), 西安 (Xian)
中国民族与宗教 (etnisk grupp och religion) (0st): 中国历史 (kinesisk historia) (0st):
传统和价值文化 (Kulturtraditioner och kulturella koder) (1st)
中国名人 (kända personer) (0st):
节日和民俗 (högtider och folksed) (0st): 服饰 (klädsel) (1st): 丝绸 (siden)
动物象征 (djursymboler) (0st): 数字象征 (siffersymboler) (0st): 汉字象征 (teckensymboler) (0st): 人物象征 (karaktärsymboler) (0st):
Kulturrelaterade ord och fraser från grammatiska strukturers
förklararingar, extra ordförråd och övningar (Láiba)
60
常用寒暄词语 (vardagsuttryck) (6st): 老师好 (Goddag lärare!), 同学们好(Goddag elever!),对不起我迟到了(förlåt att jag är sen), 很高心认识您 (roligt att träffas), 吃饭了 吗？(hej!), 吃了！(hej!)
称谓 (Kinesiska namn och titlar) (30st)：伯伯 (farbror), 姑姑 (faster), 孙女
(sondotter), 章子怡 (Zhang Ziyi), 阮玲玉 (Ruan Linyu), 林黛玉 (Lin Daiyu), 徐静蕾 (Xu Jinglei), 邓丽君 (Deng Lijun), 赵薇 (Zhao Wei), 周迅 (Zhou Xun), 王东红 (Wang Donghong), 孙光文 (Sun Guangwen), 李小龙 (Li Xiaolong), 朱镜海 (Zhu Jinghai), 李 宁 (Li Ning), 宛新政 (Wan Xinzheng), 陈天桥 (Chen Tianqiao), 刘翔 (Liu Xiang), 陈港 生 (Chen Gangsheng), 王卫国 (Wang Weiguo), 孙光武 (Sun Guangwu), 宝宝 (skatt som smeknamn), 圆圆 (smeknamn), 娟娟 (smeknamn), 小孩 (barn), 小朋友 (lilla vän), 王老先生 (gamle herr Wang), 大嫂子 (svägerska), 大小子 (pojke), 小陈 (lille Chen) 饮食 (mat och dryck) (27st)：炒饭 (stekt ris), 面条儿 (nudlar), 炒面 (stekta nudlar), 点心 (dim sum), 鸡蛋炒菠菜 (stekta ägg med spenat), 荷兰豆 (sockerärtor), 炒生菜 (brässerade sallad), 牛肉面 (biff med nudlar), 玉米汤 (majssoppa), 酸辣汤 (sur och stark soppa), 宫保鸡丁 (gongpao kyckling), 麻婆豆腐 (mapo doufu), 鱼香肉丝 (yuxiang rousi), 古老肉 (sötsurt fläsk), 涮羊肉 (shuanyangrou), 北京烤鸭
(pekinganka), 菜单 (meny), 买单 (betala), 结帐 (betala), 打包 (ta med), 粤菜 (det kantonesiska köket), 鲁菜 (det norra köket), 苏菜 (det östra köket), 川菜 (det sichuanesiska köket), 回锅肉 (huiguorou) , 拉面(nudlar), 竹笋 (bambuskott)
交通 (Transport) (4st): 硬座 (hård sittvagn), 软座 (mjuk sittvagn), 特快 (de snabbaste) 直快 (zhikuai)
学校和业余生活 (skola och fritid) (4st)：拼音 (pinyin), 草书 (grässtil), 打麻将 (spela mahjong), 太极拳 (tai chi)
度量衡与货币 (vikter, mått och valuta) (7st)：里 (halv km), 分 (öring), 人民币 (RMB), 元 (valuta), 角 (tioöring), 外汇券 (FEC), 寸 (tum)
61
历史名胜和著名地标 (Historiska sevärdheter och kända landmärken) (18st)：雍 和宫 (Lamatemplet), 圆明园 (Gamla sommarpalatset), 中南海 (Zhongnanhai), 北京饭 店 (Peking Hotell), 工体西路 (Gong-Ti Xilu), 鬼街 (Matgatan), 后海 (Houhai), 前门 (Qianmen), 日坛公园 (Ritianparken), 王府井 (Wangfujing shoppinggatan), 西单
(Xidan shoppingområde), 秀水街 (Sidenmarknaden), 四合院(innergårdar), 798 艺术区 (Yishuqu) 黄河 (Gula floden), 长江 (Långa floden), 珠江 (Pär floden), 上有天堂，下有 苏杭 (himmelriket på jorden)
省，市和地区名 (Kinesiska städer, provinser och regioner) (24st)：哈尔滨 (Ha erbin), 天津 (Tianjin), 武汉 (Wuhan), 成都 (Chengdu), 重庆 (Chongqing), 深圳
(Shenzhen), 香港 (Xianggang), 沈阳 (Shenyang), 大连 (Dalian), 南京 (Nanjing), 苏州 (Suzhou), 杭州 (Hangzhou), 厦门 (Xiamen), 台北 (Taibei), 山东省 Shandong
provisen), 河南省 (Henan provinsen), 澳门 (Macao), 西藏 (Tibet), 渤海 (Bohaihavet), 四川省 (Sichuan provinsen) 安徽 (Anhui provinsen), 湖南 (Hunan provinsen), 福建 (fujiang provinsen), 江苏 (Jinagsu provinsen)
中国民族与宗教 (etnisk grupp och religion) (1st): 汉族 (hanzu) 中国历史 (kinesisk historia) (1st): 文革 (wenge)
传统和价值文化 (Kulturtraditioner och kulturella koder) (29st)
中国名人 (kända personer) (7st): 王菲 (Wang Fei), 李连杰 (Li Lianjie), 欧阳中石 (Ouyang Zhongshi), 刘德华 (Liu Dehua), 邓小平 (Deng Xiaoping), 姚明 (Yao ming), 毛主席 (Mao Zhuxi)
人生哲理 (filosofi) (1st): 失败是成功之母 (Misslyckandet är framgångens moder) 动物象征 (djursymboler) (12st): 鼠 (råtta), 牛 (oxe), 虎 (tiger), 兔 (hare), 龙 (drake), 蛇 (orm), 马 (häst), 羊 (get), 猴 (apa), 鸡 (tupp), 狗 (hund), 猪 (gris)
数字象征 (siffersymboler) (5st): 4, 5, 6, 8, 9 汉字象征 (teckensymboler) (1st): 福 (fu)
62
人物象征 (karaktärsymboler) (3st): 半边天 (kvinnor) , 大哥 (da ge), 大姐 (da jie)
Kulturrelaterade ord och fraser från ordlista och texter (Zhōngwén
Hǎoxué)
日常生活 (Vardagsliv) (16st)
常用寒暄词语 (vardagsuttryck) (5st): 你好！(hej!), 你好吗？(hur mår du?), 您呢？ (er då?), 谢谢 (tack), 再见 (hejdå)
称谓 (Kinesiska namn och titlar) (7st)：玲玲 (Lingling), 爸爸 (pappa), 哥哥
(storebror), 妈妈 (mamma), 妹妹 (lillasyster), 男生 (manlig elev), 女生 (kvinnlig elev) 饮食 (mat och dryck) (2st)：米饭 (kokt ris), 面条 (nudlar)
交通 (Transport) (0st):
学校和业余生活 (skola och fritid) (2st)：中文 (kinesiska), 中文课 (lektion i kinesiska) 度量衡与货币 (vikter, mått och valuta) (0st)：
社会知识 (samhällsorientering) (2st)
历史名胜和著名地标 (Historiska sevärdheter och kända landmärken) (1st)：长城 (kinesiska muren)
省，市和地区名 (Kinesiska städer, provinser och regioner) (1st)：北京 (Beijing) 中国民族与宗教 (etnisk grupp och religion) (0st):
中国历史 (kinesisk historia) (0st):
传统和价值文化 (Kulturtraditioner och kulturella koder) (0st)
中国名人 (kända personer) (0st):
节日和民俗 (högtider och folksed) (0st): 服饰 (klädsel) (0st):
63 动物象征 (djursymboler) (0st):
数字象征 (siffersymboler) (0st): 汉字象征 (teckensymboler) (0st): 人物象征 (karaktärsymboler) (0st):
Kulturrelaterade ord och fraser från grammatiska strukturers
förklararingar, extra ordförråd och övningar (Zhōngwén Hǎoxué)
日常生活 (Vardagsliv) (46st)
常用寒暄词语 (vardagsuttryck) (11st): 您好！(nin hao), 早上好！(god morgon), 下午 好！(god eftermiddag), 晚上好！(god kväll), 晚安！(god natt), 明天见！(ses imorgon), 一会儿见！(vi ses om liten stund), 不客气 (för all del), 对不起！(förlåt!), 没关系 (det gör inget), 一路顺风 (trevlig resa)
称谓 (Kinesiska namn och titlar) (24st)：大海 (Dahai), 李 (Li), 王 (Wang), 张 (Zhang), 陈 (Chen), 刘 (Liu), 弟弟 (lillebror), 姐姐 (storasyster), 爷爷 (farfar), 奶奶 (farmor), 外公 (morfar), 外婆 (mormor), 儿子 (son), 女儿 (dotter), 李玲玲 (Li Lingling), 姐妹 (jiemei), 美龄 (Meiling), 李安 (Li an), 依萍 (Yiping), 家明 (Jiaming), 中国人 (kines), 建奕 (Jianyi), 杰山 (Jieshan), 小芳 (Xiaofang)
饮食 (mat) (5st)：馒头 (ångkokta bullar), 中餐 (kinamat), 猕猴桃 (mihoutao), 荔枝 (lizhi), 桃子 (taozi)
交通 (Transport) (0st):
学校和业余生活 (skola och fritid) (5st)：拼音 (pinyin), 中华词海 (Zhonghua Cihai), 聊天 (chatta), 武术 (kamsport), 功夫 (Kung-fu)
度量衡与货币 (vikter, mått och valuta) (1st)：里 (halv kilometer)
64
历史名胜和著名地标 (Historiska sevärdheter och kända landmärken) (3st)：紫禁 城 (Den förbjudna staden), 天安门 (Himmelska fridens port), 黄河 (Den Gula floden) 省，市和地区名 (Kinesiska städer, provinser och regioner) (11st)：广州
(Guangzhou), 上海 (Shanghai), 香港 (Xianggang), 南京 (Nanjing), 成都 (Chengdu), 包头 (Baotou), 西安 (Xian), 哈尔滨 (Harbin), 重庆 (Chongqing), 宁夏 (Ningxia), 新疆 (Xinjiang)
中国民族与宗教 (etnisk grupp och religion) (4st): 汉族 (han-kineser), 回族 (Hui- kineser), 道教 (taoismen), 丹经 (The Book of Pills)
中国历史 (kinesisk historia) (6st): 宋朝 (Song dynastin), 汉朝 (Han dynastin),清朝 (Qing dynastin), 木兰 (Mulan), 愚公 (galna gubben), 黄帝 (Den Gula kejsaren),
传统和价值文化 (Kulturtraditioner och kulturella koder) (12st)
中国名人 (kända personer) (1st): 李小龙 (Li Xiaolong)
节日和民俗 (högtider och folksed) (6st): 春节 (kinesiska nyåret), 润六月 (skottmånad), 福 (lycka), 禄 (lön), 寿 (långa liv), 中国红 (Kina röd),
服饰 (klädsel) (1st): 旗袍 (shanghaiklänning) 动物象征 (djursymboler) (1st): 紫薇星 (ziweixing) 数字象征 (siffersymboler) (0st):
汉字象征 (teckensymboler) (2st): 阴 (kvinnlighet), 阳 (manlighet) 人物象征 (karaktärsymboler) (1st): 好人 (god person)