Diskussionskapitlet inleds med att diskutera centrala delar i resultatet i förhållande till tidigare forskning och litteratur som har redovisats, med utgångspunkt i studiens två
frågeställningar. Löpande diskuteras även studiens tre centrala begrepp som låg till grund för vår analys, interaktion, mediering och den proximala utvecklingszonen. Kapitlet avslutas med en metoddiskussion och förslag till vidare forskning.
6.1 Förskollärarnas förhållningssätt till undervisning
Förskollärares syn på undervisning framkom som en viktig del i resultatet och mer än hälften var positivt inställda till begreppet undervisning. Respondenterna menar att förskollärare ska ansvara för det pedagogiska innehållet och ha ett ansvar för att förskolans utbildning främjar barns lärande och utveckling. Respondenterna var eniga om att undervisning är komplext och består av olika aspekter som handlar om att förskollärare ska besitta kunskaper om hur undervisningen ska genomföras. Resultatet kan kopplas samman med tidigare forskning som beskriver att en orsak kan vara att läroplanen kan få olika konsekvenser för de didaktiska kunskaperna i undervisningen som förskollärare förväntas besitta. Förskollärarna förväntas planera, utvärdera och genomföra undervisning och samtidigt möta, stötta, leda och utmana barnen i lärandet. Det ställs därmed ett högre krav på förskollärarnas didaktiska kunnande (Sheridan & Williams, 2018).
I resultatet har det framkommit att barns erfarenheter och intresse är en viktig utgångspunkt när förskollärare planerar ett undervisningsmoment. När förskollärare utgår ifrån barns erfarenheter och intresse blir undervisningsmomentet meningsfullt och intressant för barnen.
Undervisningen ska vara målinriktad av vuxna, men samtidigt kunna erbjuda barnen
inflytande och delaktighet för att vara med och bestämma i undervisningen. Vygotskij (1978) förklarade i sin forskning att den proximala utvecklingszonen innebär att lärandet i
undervisningen är baserat på vuxnas stöd till barn. Det genererar att barn tar till sig kunskap från vuxna och omvandlar den till egen kunskap.
Respondenterna menar att det handlar om uppmärksamma barnens behov och stötta dem.
Det kan vara att barnet uppfattas som blygt eller behöver hjälp med språket. Vikten med att skapa en meningsfull undervisning handlar om att göra alla barn medverkande och att de känner sig inkluderade. Enligt tidigare forskning redogör Säljö (2015) att begreppet mediering fokuserar på hur förskollärare ska kommunicera med barnen på ett sätt för att utveckla deras lärande i undervisningen genom olika material, såsom leksaker och naturmaterial för att se till att alla barn får rätt förutsättningar i förskolan.
6.2 Strategier som används för att bedriva undervisning för att främja barns lärande och utveckling
I resultatet framkommer det att förskollärarna använder olika strategier för att bedriva undervisning för att främja barns lärande och utveckling. Dokumentation kan vara ett verktyg för att involvera både barn och vårdnadshavare i vad förskolan arbetar med.
Respondenterna förklarar även att dokumentation kan vara ett sätt för förskollärare att synliggöra hur arbetet hanteras individuellt och gruppvis. En viktig del som lyfts fram i resultatkapitlet är att dokumentation är ett sätt för förskollärarna att redovisa arbeten med olika teman. Tidigare forskning lyfter upp att läroplan och dokumentation kan ses som ett stöd för förskollärare att bedriva undervisning som kan främja barnens lärande och
utveckling (Säljö 2015). Dialoger mellan kollegor, vårdnadshavare och barn kan underlätta arbetet med dokumentation, då detta kan synliggöra barns lärande i undervisningstillfället.
Respondenterna nämner att undervisning i förskolan äger rum genom spontana och planerade aktiviteter. Förskollärarna i studien nämner hur spontana och planerade aktiviteter handlar om att skapa förutsättningar för att barnen ska upptäcka nya saker och ta till sig nya
kunskaper. Vygotskij (1978) redogör i sin forskning hur den proximala utvecklingszonen är förknippad till att barn skaffar sig mer erfarenheter när de omringas av vuxna. Det handlar om att kunna fråga och interagera med barnen genom att fråga nyfiket vad barnen gör.
Mycket bygger på att vara en närvarande förskollärare som involveras i vad barnen upptäcker, samt visar intresse för vad de gör.
Alla respondenter uppmärksammar att det kan uppstå olika konsekvenser när man växlar mellan den spontana och planerade undervisningen. Det nämns av respondenterna att den spontana undervisningen inte alltid går som planerat eller att barnen kanske inte känner något intresse av undervisningen. I denna situation försöker förskollärarna att fånga deras intresse genom att inkludera dem och försöka få dem aktiva på ett annat sätt. Vidare lyfter
respondenterna upp konsekvenser med den planerade undervisningen som strategi och nämner att förskollärarna endast arbetar med det de har tänkt jobba med. Effekterna kan vara att det kan påverka barnens kunnande eftersom förskollärarna inte uppmärksammar barnens intressen och behov. Trots detta lyfter förskollärarna upp att både en spontan och planerad undervisning är en viktig strategi för förskolan och är något som barnen behöver ta del av.
Detta kan kopplas till begreppet interaktion där vuxna och barn tillsammans interagerar med varandra under temaarbeten för att stärka samspelet. Thulin och Jonsson (2018) redogör att förskollärare ska förstå vilka kunskaper och erfarenheter barnen besitter för att sedan ansvara för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen för att främja deras lärande och utveckling. En jämförelse med tidigare forskning kan göras eftersom Melker (2019) skriver att det kan uppfattas som problematiskt vid en planerad undervisning när
förskollärarna har skapat tydliga ramar och planerat hur undervisningen ska genomföras. Ett problem kan då vara att barnen kan uppfatta den planerade undervisningen som mindre intressant och därmed prestera mindre.
Resultatet visar att respondenternas tankar om temaarbete skiljde sig åt. I resultatet nämner Erik och Marita att det inte är enkelt att starta igång ett temaarbete när det är personalbrist.
Effekterna kan vara att alla barn inte uppmärksammas eftersom barnen är betydligt fler än personalen. Förskollärarna försöker i sådana situationer involvera och uppmärksamma alla barn, eftersom barnen har lyft upp att de tycker att det är positivt med teman och vill fortsätta med det i framtiden. Resterande förskollärare lyfter upp att de inte upplevde problem med temaarbete eftersom de ständigt var förberedda. Detta framför även Sheridan och Williams (2018) när de skriver att tema kan ses som ett sätt för förskollärare att både reflektera och utveckla sin undervisning och kan pågå under en kortare eller längre tidsperiod. Det
framkommer även i resultatet att förskollärare arbetar utifrån temaarbete i sin undervisning för att främja barns lärande och utveckling. Förskolläraren ska lyssna och tolka barnens intressen för att skapa ett meningsfullt undervisningsmoment för dem. Hur ett tema ska utformas och hur länge det ska hålla på beror på barnens intresse.
6.3 Metoddiskussion
Syftet med studien var att bidra med kunskap om undervisning i förskolan och hur
förskollärare arbetar med undervisning för att främja barns lärande och utveckling. I studien användes semistrukturerade intervjuer med sex respondenter för att skapa en uppfattning gällande förskollärarnas förhållningssätt till undervisning. Intervjuerna genomfördes med stöd av bestämda frågor och följdfrågor för att få detaljerad information för att svara på studiens frågeställningar. Ahrne och Svensson (2015) uppmärksammar en svaghet gällande intervjumetod, som menar att datamaterialet kan bli begränsat och den ibland behöver kompletteras med stöd av andra metoder.
Fem intervjuer genomfördes på förskolan och en intervju digitalt. Anledningen till detta var att en respondent inte kunde ta emot en student på arbetsplatsen på grund av rådande
omständigheter kring Covid-19. Upplevelsen kring den digitala intervjun var att respondentens kroppsspråk missades, vilket kunde påverka studiens resultat eftersom forskaren inte kunde avläsa detta.
6.4 Vidare forskning
Studien har besvarat vår frågeställning men har också bidragit till nya funderingar. Fortsatt forskning inom ämnet kan vara att studera hur barnen uppfattar undervisningen och vilka synpunkter som lyfts upp. En spännande del hade varit att intervjua barn och ställa följdfrågor för att även förtydliga deras syn på begreppet undervisning. Genom att både förskollärare och barn intervjuas kan vi skapa en utvidgad bild av hur olika individer förhåller sig till undervisningen och hur det skiljer sig i olika förskoleverksamheter. Det ger oss även möjlighet att dra ytterligare diskussioner om begreppet och få ett bredare resultat.
Ytterligare forskning skulle kunna vara att intervjua barnskötare istället för förskollärare eller både och för att kunna jämföra resultatet.