Kapitlet redogör för val av metod och urval av respondenterna, följt av genomförande, databearbetning och analys. Avslutningsvis presenteras studiens tillförlitlighet och etiska ställningstaganden.
4.1 Metodval
Ahrne och Svensson (2015) beskriver intervju som en form av datainsamlingsmetod inom den kvalitativa forskningen. Studiens val av metod utgick från studiens syfte och
frågeställningar. Författarna beskriver att genom intervjumetoden kan forskaren få
information om hur respondenter utför arbetet och vilka rutiner de använder sig av. Metoden kan vara effektiv för att få nya insikter och kunskaper gällande människors upplevelser och erfarenheter. Ahrne och Svensson (2015) menar att en användning av kvalitativ forskning med semistrukturerade intervjuer bidrar till en datamängd och tydligare variation, eftersom respondenterna har olika erfarenheter och kunskaper. Forskning med kvalitativ ansats leder till att forskaren utvecklar kontakten med deltagarna när de befinner sig i olika miljöer där forskningen utspelar sig.
Patel och Davidson (2019) poängterar att kvalitativa intervjuer bidrar till att respondenterna får möjlighet att svara med egna ord. Christoffersen och Johannessen (2015) har liknande synsätt och diskuterar vikten av kvalitativa intervjuer som erbjuder respondenterna friheten att uttrycka sina tankar och åsikter under intervjuerna. Respondenterna kan diskutera händelser och situationer under intervjuerna. Dessutom kan intervjuaren erbjuda
respondenterna möjligheten att bestämma tid och plats vid intervjun. Ahrne och Svensson (2015) lyfter fram en möjlig nackdel med metoden vilket är att respondenterna ibland kan berätta det som gynnar dem och deras verksamhet, vilket kan leda till att intervjuerna inte utgår från det som intervjuaren har planerat.
Bryman och Bell (2017) redogör att semistrukturerade intervjuer innebär att forskaren använder sig av såväl öppna och som slutna frågor. Semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in information från respondenternas upplevelser för att vidare jämföra de olika svaren med varandra. Semistrukturerade intervjuer har även använts för att ge respondenterna frihet att uttrycka sig fritt och utforma sina svar på deras sätt, för att vi därefter ska kunna
ställa olika följdfrågor. Det innebär att respondenterna kommer att intervjuas med likvärdiga frågeformulär för att en jämförelse ska vara möjlig (Bryman & Bell, 2017). En orsak till varför vi inte valde en öppen intervju var för att vi ville utgå ifrån ett frågeformulär och specificera oss inom ett problemområde. Vi anser därför att en semistrukturerad intervju kan vara lätt att dokumentera, eftersom vi väljer ut specifika frågor till samtliga respondenter.
4.2 Urval
I studien deltog sex legitimerade förskollärare från fyra olika förskolor. Ahrne och Svensson (2015) hävdar att sex respondenter bidrar till ett nyanserat och varierat empiriskt material.
Respondenternas erfarenhet kring undervisning är viktiga för att uppnå hög tillförlighet i studien. Christoffersen och Johannessen (2015) diskuterar om bekvämlighetsurvalet som handlar om att göra det som är enklast och mest bekvämt i urvalet. Vi valde respondenter som vi tidigare hade kontakter med och som vi visste har erfarenhet kring undervisning i förskolan. Ett urvalskriterium var att samtliga respondenter skulle vara förskollärare.
Förskollärarna fick anonyma namn och tilldelades namnen Erik, Stina, Johannes, Marita, Karin och Svante. Samtliga förskollärare som deltog i studien arbetar i samma kommun. Två av förskollärarna arbetar i samma förskola men på olika avdelningar, resterande förskollärare arbetar i olika förskolor. Antal yrkesverksamma år hos förskollärarna varierar från 5 till 15 år. Tre förskollärare arbetar med barn i åldern 1–3 år och de andra förskollärarna ansvarar för barn i åldern 4–6 år.
4.3 Genomförande
I första steget kontaktades respektive rektor för varje förskola för att vi skulle få deras tillåtelse att genomföra intervjuerna. Sedan kontaktades förskollärarna via telefon för att bestämma dag och tid för att genomföra intervjuerna. Fem intervjuer genomfördes på plats medan en intervju gjordes via zoom på grund av den rådande situation kring covid-19. Varje intervju varade mellan 25–35 minuter.
Bryman (2011) uppmärksammar att intervjuer kan genomföras digitalt i syftet att säkerställa intervjuaren och respondenten trygghet och säkerhet. Nackdelar kan finnas med digitala intervjuer, exempelvis att forskaren missar respondenternas kroppsspråk i form av minspel och gester. Det finns även risk för störningar när intervjuer genomförs digitalt.
Vi planerade att genomföra sju intervjuer men på grund av att en av respondenterna inte kunde ansluta till det digitala mötet på Zoom fick intervjun ställas in, vilket resulterade i ett bortfall. Sex intervjuer genomfördes istället. För att svara på studiens syfte och
frågeställningar användes öppna frågor för att få bredare och mer detaljerad information. En annan anledning till detta var för att skapa en trygg och avslappnad miljö för respondenterna.
Respondenterna intervjuades på sina arbetsplatser, vilket Hultman och Ribaeus (2021) betonar är viktigt i strävan av att genomföra en lyckad intervju. Respondenterna fick bestämma plats för att de skulle känna sig bekväma och få möjlighet att prata fritt.
4.4 Databearbetning och analysmetod
Löfgren (2014) belyser vikten av en tematisk analys vilket innebär att undersöka flera individers berättelser för att kunna skapa en uppfattning kring deras beskrivningar gällande ett studieområde. Därmed användes tematisk analys som syftar till att söka efter
samtalsområden och teman i respondenternas berättelser. För att analysera det empiriska materialet användes de tre grundläggande arbetssätten sortera, reducera och argumentera (Ahrne & Svensson, 2015). Författarna redogör att sortera handlar om att skapa ordning och hur forskaren blir förtrogen med det insamlade materialet genom att kunna skapa ordning för sin analys. Reducera bygger på ett representationsproblem som handlar om att välja ut rätt material och bekanta sig med det för att representera nödvändiga val utifrån forskning och teori. Argumentera är den sista delen av analysprocessen och det innebär att forskaren ska göra sig hörd i studien och argumentera sina tolkningar utifrån det empiriska materialet.
Transkribering gjordes inom 48 timmar. Det är av vikt att transkribera materialet snabbt med tanke på att intrycken från intervjun är färska. Redigering av olika ljud och ord som “mmm”
och “eeh” gjordes under transkribering eftersom de inte var nödvändiga eller relevanta i studien. När intervjuerna hade transkriberats delade vi dokumentet med varandra och sedan började arbetet med sammanställning, tolkning och analys av det empiriska materialet utifrån studiens frågeställningar. Tillsammans lästes det som hade transkriberats med syfte att vi skulle bekanta oss med materialet.
Begreppen som är av vikt i ett teoretiskt perspektiv är interaktion, mediering och proximala utvecklingszonen. Ahrne och Svensson (2015) tar upp hur teoretiska begrepp kan vara ett stöd för forskaren att kunna kategorisera sinnesförnimmelser för att kunna ge svar till studien.
Vidare menar författarna att forskaren kan använda sig av olika begrepp som är relevanta för analysen och i forskningen. De teoretiska begreppen blev ett stöd när transkriberingarna och anteckningarna lästes. Analysen genomfördes genom att hitta olika teman utifrån
förskollärares beskrivningar. Samtalsområden som framkommer i studien var förskollärarnas förhållningssätt till undervisning och strategier som förskollärare använder sig av för att främja barns lärande och utveckling.
4.5 Trovärdighet
Trovärdigheten består av fyra delkriterier vilka Bryman (2011) nämner som tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering. I studien har trovärdigheten uppnåtts genom att dels transkribera korrekt och ordagrant för att få med rätt information från respondenterna och dels för att studera hur trovärdigt resultatet från respondenterna är. Olika följdfrågor kan även förtydliga resultatet och tillförlitligheten under intervjuerna. Genom att ställa ett par följdfrågor till respondenterna kan man säkerställa att inga missuppfattningar görs. Pålitlighet innebär att forskaren redogör alla steg av forskningsprocessen som val av metod, urval av respondenterna och analys av insamlade data (Bryman, 2011). Studien har strävat efter en fullständig redogörelse för alla steg i genomförandet.
Konfirmering betyder att forskaren inte får påverka studiens resultat och utförande. Under studiens gång har vi inte påverkat studiens genomförande och resultat med våra egna värderingar. Det insamlade materialet granskades objektivt och samtidigt har vi hållit våra egna värderingar utanför studiens analys och resultat (Bryman, 2011). Överförbarhet innebär att forskarens beskrivningar av forskningsval gällande metod och resultat ska vara detaljerad.
Bryman (2011) beskriver vikten av en fyllig redogörelse av studiens genomförande för att bedöma om resultaten kan överföras till olika miljöer och kontexter. Studien har strävat efter att beskriva på ett tydligt sätt hur respondenterna arbetar med undervisning för att främja barns lärande och utveckling. Det innebär att överförbarhet möjliggörs på individer med samma yrkesprofession och erfarenheter till en annan miljö och kontext.
4.6 Etiska ställningstaganden
Genomförandet av studien förhöll sig till de fyra etiska grundläggande principerna som är informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet (Löfdahl, 2014). Informationskravet handlar om att informera respondenterna om studiens syfte.
Hanteringen av informationskravet genomfördes genom att deltagarna informerades om sin roll i undervisningen, där vi som studenter hade en skyldighet att informera att deras
deltagande var frivilligt och deras rättighet att avbryta sitt deltagande.
Hultman och Ribaeus (2021) lyfter fram att det är viktigt att i god tid informera
intervjupersonerna om syftet med studien. Samtyckeskravet betyder att respondenterna informeras om sina rättigheter kopplat till medverkan i studien (Löfdahl, 2014).
Respondenterna informerades tydligt om samtyckeskravet och sina rättigheter att avbryta intervjun när de ville och att deras medverkan är frivillig, vilket även Bryman och Bell (2017) tar upp. Konfidentialitetskravet handlar om att respondenternas personuppgifter och arbetsplatser avidentifieras. Detta för att skydda deras identitet och informationen som lyftes upp under intervjuerna. Nyttjandekravet innebär att respondenterna informerades om att insamlad data enbart kommer att användas för studiens ändamål och att det senare kommer att raderas efter godkänt examensarbete (Bryman & Bell, 2017).