Tabell 3. Slutresultat efter analys
Tabell 4. Klassificering som mer eller mindre trolig att begränsa EU:s försvarssamarbete
I avsnitt 4.4 diskuterade jag ett par argument för varför det borde vara respektive inte borde vara koherens mellan de analyserade partierna i deras inställning till EU:s försvarssamarbete.
Det fanns anledning att tro att Sannfinländarna skulle vara mer positivt inställda till EU:s försvarssamarbete än Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti. Orsaken är Finlands nuvarande, djupgående integration i EU samt att Finland hade högst opinionssiffror av de tre länderna vad gäller stöd till gemensam försvars- och säkerhetspolitik i EU. Resultatet visar att Sannfinländarna är negativa till Finlands deltagande i en EU-armé, gemensamma EU-trupper och till någon annan form av EU-samarbete i försvarsfrågor. Sverigedemokraterna och Dansk Folkeparti är också negativa till EU-armé och Dansk Folkeparti är likt Sannfinländarna negativa till övrigt försvarssamarbete inom EU. Sverigedemokraterna ställer sig emellertid positiva till samarbete inom EU vad gäller brottsbekämpning och terrorism. Det innebär att Sverigedemokraterna utifrån analysen är positivt inställda till en aspekt av försvarssamarbete inom EU, vilket Sannfinländarna inte är. Med andra ord överensstämde inte det förväntade resultatet att Sannfinländarna skulle vara mer positivt inställda till EU:s försvarssamarbete än övriga partier med det faktiska resultatet.
En av anledningarna till att jag valde att utgå från Henke och Mahers (2021) studie var för att kunna jämföra mina resultat med deras resultat. Emellertid bör det uppmärksammas återigen att Henke och Maher analyserar partier utifrån mer generell inställning till europeiskt försvarssamarbete, medan den här uppsatsens fokuserar på enbart EU:s försvarssamarbete. Det är dock ingenting som står i vägen för att jämföra resultatet, eftersom de operationella indikatorerna i de båda analyserna i stora drag är gemensamma. En slående likhet mellan Henke och Mahers resultat och den här uppsatsens resultat är majoriteten av partiernas motstånd till en EU-armé. I Henke och Mahers (ibid.) studie är det italienska populistiska partiet M5S ett undantag, eftersom de kan se en fördel med en EU-armé så länge den primärt ägnar sig åt fredsbevarande. Det som främst skiljer Henke och Mahers resultat med den här uppsatsens resultat är att fyra av deras sex studerade partier (tyska AfD, ungerska Fidesz, italienska M5S och polska PiS) ändå uttrycker stöd för utökat försvarssamarbete inom Europa. Min analys visar att endast Sverigedemokraterna i någon mån önskar ett försvarssamarbete inom EU. Vad gäller EU-sanktioner är polska PiS det enda partiet i Henke och Mahers analys som uttryckligen stödjer EU:s sanktioner mot Ryssland, medan övriga partier intar en mer pro-rysk position. Vad gäller det ungerska Fidesz har det förekommit diverse uttalanden från partiets politiker som motsätter sig EU:s sanktioner mot Ryssland, även om partiet röstade för att behålla sanktionerna
av tre partier stödjer fortsatta EU-sanktioner mot Ryssland. Emellertid har partierna i den här uppsatsen inte yttrat sig i lika stor utsträckning om Ryssland som partierna i Henke och Mahers analys gjort.
För att ta resultaten från Henke och Mahers (ibid.) analys och den här uppsatsens analys ett steg längre, till att klassificera partierna som mer eller mindre troliga att begränsa EU:s/europeiskt försvarssamarbete är det både likheter och skillnader som kan utpekas. I Henke och Mahers analys är de sex analyserade partierna inte koherenta under någon av dimensionerna. I den här uppsatsen visar partierna koherens under två av fyra dimensioner. Det är inget parti i Henke och Mahers analys som har exakt samma resultat som något av den här uppsatsens analyserade partier i de tre första, gemensamma dimensionerna. Det är dock anmärkningsvärt att i båda studierna, var och en för sig, finns det partier som har liknande resultat. I den här uppsatsen har Sverigedemokraterna och Sannfinländarna lika resultat i form av mer respektive mindre troliga att begränsa EU:s försvarssamarbete i första, andra och tredje dimensionen. Likaså har franska RN och italienska Lega respektive ungerska Fidesz och tyska AfD uppvisat lika resultat i Henke och Mahers analys. För att kunna dra slutsatser om vad likheterna beror på krävs en mer ingående undersökning som inte ryms inom ramen för denna uppsats.
En sista koppling till Henke och Maher (ibid.) är deras villkor för att partierna skulle vara mindre troliga att begränsa europeiskt försvarssamarbete, se avsnitt 3. I avsnitt 4.1 diskuterade jag att villkoren för Henke och Mahers andra hypotes genomsyras av försvar och avskräckning, vilket implicierar militär makt. Jag konstaterade också att det är intressant att observera resultatet i den första dimensionen i relation till resultatet i den andra dimensionen. Orsaken är att villkoren som Henke och Maher listade upp för sin andra hypotes inbegrep partiets syn på huruvida nationell säkerhet garanteras bäst genom avskräckning och försvar, i form av militära medel, under samarbete med andra europeiska länder. Om partiet är positiva till nationellt, militärt försvar men negativa till europeiskt, militärt försvar besvarar det frågan i villkoren för Henke och Mahers andra hypotes. Med andra ord finns det då ingen indikation på att partiet anser att avskräckning och försvar gynnas av militärt samarbete med andra europeiska länder.
Eftersom samtliga partier i analysen är negativa till europeiskt militärt försvar, det vill säga en EU-armé som konstaterades i den andra dimensionen, men positiva till nationellt militärt försvar, resultatet i första dimensionen, indikerar det att partierna inte anser att avskräckning och försvar gynnas av militärt samarbete med andra europeiska länder.
6 Slutsats och diskussion
Populistiska, inklusive högerpopulistiska, partier har fått ökat väljarstöd i flertalet EU-länder (Lutz, 2019) men trots ökad forskning om deras attityd till EU vet vi relativt lite om deras inställning till europeisk politik (Nesti och Graziano i Sondel-Cedarmas och Berti, 2022). Det är viktigt att fylla forskningsluckan för att förstå deras kommande inverkan på politiken och vad de kommer driva för politik. Till följd av populistiska partiers inflytande i politiken på både EU- och nationell nivå är det viktigt att få utökad kunskap om likheter och skillnader i deras politik för att kunna kartlägga potentiellt samarbete och koherens mellan partierna. Falkner och Plattner (2021) analyserade populistiska partier i Europa i syfte att undersöka om partierna har koherens nog för att kunna samarbeta. Uppsatsen bidrar till diskursen genom sitt syfte att analysera nordiska, högerpopulistiska partiers inställning till EU:s försvarssamarbete.
Resultatet visar på det stora hela att Sverigedemokraterna är mindre troliga att begränsa EU:s försvarssamarbete, att Dansk Folkeparti är mer troliga att begränsa EU:s försvarssamarbete och att Sannfinländarna inte lutar mer åt något håll. För en mer detaljerad slutsats visar resultatet att samtliga analyserade partier är positiva till att öka nationella försvarsutgifter, positiva till bibehållen värnplikt och positiva till satsningar i den nationella militära kapaciteten. Samtliga partier är också eniga i sin pessimism till en EU-armé. I de två dimensionerna som mer explicit riktar in sig på EU:s försvarssamarbete, närmare bestämt andra och fjärde dimensionen, är Dansk Folkeparti och Sannfinländarna negativa till integrerade, militära styrkor samt övrigt försvarssamarbete i Europa. Sverigedemokraterna är också negativa till integrerade, militära styrkor men uppvisade ändå stöd till viss form av försvarssamarbete. Det överensstämmer med den övergripande slutsatsen från samtliga dimensioner, att Sverigedemokraterna är mindre troliga att begränsa EU:s försvarssamarbete.
I analysens samtliga aspekter råder det inte total koherens mellan partierna. Det analyserade materialet visar att både Sannfinländarna och Sverigedemokraterna är positiva till fortsatta EU-sanktioner mot Ryssland medan Dansk Folkeparti inte uttalat sig i frågan. Sverigedemokraterna är det enda parti i det analyserade materialet som uttryckt sin pessimism till närmare förbindelser med Ryssland samt uttryckt stöd till visst försvarssamarbete inom EU vad gäller gränsöverskridande brottsbekämpning och terrorism. Sannfinländarna och Dansk Folkeparti har inte uttryckt något för vare sig närmare förbindelser med Ryssland eller stöd för
för ett nordiskt försvarssamarbete vilket Dansk Folkeparti inte uttalat sig om. Med hänsyn till återkommande skillnader mellan partiernas politik och inställning till EU:s försvarssamarbete kan vi dra slutsatsen att ett potentiellt samarbete mellan partierna, på såväl EU-nivå som övrig transnationell nivå, saknar empiriskt stöd i uppsatsens analys.
Vidare forskning kan analysera fler högerpopulistiska partier i Norden samt i hela EU för att få en mer omfattande bild av europeiska, högerpopulistiska partiers syn på respektive förväntade inverkan på EU:s försvarssamarbete. Med ett större antal analysenheter kan likheter och skillnader samt potentiella förklaringar till resultaten identifieras. Det hade också varit givande att analysera fler partier som tillhör atlantpakten NATO för att kunna placera den militära alliansens eventuella plats i partiernas inställning till EU:s försvarssamarbete. I den här uppsatsen är det endast ett parti vars land är med i NATO, vilket inte ger tillräckligt med empiriskt underlag för att diskutera alliansens del i analysens utslag. Underlag för vidare forskning är också Sannfinländarnas och Sverigedemokraternas uttalanden om nordiskt försvarssamarbete. En närmare analys kan undersöka fler nordiska, populistiska partiers inställning till nordiskt samarbete för att kartlägga ett sådant samarbete i relation till EU:s försvarssamarbete. En sista rekommendation till vidare forskning baseras på det som konstaterades i det näst sista stycket i avsnitt 5.5. Genom att utföra en mer ingående undersökning om varför vissa partier uppvisar lika resultat i såväl den här uppsatsen som i Henke och Mahers (2021) studie kan slutsatser dras om vad som orsakar likheterna.
Referenser
Almeida, Dimitri (2012). The Impact of European Integration on Political Parties : Beyond the Permissive Consensus. New York: Routledge. Tillgänglig:
https://ebookcentral.proquest.com/lib/uu/detail.action?docID=957793# [Hämtad 2022-05-12]
Altinget (2013). Hvad er Altinget? Tillgänglig: https://www.altinget.dk/artikel/altingetdks-formaal-maalgruppe [Hämtad 2022-05-04]
Bohman, Andrea (2018). Who’s Welcome and Who’s Not? Opposition towards Immigration in the Nordic Countries, 2002-2014. Scandinavian political studies. vol. 41, no. 3, s. 283-306
Buzogány, Aron; Costa, Oriol & Góra, Magdalena (2021): Contesting the EU’s external democratization agenda: an analytical framework with an application to populist parties.
Cambridge Review of International Affairs, vol. ahead-of-print, no. ahead-of-print, s. 1-23.
Castelli Gattinara, Pietro (2020). The study of the far right and its three E’s: why scholarship must go beyond Eurocentrism, Electoralism and Externalism. French politics, vol. 18, no. 3, s. 314-333
Coman, Ramona & Leconte, Cécile (2019) Contesting EU authority in the name of European identity: the new clothes of the sovereignty discourse in Central Europe. Journal of European Integration. vol. 41, no. 7, s. 855-870
Dansk Folkeparti (u.å.). EU-politik. Tillgänlig:
https://danskfolkeparti.dk/politik/maerkesager/eu-politik/ [Hämtad 2022-05-04]
Danmarks statistik (2019). Folketingsvalg onsdag 5. juni 2019. Tillgänglig:
https://www.dst.dk/valg/Valg1684447/valgopg/valgopgHL.htm [Hämtad 2022-05-02].
Dansk Folkeparti (u.å.). Principprogram. Tillgänglig:
https://danskfolkeparti.dk/politik/principprogram/ [Hämtad 2022-05-04]
Destradi, Sandra; Cadier, David & Plagemann, Johannes (2021). Populism and foreign policy:
a research agenda (Introduction). Comparative European politics (Houndmills, Basingstoke, England), vol. 19, n. 6, s. 663–682
Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad (5 uppl.).
Stockholm: Wolters Kluwer
Europaparlamentet (2019). Resultat enligt nationellt parti: 2019–2024. Tillgänglig:
https://www.europarl.europa.eu/election-results-2019/sv/nationella-resultat/danmark/2019-2024/ [Hämtad 2022-05-08].
European conservatives and reformists (u.å.). Sweden Democrats. Tillgänglig:
https://ecrgroup.eu/ecr/party/sweden_democrats [Hämtad 2022-05-02].
Europeiska kommissionen (2022). Public opinion in the European Union. (Standard
Eurobarometer 96) Tillgänglig: https://europa.eu/eurobarometer/surveys/detail/2553 [Hämtad 2022-05-08].
Europeiska Unionen (u.å.). Europeiska unionens historia 1945–1959 Tillgänglig:
https://european-union.europa.eu/principles-countries-history/history-eu/1945-59_sv [Hämtad 2022-05-02].
Falkner, Gerda & Plattner, Georg (2020) EU Policies and Populist Radical Right Parties’
Programmatic Claims: Foreign Policy, Anti-discrimination and the Single Market, Journal of Common Market Studies, vol. 58, no. 3, s. 723-739
Finska migrationsverket (u.å.). EU-länderna. Tillgänglig: https://migri.fi/sv/eu-landerna [Hämtad 2022-05-11].
Flydtkjær, Dennis intervjuad av Bøjgaard, Kasper (2022). Dennis er ny mand for enden af bordet. Dansk Folkeblad, 2, s. 4-6. Tillgänglig:
https://danskfolkeparti.dk/wp-content/uploads/2022/04/p001-032_DANSKFOLKEBLAD22022_low.pdf [Hämtad 2022-05-04].
Gebhard, Carmen (2017) Scandinavian defence and alliance policies, i The Routledge Handbook of Scandinavian Politics Routledge. Peter Nedergaard och Anders Wivel (red.) 1 uppl. London;New York: Routledge. s. 254-268
Gjersen Hansen, Frederik (2022). Forsvarsforlig: Flere værnepligtige er afgørende for DF.
Altinget Forsvar, 21 februari. Tillgänglig:
https://www.altinget.dk/forsvar/artikel/forsvarsforlig-flere-vaernepligtige-er-afgoerende-for-df [Hämtad 2022-05-04].
Heinisch, Reinhard & Mazzoleni, Oscar (2016). Understanding populist party organisation:
the radical right in Western Europe. London: Palgrave Macmillan. Tillgänglig: https://link-springer-com.ezproxy.its.uu.se/book/10.1057/978-1-137-58197-6 [Hämtad 2022-05-12].
Henke, Marina & Maher, Richard (2021) The populist challenge to European defense, Journal of European Public Policy. vol. 28, no. 3, s. 389-406
Howard Grøn, Caroline & Wivel, Anders (2017) Scandinavia and the European Union, i The Routledge Handbook of Scandinavian Politics Routledge. Peter Nedergaard och Anders Wivel (red.) 1 uppl. London;New York: Routledge. s. 269-280
Identity and democracy (u.å.). Members. Tillgänglig:
https://www.idgroup.eu/members [Hämtad 2022-05-02].
Jenne, Erin K. (2021). Populism, nationalism and revisionist foreign policy. International Affairs (London) , vol. 97, no. 2, s. 323–343
Jungar, Ann-Cathrine & Ravik Jupskås, Anders (2014). Populist Radical Right Parties in the Nordic Region: A New and Distinct Party Family? New Voices, Old Roots: Populism in Enlarged Europe, vol. 37, no. 3, s. 215-238.
Karvala, Kreta (2019). Vissa grundläggande finländare följer direkt Rysslands ståndpunkter.
Iltalehti, 23 maj. Tillgänglig:
https://www-iltalehti-fi.translate.goog/politiikka/a/af390958-aaa2-46af-9084-8c85dc6c60fd?_x_tr_sl=fi&_x_tr_tl=sv&_x_tr_hl=sv&_x_tr_pto=sc [Hämtad 2022-05-04].
Knezovic, Sandro & Esteves Lopes, Marco (2020). The European army concept- an end-goal or a wake-up call for European security and defence?. Eastern journal of european studies.
vol. 11, no. 2, s.334-352
Krarup, Marie (2016). Dansk Folkeparti ønsker et stærkt forsvar. Berlingske, 10 juni.
Tillgänglig: https://www.berlingske.dk/kommentatorer/dansk-folkeparti-oensker-et-staerkt-forsvar [Hämtad 2022-05-04].
Legrand, Jérôme för Europaparlamentet (2021). Common security and defence policy.
Tillgänglig: https://www.europarl.europa.eu/factsheets/en/sheet/159/common-security-and-defence-policy [Hämtad 2022-05-02].
Lindekilde, Lasse (2014). The Mainstreaming of Far-Right Discourse in Denmark. Journal of Immigrant & Refugee Studies, vol 12, no. 4, s. 363-382
Lorimer, Marta (2022) Pro-European, anti-EU? The National Rally and European integration, i The Right-Wing Critique of Europe: Nationalist, Sovereignist and Right-Wing Populist Attitudes to the EU, Joanna Sondel-Cedarmas & Francesco Berti, (red.) 1 uppl. London;New York: Routledge, Taylor & Francis Group. s. 49-59 Tillgänglig:
https://www.taylorfrancis.com/books/oa-edit/10.4324/9781003226123/right-wing-critique-europe-joanna-sondel-cedarmas-francesco-berti [Hämtad 2022-05-12].
Lutz, Philipp (2019) Variation in policy success: radical right populism and migration policy.
West European Politics, vol. 42, no. 3, s. 517-544
Mach, Zdzislaw (2022) Right-wing populism, Euroscepticism, and neo-traditionalism in Central and Eastern Europe, i The Right-Wing Critique of Europe: Nationalist, Sovereignist and Right-Wing Populist Attitudes to the EU, Joanna Sondel-Cedarmas & Francesco Berti, (red.) 1 uppl. London;New York: Routledge, Taylor & Francis Group. s. 22-31 Tillgänglig:
https://www.taylorfrancis.com/books/oa-edit/10.4324/9781003226123/right-wing-critique-europe-joanna-sondel-cedarmas-francesco-berti [Hämtad 2022-05-12].
Malovec, Michal & Padurariu, Amelia för Europaparlamentet (2021). Foreign policy: aims, instruments and achievements. Tillgänglig:
https://www.europarl.europa.eu/factsheets/en/sheet/158/foreign-policy-aims-instruments-and-achievements [Hämtad 2022-05-02].
Messerschmidt, Morten (2022). Mortens ugebrev: DK skal frigøre sig fra russisk
gaskvælertag. Tillgänglig: https://danskfolkeparti.dk/mortens-ugebrev/ [Hämtad 2022-05-04].
Motion 2020/21:671 (Söder m.fl.) Ryssland. Stockholm: Utrikesutskottet.
Motion 2019/20:750 (Söder m.fl.) Säkerhetspolitik. Stockholm: Utrikesutskottet.
Mudde, Cas (2007). Populist radical right parties in Europe. Cambridge: Cambridge University Press. Tillgänglig:
https://ebookcentral.proquest.com/lib/uu/detail.action?docID=325995 [Hämtad 2022-05-12].
Mudde, Cas & Rovira Kaltwasser, Cristóbal (2017). Populism: A Very Short Introduction.
New York: Oxford University Press. Tillgänglig: https://web-p-ebscohost-
com.ezproxy.its.uu.se/ehost/detail/detail?vid=0&sid=2e91bc1b-148d-4b43-9a76-50bf690cef7e%40redis&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#AN=1378915&db=n lebk [Hämtad 2022-05-12].
Nationalencyklopedin (u.å.). Dansk Folkeparti. Tillgänglig:
https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dansk-folkeparti [Hämtad 2022-05-08].
Nationalencyklopedin (u.å.). Iltalehti. Tillgänglig:
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/iltalehti [Hämtad 2022-05-04].
Nationalencyklopedin (u.å.). Sannfinländarna. Tillgänglig:
https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sannfinl%C3%A4ndarna [Hämtad 2022-05-08].
Nesti, Giorgia & Graziano, Paolo (2022) United in diversity? The preferences of populist parties in the European Parliament, i The Right-Wing Critique of Europe: Nationalist, Sovereignist and Right-Wing Populist Attitudes to the EU, Joanna Sondel-Cedarmas &
Francesco Berti, (red.) 1 uppl. London;New York: Routledge, Taylor & Francis Group. s.
185-201 Tillgänglig:
https://www.taylorfrancis.com/books/oa- edit/10.4324/9781003226123/right-wing-critique-europe-joanna-sondel-cedarmas-francesco-berti [Hämtad 2022-05-12].
Regeringskansliet (2022). Statssekreterare Stenström besöker Washington. Tillgänglig:
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/05/statssekreterare-oscar-stenstrom-besoker-washington/ [Hämtad 2022-05-08]
Sannerstedt et al. (u.å.). Sverigedemokraterna. Nationalencyklopedin. Tillgänglig:
https://www-ne-se.ezproxy.its.uu.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sverigedemokraterna [Hämtad 2022-05-08].
Sannfinländarna (2019). Perussuomalainen Maahanmuuttopolitiikka. Tillgänglig:
https://www.perussuomalaiset.fi/wp-content/uploads/2019/02/Maahanmuuttopoliittinen-ohjelma-2019.pdf [Hämtad 2022-05-04].
Sannfinländarna (2019). Perussuomalainen Talouspolitiikka. Tillgänglig:
https://www.perussuomalaiset.fi/wp-content/uploads/2019/02/PS_talouspoliittinen-ohjelma_2019_1.pdf [Hämtad 2022-05-04].
Sannfinländarna (2015). Sannfinländarnas säkerhetspolitiska program 2015. Tillgänglig:
https://www.perussuomalaiset.fi/wp-content/uploads/2014/04/ps_sakerhet_2015.pdf [Hämtad 2022-05-04].
Sannfinländarna (2011). Suomalaiselle sopivin Perussuomalaiset r.p:n eduskuntavaaliohjelma 2011. Tillgänglig:
https://web.archive.org/web/20130928083239/http:/arkisto.perussuomalaiset.fi/ohjelmat/getfil e.php?file=1536 [Hämtad 2022-05-04].
Sannfinländarna (2019). The Finns Party’s European Union Policy. Tillgänglig:
https://www.perussuomalaiset.fi/wp-content/uploads/2019/05/EUpolitiikkaENG_2019.pdf [Hämtad 2022-05-04].
Sondel-Cedarmas, Joanna & Berti, Francesco (red.) (2022). The Right-Wing Critique of Europe: Nationalist, Sovereignist and Right-Wing Populist Attitudes to the EU. 1 uppl. Routledge. [Hämtad 2022-05-12].
Statistikcentralen (2019). Riksdagsvalet 2019, resultatet av kontrollräkningen. Tillgänglig:
https://www.stat.fi/til/evaa/2019/evaa_2019_2019-04-24_tie_001_sv.html [Hämtad 2022-05-02]. [Hämtad 2022-05-12].
Sverigedemokraterna (u.å.). Ett tryggt och säkert Sverige. Tillgänglig: https://sd.se/vad-vi-vill/forsvarspolitik/ [Hämtad 2022-05-04].
Sverigedemokraterna (2019). Valplattform Europaparlamentsvalet 2019. Tillgänglig:
https://sd.se/wp-content/uploads/2019/03/EU-Valplattform-2019.pdf [Hämtad 2022-05-05].
Sverigedemokraterna (2021). Ryssland. Tillgänglig: https://sd.se/our-politics/ryssland/
[Hämtad 2022-05-04].
Sverigedemokraterna (2022). Sverigedemokraternas Valplattform 2022. Tillgänglig:
https://ratatosk.sd.se/sd/wp-content/uploads/2022/04/11150403/Sverigedemokraternas-valplattform-2022-april.pdf [Hämtad 2022-05-04].
Sverigedemokraterna (u.å.). Sverigedemokratisk politik. Tillgänglig: https://sd.se/vad-vi-vill/
[Hämtad 2022-05-04].
Sverigedemokraterna (2020). Värnplikt. Tillgänglig: https://sd.se/our-politics/varnplikt/
[Hämtad 2022-05-04].
Sverigedemokraternas kampanjsida för EU-valet 2019 (u.å.). Organiserad kriminalitet, islamism och andra säkerhetshot. Tillgänglig: https://eu.sd.se/samarbete-for-trygghet/
Sveriges riksdag (u.å.). Ledamöter & partier. Tillgänglig:
https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ [Hämtad 2022-05-08].
Söder, Björn (2017). SD om försvaret: Öka samarbetet med Finland – inte EU. Altinget EU, 31 oktober. Tillgänglig: https://www.altinget.se/eu/artikel/sd-om-forsvaret-oka-samarbetet-med-finland-inte-eu [Hämtad 2022-05-04].
Teorell, Jan & Svensson, Torsten (2007). Att fråga och att svara: samhällsvetenskaplig metod (1 uppl.). Stockholm: Liber
Varga, Mihai & Buzogány, Aron (2021) The Foreign Policy of Populists in Power:
Contesting Liberalism in Poland and Hungary. Geopolitics. vol. 26, no. 5, s. 1442-1463
Vasilopoulou, Sofia (2018). The Radical Right and Euroskepticism, i The Oxford Handbook of the Radical Right, Jens Rydgren, (red.). New York: Oxford University Press. s. 122-141 Tillgänglig:
https://www.oxfordhandbooks.com/view/10.1093/oxfordhb/9780190274559.001.0001/oxford hb-9780190274559 [Hämtad 2022-05-12].