12.1 Diskussion
Frågeställningarna denna studie skulle besvara var ”Vilka dramaturgiska metoder och identifikationsverktyg används i de tre nyhetsrapporteringarna från CNN?”, ”Vilka diskurser råder i de tre nyhetsrapporteringarna?” och ”Hur påverkar det dramaturgiska berättandet formandet av diskurserna i de tre nyhetsrapporteringarna?” Vi anser att våra två valda metoder fungerade bra för att besvara dessa tre frågor och i förlängningen uppfylla studiens syfte. Vår analysmall för dramaturgin fungerade bra för att bryta ner och kartlägga dramaturgin och de första två stegen i Faircloughs kritiska diskursanalys upplevde vi som mer än tillräckliga för att senare skapa möjligheten att undersöka om och hur dramaturgin faktiskt hänger ihop med diskursernas framträdande. Vi upplever att analysen både på dramaturgisk- och kritisk diskursanalysnivå är väl genomförda och att vi kommit fram till en väldigt intressant slutsats:
att dramaturgin i CNN:s tre nyheter faktiskt spär på, och ibland helt framställer en viss diskurs.
Diskussionsdelen fortsätter nu med punkter som berör det studien funnit och analyserat. En del citat och textstycken i fortsatt diskussion är återanvända från tidigare delar ur uppsatsen för att skapa diskussionsunderlag.
Ljunggren skriver att medierna är en del av näringslivet och arbetar efter samma principer som styr alla marknader: pengar. Samt att medierna når ut till många, och att det därför är viktigt att de inte endast har ett vinstintresse, utan att de har ett intresse att leverera trovärdiga nyheter som inte är för hårt redigerade (2003, s. 38-39). Ljunggrens formulering ”för hårt redigerade”
kan som tidigare nämnt ses som en dramatisering av nyheterna i en grad som är ”mer än nödvändig” eller i den grad att den direkt påverkar trovärdigheten. En viktig aspekt att diskutera i samband med detta är att amerikanska nyheter är världsledande, störst och först.
Vi arbetar alla mot en speciell fond, den amerikanska nyhetsförmedlingen.
Den behärskar kanske inte världen, men den dominerar den.
Nyhetsbyråerna CNN och alla de andra näten av korrespondenter över hela världen som ofta är första källan, först med storyn, och därmed vinkeln.
Ofta också med bilderna (Marling, 1998, s.89-90).
46
Om de amerikanska nyheterna redan är hårt redigerade och vinklade för att passa amerikanernas ideologi och värderingar blir det lätt att de andra västerländska nyhetsstationerna hänger på och gör liknande rapporteringar. Med andra ord finns här risken att andra västerländska nyhetskanaler följer strömmen, och att publiken faller in i en ”amerikansk fälla”. Konsekvensen vi kommer fram till är att nyhetsredaktionerna påverkar tittarens ideologiska synsätt med sin egen (dolda) ideologi, eller amerikanska ideologier som sedan okritiskt förmedlas vidare. Med andra ord så reproduceras amerikanska diskurser direkt ut i exempelvis Europa, då ofta USA är först och störst med nyhetsrapporteringar om globala händelser.
Vi menar efter denna undersökning att det utan tvekan går att dra slutsatsen att CNN dramatiserar sina nyheter i syfte att göra nyheterna spännande, fängslande och underhållande.
Allt för att få sin publik att sitta kvar framför tv:n och inte slå över till en konkurrents tv-kanal.
Precis i linje med den tidigare forskning som vi funnit. Creeber påvisar att ”Nevertheless, we still tend to think of news as an information rather than an entertainment service” (2008, s. 108) och det är då intressant att diskutera att publiken inte tänker på nyheterna som underhållning, utan som renodlad samhällsinformation. Den viktigaste aspekten som vi ser här är att risken finns att dramatiseringen påverkar trovärdigheten i en nyhet eller manipulerar en händelse i den utsträckningen att ”verkligheten” förvrängs. Detta är intressant i relation till de tre analyserade nyhetsrapporteringarna då dramatiseringen i dem döljer (läs skapar) vissa ideologiska budskap (diskurser), exempelvis ett ”vi mot dom samhälle” där Ryssar framställs som mindre värdefulla.
Detta ser man tydligt på den lättsamma rapporteringen kring meteoritnedslaget, som skadade tusentals ryssar, men som skämtas bort och börjar handla om en historia om en meteorit som slog ned i USA för tusentals år sedan. Eller där ”oskyldiga” Ukraina blir överrumplade av ”den stora röda björnen” Ryssland från öst, vilket tydligt förmedlas i diskursen i Ukrainainslaget.
Publiken uppfattar således allt detta som samhällsinformation och ifrågasätter kanske inte sättet nyheten rapporteras på. De reflekterar troligtvis inte över vad de sett på ett djupare plan, men de påverkas omedvetet av nyhetsredaktionernas (dolda) ideologiska värderingar och budskap.
Med andra ord så skapar här dramaturgin diskurser som i sin tur bildar och ligger till grund för människors kunskap om hur saker och ting är (”verkligheten”).
Vid ett tillfälle i författandet av denna uppsats, då vi analyserade Ukrainainslaget utifrån Faircloughs kritiska diskursanalys, höll vi båda överens om att det är Rysslands fel hur läget i Ukraina är och att det är synd om Ukraina. Att Ryssland är elaka, hänsynslösa och har ett stort
47
komplex att hävda sig och spänna musklerna mot omvärlden. Det vi inte själva reflekterar över är att vår åsikt i frågan fullständigt är formad utifrån det vi hört, sett och läst i nyhetsmedierna.
Att människors världsbild formas på detta vis, genom medierna och dess diskurser, upplever vi båda som direkt skrämmande i skrivande stund och det känns ofattbart vilken makt nyhetsmedierna har. Varenda liten vinkling av en händelse kan bilda en hel opinion och få en hel befolkning att tycka en viss sak, utan att populationen lägger någon större vikt att kritisera den världsbild som pumpas ut. Vi litar helt enkelt på nyhetsmedierna i väldigt stor utsträckning.
Denna studie har fått oss att inse vikten av att vara försiktiga när vi bildar våra åsikter och uppmärksamma att det ofta är en enskild person, en reporter, som egenhändigt rapporterar om en händelse och att den personens habitus (kulturella bakgrund) och vinkling ofta reproducerar en diskursordning. Vår slutsats är således att det är viktigt att läsa på om en händelse från flera (källor) nyhetsmedier innan vi kan yttra oss i en fråga samt läsa på om en konflikts historiska bakgrund och passa oss för att inte falla i en ”diskursiv fälla”. Samt att nyhetsmedierna borde vara noggranna med när de ska lämna text/kunskapsluckor (koherens) i sin nyhetsförmedling och inte ta förgivet att publiken ”alltid har koll”. Även vara observanta på att nyheter har som delmål att underhålla för att stå sig i konkurrensen och därför dramatiserar nyheterna vilket kan påverka hur pass verklighetsskildrat något är.
En annan intressant fråga vi valde att titta ytligt på, var hur Fox News rapporterade om meteoritnedslaget, i syfte att se om vi vid en första anblick kunde se skillnader i diskursordningen utan att göra en djupare analys i frågan. Det vi såg var mycket intressant. I Fox News (2013) rapportering om meteoriten dras paralleller till filmen Armageddon och referenser till det gamla arkadspelet ”Asteroids”. Det skrattas och skämtas även här, fast i en mycket större utsträckning än CNN. Vi upplever detta som helt ofattbart, att ”seriösa”
nyhetsprofiler sitter i nationell tv och skämtar om en händelse där över 1000 personer skadades och där egendom förstördes i stor skala. Detta skulle aldrig skett om offren istället varit amerikanska.
Efter avslutad studie är den totala slutsatsen vi drar att CNN dramatiserar dessa tre nyheter för att underhålla sin publik med syfte att stå sig i konkurrensen. Samt att ”typiska amerikanska ideologier” (”vi är mer värdefulla/bättre än dom andra”) lyser igenom och tydligt förmedlas i diskurserna, och att konkurrensbehovet genom dramaturgin påverkar diskurserna i olika grader.
Ibland spär dramatiseringen på diskurserna och i vissa fall skapar dramatiseringen helt och hållet en viss diskurs.
12.2 Fortsatt forskning
Resultatet i denna studie går att använda för flera fortsatta forskningsområden, förslagsvis:
Jämföra om dramaturgin i Fox News nyhetsrapporteringar skiljer sig från CNN:s, för att få fram om amerikanska nyheter från flera aktörer följer ett mönster i sin nyhetsrapportering.
Jämföra amerikanska och ryska nyhetsstationers rapportering om samma händelser i både ut- och inrikesnyheter, för att se hur rapporteringarna skiljer sig i ett västland och i en öststat.
Forska kring hur öststatsländer framställs i västerländsk media utifrån en större empiri.
Forska kring hur västerländska länder framställs i rapporteringar från öststatsländer.
Detta är intressant då den mesta forskningen som finns inom ämnet handlar om hur öststatsländer framställs i västerländsk media.
Det går inte att använda resultatet i denna studie för att generellt visa hur CNN dramatiserar sina nyhetsrapporteringar. Anledningen till detta är att CNN kan arbeta med dramaturgi på andra sätt, som skiljer sig från de tre analyserade nyheterna, i övriga nyhetsrapporteringar.
49