Diskussionens slutsats

Den aktuella studien med dess netnografiska ansats och teoretiska genusfokus kanske inte direkt skulle anses som något klassiskt forskningsområde för socialt arbete, men med den här studien ämnar jag poängtera att resultatet erbjuder flera aspekter som är högst relevanta för socialt arbete i stort. För det första identifierar den insamlade empirin diskurser som demoniserar kvinnor och feminism.

Kvinnohat och uppmaning till våld förekommer frekvent och då diskurserna inte utmanas riskerar den här språkliga praktiken att fortsätta reproduceras och växa sig större. En grundläggande del inom socialt arbete, likt som nämndes i studiens inledning, är att främja demokratiseringsprocesser och däribland jämställdhet. Forumet som undersökts kan ses vara en direkt motsats till de demokratiska processer som det sociala arbetet ämnar utveckla. Forum som samlar män som uttrycker hat mot kvinnor skulle rimligtvis kunna bidra till ökat våld mot kvinnor, ett problemområde för socialt arbete som idag är högst aktuellt.

Utöver att texterna på forumet eventuellt kan tänkas hämma demokratiska

processer och jämställdhet blir även det upplevda utanförskapet och den psykiska ohälsa som texterna ger uttryck för relevant för det sociala arbetet. I syfte att kunna motverka antifeministiska strömningar blir det sociala arbetet viktigt när det kommer till att arbeta preventivt med barn och unga. Exempelvis skulle skolors kuratorer kunna implementera normkritiska samtal i läroplanen samt erbjuda alla barn och unga obligatoriska samtal om mående, relationer, kärlek och sex. Detta för att undvika att unga pojkar och män hamnar på och i värsta fall på internetforum inom manosfären som riskerar göda psykisk ohälsa och kvinnohat. Slutligen har uppsatsen ämnat belysa vikten av att problematisera incelskulturen som internetfenomen. Som nämnt tidigare påtalar Ging & Siapera (2018) faran med att onlinebaserat kvinnohat ofta avskrivs betydelse då det ”bara anses vara ord”, men är det något den här studien påvisat så är det att det inte bara är ord. Det som sker på forumet som undersökts är en diskursiv praktik som bygger på

kvinnohat och är det något vi bör bära med oss av diskursanalysen så är det att ord aldrig bara är ord. Fairclough (1992) och Butler (2005) påtalar att språklig praktik har makten att konstruera den sociala verklighetens beskaffenhet, och jag menar i enlighet med Drakett m.fl. (2018) och Ging & Siapera (2018) att det finns en fara i att skämta bort fenomenet incels som ”män som inte får ligga”. Faran ligger således i risken att förklä nätbaserat kvinnohat till accepterad humor. Samtidigt ser vi att dessa män, exempelvis Elliot Rodgers som nämndes i studiens inledning, begår våldsdåd riktade mot kvinnor. Jag menar att det här om något borde vara en bekräftelse på att den språkliga praktiken påverkar våra handlingar och således inte ”bara är ord”.

Så länge den diskursiva praktiken fortsätter reproduceras inom manosfären riskerar vi som samhälle en utbredd antifeministisk rörelse som aktivt arbetar mot demokratiska processer och jämställdhet. Så länge diskurserna inom manosfären

inte utmanas kan vi således troligtvis räkna med en fortgående spiral där hat göder hat. Just därför bör mer forskning på området utvecklas i syfte att fånga upp dessa män tidigt, innan de klickar sig in på incels.co eller något annat forum inom manosfären.

REFERENSLISTA

Alfred G.C., Hammer J.H., Good, G.E., (2014) Male student veterans: Hardiness, psychological well-being, and masculine norms. Psychology of Men &

Masculinity, 15(1), 95–99.

Amnesty international, (2017) Amnesty reveals alarming impact of online abuse against women. > https://www.amnesty.org/en/latest/news/2017/11/amnesty- reveals-alarming-impact-of-online-abuse-against-women/< HTML (2021-02-18) BBC, (2018) Elliot Rodger: How misogynist killer became 'incel hero'.

>https://www.bbc.com/news/world-us-canada-43892189< HTML (2021-02-16) Berg M, (2015) Netnografi: att forska om och med internet. Lund:

Studentlitteratur.

Berggren K, (2020) Maskulinitetsteorier i förändring: nya begrepp, nya tolkningar. Socialmedicinsk tidskrift, 97, 187-198.

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Bryman A, (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3., [rev.] uppl. Malmö: Liber Butler J, (1999) [1990] Gender Trouble. New York: Routledge, Chapman & Hall Inc.

Butler J, (2005) Könet brinner! Texter i urval av Tiina Rosenberg. Stockholm: Natur och Kultur.

Butler J, (2006) Genus ogjort: kropp begär och möjlig existens. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Carlsson Wetterberg C, (1992) Från patriarkat till genussystem – och vad kommer sedan?. Kvinnovetenskaplig tidsskrift, 13 (3), 34-48.

Connell R.W., Messerschmidt J.W., (2005) Hegemonic Masculinity: Rethinking the Concept. Gender and Society, 19, 829–59.

Dahl J, Vescio T, Weaver K, (2015). How threats to masculinity sequentially cause pub- lic discomfort, anger, and ideological dominance over women. Social Psychology, 46(4), 242–254.

Donnelly D, Burgess E, Anderson S, Davis R, Dillard J, (2001) Involuntary celibacy: A life course analysis. The Journal of Sex Research, 38 (2), 159-169. Drakett J, Ricket B, Day K, Milnes K, (2018) Old Jokes, New Media – Online Sexism and Constructions of Gender in Internet Memes. Feminism and

Fairclough, Norman (1992). Discourse and social change. Cambridge: Polity 61 Foucault, Michel (1993). Diskursens ordning: installationsföreläsning vid Collège de France den 2 december 1970. Stockholm: B. Östlings bokförl. Symposion Fernquist J, Kaati L, Pelzer B, Asplund Cohen K, Akrami N, (2020) Hope, cope & rope. >

https://www.foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI%20Memo%207040< PDF (2021-02-17)

Ging D, (2019) Alphas, Betas, and Incels: Theorizing the masculinities of the manosphere. Men and masculinities, 22(4), 638-657.

Ging D, Siapera E, (2018) Special issue on online misogyny. Feminist media studies, 18:4, 515-524.

Holmberg C, (2020) Mäns hat mot kvinnor – ett växande terrorhot. >https://sverigesradio.se/artikel/7366942< HTML (2021-02-17)

Institutet för språk och folkminnen, (2018) Nyordslistan 2018.

>https://www.isof.se/sprak/nyord/nyordslistan-2018.html< PDF (2021-02-17) Jaki S, De Smedt T, Gwózdz M, Panchal R, Rossa A, De Pauw G, (2019) Online hatred of women in the incels.me forum. Journal of language agression and conflict, 7, 240-268.

Jane E.A., (2014) ‘Back to the kitchen, cunt’: speaking the unspeakable about online misogyny. Journal of media & cultural studies, 28, 558-570.

Johansson T, (2000) Det första könet? Lund: Studentlitteratur.

Jones A, (2020) Incels and the Manosphere: Tracking Men's Movements Online. >https://stars.library.ucf.edu/etd2020/65/<PDF (2021-03-4)

Jørgensen Winther M, Phillips L, (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur

Kolfjord I, (2009) Konflikthantering i skolan: kamratmedling framför nolltolerans. Lund, Bokbox förlag.

Krakowski S, (2019) Celibat, hat och attentat. >https://kvartal.se/artiklar/celibat- hat-och-attentat/< HTML (2021-02-18)

Messerschmidt J.W., (1993) Masculinities and crime. USA: Rowman & Littlefield

Nationalencyklopedin, patriarkat. >http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lå ng/patriarkat<HTML (hämtad 2021-06-07)

Peace, R (2001) :SOCIAL EXCLUSION: A CONCEPT IN NEED OF DEFINITION?: Social Policy Journal of New Zealand

Rennstam J, Wästerfors D (2015) Från stoff till studie om analysarbete i kvalitativ forskning. Lund, Studentlitteratur.

Scaptura N.M., Boyle M.K., (2020) Masculinity Threat, “Incel” Traits, and Violent Fantasies Among Heterosexual Men in the United States. Feminist Criminology, 15(3), 278–298.

Schmitz R.M., Kazyak E, (2016) Masculinities in Cyberspace: An Analysis of Portrayals of Manhood in Men’s Rights Activist Websites. Social sciences 5(2) 1- 18.

Sprecher S, Regan P.C., (1996) College virgins: How men and women perceive their sexual status. Journal of Sex Research, 33(1), 3–15

Svensson P, (2019) Diskursanalys – greppbar metod. Lund, Studentlitteratur. The guardian, (2019) Toronto van attack suspect says he was 'radicalized' online by 'incels'. >https://www.theguardian.com/world/2019/sep/27/alek-minassian- toronto-van-attack-interview-incels< HTML (2021-02-16)

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer: inom humnistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Waling A, (2019) Problematising ‘toxic’ and ‘healthy’ masculinity for addressing gender inequalities. Australian Feminist Studies 34(101), 362–375.

Willer R, Rogalin C, Conlon B, Wojnowicz M.T., (2013) Overdoing Gender: A Test of the Masculine Overcompensation Thesis. American Journal of Sociology, 118, 980-1022.

Witt T, (2020) ‘If i cannot have it, i will do everything i can to destroy it.' the canonization of Elliot Rodger: ‘Incel’ masculinities, secular sainthood, and justifications of ideological violence. Journal for the Study of Race, Nation and Culture, 26,