Med utgångspunkt i en gymnasieskolas systematiska kvalitetsarbete har vi fått fördjupad kunskap om olika faktorer som påverkar vid förändringsarbete. Det systematiska kvalitetsarbetet var ett konkret sätt att belysa förändringsarbete på. Tidigt i vår insamling av empiri blev det synligt att det övergripande systematiska kvalitetsarbetet inte var ett bekant och inarbetat verktyg på den undersökta skolan. Vi reviderade vår uppfattning då den uppkomna situationen var mer komplex än vi först trodde. Det etiska perspektivet har i vår studie funnits närvarande som en röd tråd genom hela processen. Vår analys ledde oss fram till att vår studie skulle kunna bidra till en förbättring för såväl verksamheten som sådan som för den enskilda medarbetaren, speciellt när de befinner sig i en fas med implementering av det nya systematiska kvalitetsarbetet. Studien kan bidra med kunskap och en ökad medvetenhet för den enskilda skolan men också för andra gymnasieskolor.
I resultatdelen framkommer att graden av delaktighet har betydelse för hur det systematiska kvalitetsarbetet förstås och genomförs. En viktig faktor då delaktighet beskrivs och upplevs är hur kvalitet definieras och förstås av de olika aktörerna. Det finns en drivkraft i verksamheten hos samtliga aktörer, som deltagit i studien (Scherp, 2013 och Jacobsen, 2013). De fyra lärarna och specialpedagogen beskriver det övergripande systematiska kvalitetsarbetet som något rektor och gymnasiechef är mer involverade i och kommunen är ansvarig för. Det framkommer att de fyra lärarna bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete på klassrumsnivå men att de inte upplever att detta arbete ingår som en del i det övergripande kvalitetsarbetet på skolnivå. Ärlestig (2014) betonar vikten av delaktighet på samtliga nivåer. I vår studie är det skolledningen som utformar kvalitetsarbetet i enlighet med de nationella styrdokumenten. Vi tolkar det som att gymnasiechef och rektor utför ett medvetet arbete kring viktiga framgångsfaktorer i det systematiska kvalitetsarbetet i enlighet med (Scherp, 2013 och Jacobsen, 2013).
Gymnasiechefen benämner det ”ägarskap” och rektor talar om att medarbetares delaktighet är en grundförutsättning. ”In-ut-ut-in” är en konkret metod som rektor beskriver som ett sätt att skapa delaktighet. Metoden ska fungera som en informationskanal. På gymnasieskolan finns det programutvecklare och
”katalysatorer”. Utifrån resultatet i vår studie tolkar vi det som att de fyra lärarna och specialpedagogen har en önskan om en större delaktighet i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta är i sig en drivkraft enligt (Scherp, 2013 och Jacobsen, 2013). Det tar sig uttryck genom att specialpedagogen säger att det: ”är en önskan både från oss och tror jag från gymnasiechefen och skolledningen”. På frågan om vilken roll en av de fyra lärarna har i det systematiska kvalitetsarbetet svarar läraren: ”Min roll? Hade jag uppskattat om jag fått en roll”. En annan lärare säger:
Om en organisation ska utvecklas så innebär det ju liksom att det finns en delaktighet precis som vi pratar om att eleverna ska vara delaktiga, så måste ju lärarna också vara delaktiga i det här och då måste man också tillåta att det är högt i taket när man diskuterar och att man ska kunna diskutera.
En fråga som väcks är varför den upplevda delaktigheten saknas trots att det beskrivs finnas funktioner och forum på gymnasieskolan i syfte att skapa delaktighet? Ytterligare en sak vi funderar på är vad det kan bero på. En annan faktor som blivit tydlig för oss i resultatet är vikten av att synliggöra vilken kvalitetsdiskurs som råder på gymnasieskolan och att det finns en samsyn om denna diskurs mellan samtliga aktörer som är delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Är det en meningsskapande diskurs om kvalitet Dahlberg m.fl. (2011) och eller en målrationell kvalitetsdiskurs (Lager, 2015). Detta är i sin tur av betydelse för hur det systematiska kvalitetsarbetet sedan utformas och tydliggörs i praktiken. En sak av vikt är att det systematiska kvalitetsarbetet utformas i linje med skolans helhetsidé Scherp (2013) och att skolans helhetsidé i sin tur stämmer överens med skolans vardagsnära verksamhet.
Varken programutvecklare eller katalysatorer nämns av någon av de fyra lärare som en möjlighet för att bli delaktig i gymnasieskolans systematiska kvalitetsarbete. Vi reflekterar över om det är tydligt för de fyra lärarna att programutvecklarna och katalysatorerna kan ses som en väg in i det övergripande systematiska kvalitetsarbetet. En fundering vi har är hur de lärare som ingår i utveckling- och utvärderingsgruppen uppfattar sin roll som katalysatorer och i förhållande till studien av (Struyve m.fl., 2014). Är det möjligt att denna roll skapar komplexitet för personen själv i sin yrkesutövning och hur påverkar det i sin tur relationen till kolleger? Hur förhåller sig
utveckling- och utvärderingsgruppen i förhållande till programutvecklarna eller är det samma personer?
Ett annat sätt att se på dessa roller, katalysatorer och programutvecklare kan vara som Hauge m.fl. (2014) beskriver som ett första steg i utvecklingen mot ett bottom-up ledarskap. Vi reflekterar över att specialpedagogen på gymnasieskolan inte tycks ha rollen som förändringsledare såsom Cameron och Lindqvist (2013) beskriver i sin studie. En fråga som väckts hos oss är om programutvecklare och katalysatorer är samma personer? Detta är något vi borde tagit reda på mer om för att förstå helheten på gymnasieskolan. I rollen som specialpedagoger anser vi att förståelsen för helheten är en viktig del för att lyckas med vårt uppdrag i att skapa en skola för alla. Det ledarskap som bedrivs på gymnasieskolan påverkas av vilken diskurs av kvalitet som råder (Dahlberg m.fl., 2011). Ett topp-down ledarskap hör ihop med en målrationell och modernistisk syn medan bottom-up stämmer med den meningsskapande diskursen och en postmodern syn (Dahlberg m.fl., 2011, Scherp, 2013 och Lager, 2015).
Teoridelen visar att förändringsarbete och ledarskap är intimt förknippade vilket bekräftas i resultatredovisningen (Jacobsen, 2013 och Scherp, 2013). På den undersökta gymnasieskolan ser vi likhet med Scherps (2013) benämning Arbetsorganisation samt Jacobsens (2013) Strategi E. Utifrån diskursen om kvalitet funderar vi över tänkbara utvecklingsmöjligheter att arbeta mot en Utvecklingsorganisation respektive Strategi O. Vi tänker att den målrationella synen på kvalitet är framträdande i såväl Arbetsorganisation som Strategi E. Om det finns ett intresse att förändra organisationen, tror vi att en god början är att definiera vilken kvalitetsdiskurs som råder på gymnasieskolan. Nästa steg i en sådan förändringsprocess är att synliggöra, förtydliga och benämna det systematiska kvalitetsarbetets alla delar så att samtliga nivåer upplever sin del som en del i det övergripande systematiska kvalitetsarbetet. Vi ser en möjlighet att genomföra ett utvecklingsarbete av mer omfattande och skolövergripande karaktär på den undersökta gymnasieskolan som ett framtida forskningsarbete. Något som hade gett oss en bättre inblick i hur detta framtida forskningsarbete skulle kunna bedrivas är att först ta reda på vilka faktiska förutsättningar som finns hos varje enskild aktör. Att ta reda på det hade gett oss en bättre helhetsbild även i denna studie. En annan tänkbar
möjlighet är att titta vidare på hur de olika aktörerna på gymnasieskolan beskriver begreppen kvalitet och delaktighet. Vi ser ett behov av att förtydliga och förstärka specialpedagogens roll på gymnasieskolor i allmänhet. Vi blev under urvalsprocessen varse att det inte är självklart att det finns specialpedagog anställda på gymnasieskolor.
Vi är medvetna om att det finns betydligt fler faktorer som gör skillnad i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet och att de faktorer vi hittat kanske inte heller är avgörande på en annan verksamhet som studeras. Våra tidigare erfarenheter påverkar såväl val av teori som hur vi analyserar vårt resultat. Nu i efterhand kan vi se att
kvalitativ metod var ett lämpligt val för att besvara syftet samt de preciserade frågeställningar. Vi har funnit en styrka i att vara två som kan reflektera samt fånga upp fenomen på gymnasieskolan samt hjälp att vara självkritiska i analysen av resultatet. De dokument vi fått ta del av i vår studie granskade vi efter genomförda
intervjuer då vi ville bevara vår nyfikenhet vid våra intervjuer. Med anledning av att
det systematiska kvalitetsarbetet inte var ett bekant och inarbetat verktyg på gymnasieskolan reflekterar vi över hur det påverkat studien om vi varit mer insatta i dokumenten om det nya kvalitetssystemet i intervjuerna med aktörerna.