Enligt Universitetskanslersämbetet (2012:11) ska vi som specialpedagoger medverka i ett förebyggande arbete samt vara en kvalificerad samtalspartner. Båda dessa kompetenser krävs för att lyckas i rollen som förändringsledare. Cameron och Lindqvist (2013) har studerat hur specialpedagogen arbetar i Sverige och Norge. De benämner specialpedagoger som ”förändringsagenter” i en organisation. Detta innebär att kunna befinna sig på olika nivåer och positioner i en organisation och ha förmågan att navigera emellan dem. Vi har fått en ny och mer fördjupad förståelse för förändringsledarskap tack vare denna studie. Vi som specialpedagoger måste förstå det vi ska förändra precis som Jacobsen (2013) skriver. Vi förväntas arbeta för inkludering och för ett inkluderande synsätt och för att lyckas med detta tror vi kunskap om förändringsarbete behövs. Vi arbetar för elever snarare än med dem. Att inneha en rådgivande funktion med mycket arbete i team är andra funktioner specialpedagogen har. Vi summerar och reflekterar över hur
Universitetskanslersämbetet och Cameron och Lindqvist (2013) beskriver vår framtida yrkesroll. Det blir tydligt för oss om vikten av att ha en dialog om hur man ser på specialpedagogens yrkesroll och uppdrag. Specialpedagogens roll formas av skolans behov, hur ledarskapet är utformat och hur rollen som specialpedagog tolkas på aktuell skola. Detta är viktigt för oss att ta med oss i mötet med framtida verksamheter. Många är enligt studiens resultat intresserade av att vara delaktiga i skolutveckling där det systematiska kvalitetsarbetet är ett konkret exempel. Hur påverkar alla dessa olika funktioner programutvecklare, katalysatorer, utvecklings- och utvärderingsgrupper förutsättningarna för oss som specialpedagoger att lyckas med vårt uppdrag mot en skola för alla?
REFERENSER
Ahrenfelt, Bo (2014). Förändring som tillstånd. Lund: Studentlitteratur AB.
Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium 2:a utgåvan. 2005. Stockholm: Natur och kultur.
Barajas Eriksson, Katrina och Forsberg Christina, Wengström, Yvonne. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur och Kultur. Bergh, Andreas (2010). Vad gör kvalitet med utbildning? Om kvalitetsbegreppets skilda innebörder och dess konsekvenser för utbildning.( Örebro Studies in Education, 29). Örebro: Örebro universitet.
Bolman, Lee G och Deal, Terrence E (2013) Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Brinkmann, Svend och Kvale, Steinar (2014) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Cameron Lansing, David och Lindqvist, Gunilla (2014). School district
administrators’ perspectives on the professional activities and influence of special educators in Norway and Sweden. International Journal of Inclusive Education, (18)(7), ss.669-685.
Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter och Pence, Allan (2011): Från kvalitet till meningsskapande.Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Fejes, Andreas och Thornberg, Robert. (Red.). (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.
Hargreaves, Andy och Fink, Dean (2008) Hållbart ledarskap i skolan. Lund: Studentlitteratur AB.
Hauge, Trond Eiliv, Norenes, Svein Olav och Vedøy, Gunn (2014). School leadership and educational change: Tools and practices in shared school leadership development. Journal of Educational Change (15) (4), ss.357–376.
Jacobsen, Dag Ingvar. (2013) Organisationsförändringar och förändringsledarskap. Lund: Studentlitteratur AB.
Jarl Maria (2013): Om rektors ledarskap i ljuset av skolans managementreformer, Pedagogisk forskning i Sverige (18) (3-4) ss.197-215.
Johansson, Olof och Nihlfors, Elisabeth (2014). The Swedish Superintendent in the Policy Stream, Leadership and Policy in Schools (13) (4), ss.362-382.
Karlsson Vestman, Ove och Andersson, Inger M. (2007) Pedagogisk utvärdering som styrning – En historia från präster till PISA. Stockholm: Liber distribution.
Lager, Karin (2015). I spänningsfältet mellan kontroll och utveckling. En policystudie av systematiskt kvalitetsarbete i kommunen, förskolan och fritidshemmet. (Gothenburg studies in educational sciences, 379 ). Göteborg: Göteborgs universitet.
Moos, L. (2006). Ledelsesutvikling gjennom skolevurdering og kulturmøter: et dansk - norsk aksjonsforskningsprosjekt (B. 1-2006). Tromsø: Eureka forlag.
Nihlfors, Elisabeth (2003). Skolchefen i skolans styrning och ledning. Uppsala Studies in Education, 102. Uppsala: Uppsala universitet.
Ny skollag i praktiken - lagen med kommentarer. (2010). Upplands Väsby: Svensk facklitteratur AB.
Parker. K Sharon och Wang, Ying. (2015) Helping people to “make things happen”: A framework for proactivity at work. The British Psychological Society (10) (1) ss.197-215.
Patel, Runa och Davidsson, Bo (1994) Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Skolinspektionen. (2012) Rektors Ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen. (2013) Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen. (2014) Från huvudmannen till undervisningen. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2009/10:165). Proposition oktober 2009.
http://www.regeringen.se/contentassets/c507a849c3fa4173b7d03df20bad2b59/den- nya-skollagen---for-kunskap-valfrihet-och-trygghet-hela-dokumentet-prop.-
20092010165
Skolverket. (2012) Allmänna Råd med kommentarer, Systematiskt kvalitetsarbete- för skolväsendet. Stockholm: Skolverket.
Scherp, Hans-Åke (2013) Lärandebaserad skolutveckling. Lund: Studentlitteratur AB.
Stukát, Staffan. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svenska akademins ordlista (SAOL).(2006) Delaktig.
http://www2.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/sao l_13_pa_natet/ordlista
Struyve, Charlotte, Meredith, Chloé och Gielen, Sarah (2014). Who am I and where do I belong? The perception and evaluation of teacher leaders concerning teacher leadership practices and micropolitics in schools. Journal of Educational Change (15) (2) ss.203–230.
Universitetskanslersämbetet (2012:11 R). Rapport november 2012.
http://www.uka.se/download/18.1ff6bf9c146adf4b496738/1404208598203/1211R+B ehovet+av+en+särskild+specialpedagogexamen+och+specialpedagogisk+kompetens+ i+den+svenska+skolan.pdf
Vetenskapsrådet. (2003) Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning, Forskningsetisk policy och organisation i Sverige. Stockholm: Vetenskapsrådet. Ärlestig (2014) Systematiskt kvalitetsarbete – ett gemensamt ansvar för rektor, huvudmannen och Skolinspektionen. I Nihlfors, Elisabeth och Johansson, Olof (red.), Skolledare i mötet mellan nationella mål och policy. (ss. 83-98) Malmö: Gleerups utbildning AB.
BILAGOR
Bilaga 1
Brev 1
Till dig som är huvudman eller rektor
Tack för att du tar dig tid att läsa vårt brev.
Vi som skriver till dig är studenter vid Malmö högskolas Specialpedagogiska program på halvfart. Då vi inte studerar är vi verksamma som förskolechef respektive
specialpedagog inom grundskolan. Vi har valt att rikta vår studie gentemot gymnasiet för att öka vår kunskap inom skolformen samt bidra till ny forskning inom valt område.Genom ditt deltagande har vi möjlighet att genomföra vår empiriska undersökning och därmed färdigställa vårt examensarbete.
Syftet med studien är att erhålla en fördjupad förståelse för hur skolchef, rektor, specialpedagog och lärare tänker och agerar i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Ett underliggande syfte är att få syn på graden av delaktighet hos respektive profession.Vi önskar att få intervjua lärare, specialpedagog, skolchef och rektor vid en gymnasieskola samt ta del av dokument rörande det systematiska kvalitetsarbetet.
Vid genomförandet av studien följer vi vetenskaprådets etiska principer. Det innebär bland annat att du alltid har möjlighet att avbryta ditt deltagande och att er medverkan är anonym.
Intervjuerna önskas ske under vecka 9 och 10.
Det är svårt att bedöma den totala tidsåtgången vid vårt besök, 45- 60 minuter/möte är en ungefärlig bedömning av oss.
Vi ser fram emot att just ni vill delta.
Kontakta oss för besked om er medverkan samt boka tid för intervju. Med vänliga hälsningar
Elisabeth Komstedt Ann-Christine Adler
lisa@motnyahojder.se ac.adler@yahoo.se 0709-475995 0760-488991
Bilaga 2
Brev 2
Till dig som informant
Med detta brev vill vi tacka dig för din hjälp. Genom ditt deltagande har vi möjlighet att genomföra vår empiriska undersökning och därmed färdigställa vårt
examensarbete vid Malmö högskolas Specialpedagogiska program på halvfart. Då vi inte studerar är vi verksamma som förskolechef respektive specialpedagog inom grundskolan. Vi har valt att rikta vår studie gentemot gymnasieskolan för att öka vår kunskap inom skolformen samt bidra till ny forskning inom valt område.
Syftet med studien är att erhålla en fördjupad förståelse för hur huvudman, rektor, specialpedagog och lärare tänker och agerar i arbetet med det systematiska
kvalitetsarbetet. Ett underliggande syfte är att få syn på graden av delaktighet hos respektive profession.
Vi önskar att få spela in intervjun och behöver din tillåtelse till det. Inspelningen vill vi utföra för att underlätta och säkerhetställa bearbetningen. Materialet som
intervjuerna resulterar i kommer endast i sin helhet att ses av oss. Vissa utdrag och citat kan komma att synas i resultatdelen för att skildra det undersökta.
Du som informant kommer att avidentifieras, d.v.s. all information rörande er integritet kommer att anonymiseras i den slutliga texten.
Det är svårt att bedöma den totala tidsåtgången vid vårt besök, 45-60 minuter är en ungefärlig bedömning av oss.
Du har alltid möjlighet att avbryta ditt deltagande.
Kontakta oss mer än gärna angående frågor och funderingar. Med vänliga hälsningar
Elisabeth Komstedt Ann-Christine Adler
lisa@motnyahojder.se ac.adler@yahoo.se 0709-475995 0760-488991
Bilaga 3