De fyra lärarna uttrycker att de inte är delaktiga i det övergripande systematiska kvalitetsarbetet på annat vis än i sin egen undervisning. Dahlberg m.fl. (2011) betonar vikten av att alla är med- och samkonstruerande i sin egen förståelse av verkligheten. Lärargruppen på fyra berättar att det är rektor alternativt huvudman som introducerat fortbildningen i det kollegiala lärandet på skolan. De fyra lärarna nämner att det inte fanns någon förankring av det kollegiala lärandet hos dem innan fortbildningen startade. En av lärarna uttrycker beträffande vem som initierat fortbildningen ”Det är säkert rektor och det kan också vara på kommunnivå för alla skolor ska väl jobba med kollegialt lärande”. Det finns en osäkerhet och en otydlighet kring rektors/kommunens tidsplan vilket såväl Jakobson (2013) som Scherp (2013) menar att tid är en viktig faktor att förhålla sig till. Resultatet visar även att syftet med detta projekt är otydligt. Jacobsen (2013) poängterar att om någon form av förändring ska kunna ske inom en organisation måste drivkraften för förändringen förstås samt tas emot. De personer som faktiskt ska genomföra förändringen, deras behov och deras önskan om hur de vill genomföra arbetet är den enskilt och den absolut
viktigaste drivkraften för all form av förändring. Det betraktades som hög kvalitet enligt Scherp (2011) om medarbetarna varit delaktiga i utformandet av skolans helhetsidé förutsatt att den överensstämde med vardagsarbetet.
Någon av de fyra lärarna berättar att det tidigare funnits en grupp där det ingick olika personal och rektorer där samtal fördes om det systematiska kvalitetsarbetet. Denna grupp upplöstes och upplevdes “rinna ut i sanden”. Det finns en tanke om att det förekommer ett systematiskt kvalitetsarbete hos skolledning men att det inte är något som är synligt för dem. Det beskrivs som att det är en isolerad företeelse med undantag av betygssättning. De fyra lärarna uttrycker att det finns en god kollegial stämning och ett öppet klimat kolleger emellan. Vissa berättar att detta märks genom att det finns nära samarbete och bra diskussioner i arbetslagen.
Det nya kvalitetssystemet som är introducerat på skolan och har nämnts av någon av de fyra lärarna som något de snuddat vid på ett APT. Övriga av de fyra lärarna nämner inte det nya kvalitetssystemet. Deras del i kvalitetsarbetet är inte tydlig för dem. De fyra lärarna önskar en ökad delaktighet i kvalitetsarbetet som sker på övergripande skolnivå. En av de fyra lärarna säger: ”Min roll? Hade jag uppskattat om jag fått en roll”. Ett exempel som nämns är att det vid en tidigare förändring har saknats en plan för hur förändringen ska genomföras. Det framkommer en önskan om att vara delaktig i hur verksamheten struktureras vid en förändring. Jacobsen (2013) menar att den viktigaste drivkraften vid förändring är att de som ska genomföra förändringen får vara med och önska hur den ska gå till. Han menar även att “idé” och “någon” är centrala begrepp att förhålla sig till i förändringsprocessen. För att undvika upplevelsen av nödlösningar av akuta situationer önskar en av de fyra lärarna att vara mer delaktiga i processen att hitta lösningar och säger:
Vi hade kunnat ha en plan för hur vi skulle kunna reda det här och se längre fram, man är ad hoc hela tiden för att man är så ansatt. Man hade kunnat strukturera verksamheten och diskuterat varför just nu känns det som att vi bara har nödlösningar.
I analysen ser vi att det är Scherps (2013) beskrivning av symptom på en reaktiv verksamhet som framträder. Det finns en upplevelse av att intresse saknas från skolledning att ta del av lärarnas åsikter eller kompetens från vissa av de fyra lärarna.
Andra talar om att det finns möjlighet att förmedla tankar och idéer till skolledning, i särskilda grupper eller till programutvecklare. Fortbildningsinsatser som t ex det kollegiala lärandet upplevs av en del komma uppifrån. Denna fortbildning har enligt de fyra lärarna en styrd struktur och arbetsgång som kräver allas delaktighet. De fyra lärarna tror att det är rektor alternativt huvudman som introducerat denna fortbildning på skolan utan upplevd förankring hos lärarna. De fyra lärarna ser delaktighet som en förutsättning för att skolan ska utvecklas. Inom strategi O menar Jacobsen (2013) att den äkta och hållbara utvecklingen måste komma inifrån och kan aldrig tvingas fram och med detta poängterar han betydelsen av delaktighet för ett framgångsrikt förändringsarbete.
Specialpedagog
Specialpedagogen berättar att det är viktigt att själv ta ansvar för att få reda på innebörden av det systematiska kvalitetsarbetet och göra sig delaktig. Med detta synliggörs det som Parker och Wang (2015) menar är kärnan av att vara proaktiv. Detta i relation till det som Johansson och Nihlfors (2014) beskriver, om att ta ett personligt ansvar utifrån de förutsättningar som finns. I ett ytterligare och ett tredje steg går det att koppla det tillbaka till de riskfaktorer som Parker och Wang (2015) menar kan finnas med proaktivitet. Enkäter görs till elever och i dessa framkommer önskemål till förändring. Det framkommer en önskan om att alla får ta del och vara med i processen kring det systematiska kvalitetsarbetet. Specialpedagogen säger att det ”är en önskan både från oss och tror jag från gymnasiechefen och skolledningen”. Ett första steg i detta menar specialpedagogen är att det systematiska kvalitetsarbetet synliggörs på skolan.