Systematiskt kvalitetsarbete
De fyra lärarna beskriver hur de själva arbetar med systematiskt kvalitetsarbete i sin undervisning och berättar att ett övergripande systematiskt kvalitetsarbete ter sig osynligt för dem. Det systematiska kvalitetsarbetet beskrivs av de fyra lärarna som att det ska finnas på olika nivåer. Ärlestig (2014) menar att en förutsättning för att det systematiska kvalitetsarbetet ska fungera är att målen är levande på alla nivåer i systemet. De fyra lärarna säger att de utvärderar genom att titta på material i
undervisningen, prov, utvecklingssamtal, samtal med elev, elevgruppen och elevers resultat. Någon av de fyra lärarna beskriver att eleverna fyller i en utvärdering i slutet av varje läsår men ställer sig frågande om detta är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. En annan lärare beskriver ”Ja då tänker jag på det jag gör i klassrummet med mina elever att jag dokumenterar. vad som hänt och jag ser vart vi är på väg och så här”.
Här kan vi ana det som Lager (2015) beskriver som en målrationell syn på kvalitet. Det kan också vara ett uttryck för det som Johansson och Nihlfors (2014) pekar på att skolans vardag är komplex och svår att förstå. De mål som utvärderas av eleverna är de mål som finns i kursplanen, dvs kunskapsrelaterade. De fyra lärarna har alla sin egen metod för att dokumentera detta arbete. Det systematiska arbetet ser olika ut hos de fyra lärarna. De fyra lärarna beskriver en flexibilitet i hur det systematiska arbetet bedrivs utifrån vilket program elevgruppen läser. Utvärderingen ligger till grund för vidare arbete. Detta ses som en återkommande arbetsuppgift. De fyra lärarna tycker det är viktigt att eleverna får tillgång till utvärderingen. De berättar att reflektion och att granska sin undervisning utifrån olika perspektiv är en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet på klassrumsnivå. Reflektion över sitt arbete är viktigt för att få en systematik och för att kunna arbeta professionellt. Att dela sin reflektion med en medarbetare som också har en relation till eleven är en viktig faktor som nämns för att höja kvaliteten. Det framkommer även en åsikt om att det behövs kunskap och utbildning för att lyckas med detta. En av de fyra lärarna menar att det systematiska kvalitetsarbetet används som verktyg för att förbättra arbetet i sina ansvarsområden. Här vittnar de fyra lärarnas berättelser, utifrån sina egna kvalitetsarbeten, om det som Lager (2015), Dahlberg m.fl. (2011) beskriver som en mer meningsskapande diskurs.
Gemensamt lärande
I dagens läge finns inget strukturerat eller gemensamt tillvägagångssätt för att bedriva reflektion i det egna kvalitetsarbetet. Någon av de fyra lärarna berättar om hur de skapat egna forum för informella samtal då de anser dessa vara av största vikt på en skola. Någon av de fyra lärarna nämner pedagogiska caféer som ett forum för möte med andra lärare än sina närmaste kolleger. På dessa pedagogiska caféer gavs tillfälle att diskutera gemensamma frågor. Ett forum som finns och beskrivs av samtliga fyra lärare är en fortbildning i kollegialt lärande som sker en gång i månaden. Detta nämns
av någon av de fyra lärarna som den första insatsen på flera år kring ett gemensamt utvecklingsprojekt. En lärare säger:
Det känns som att det kommit uppifrån men det har slagit väl ut för att det behövs att vi kommer närmare varandra också för att det blivit tyngre. Man behöver samarbeta mer.
Detta går att belysa utifrån hur Jacobsens (2013) beskriver förändringar och utvecklingsarbeten som en process samt de förutsättningar som måste råda, de inre och yttre kontexternas påverkan. Det kollegiala lärandet kan utifrån det utvecklingsområde som Johansson och Nihlfors (2014) funnit beträffande kommunikation mellan de olika aktörerna vara ett led i detta. Detta kan också tolkas och ses utifrån det målrationella perspektivet (Lager, 2015). De fyra lärarna beskriver upplevelsen av kollegialt lärande positivt. De anser att det är värdefullt att sitta tillsammans och föra pedagogiska diskussioner då detta tidigare saknats. Scherp (2013) talar om följande kvalitetsindikatorer som vi även uppmärksammat hos de fyra lärarna t ex att medarbetarna är utvecklingsbenägna och att det finns ett gemensamt lärande. De fyra lärarna i studien undersöker sambandet mellan hur de arbetar och vad de uppnår samt att de undersöker hur de lyckas genomföra sina lärdomar i praktiken.
Det arbetsmaterial som det kollegiala lärandet utgår ifrån upplevs ibland så grundläggande att en av de fyra lärarna uttrycker att sin kompetens upplevs ifrågasatt. En lärare uttrycker:
Vissa tankar är inget som är något nytt för oss. Vissa frågor kan kännas som tramsiga, att man ska ge eleverna talutrymme och låta eleverna fundera, då tycker man, vem av oss vet inte det? Vissa saker är så grundläggande så man kan känna kom inte och skriv oss på näsan för det är inget som är nytt för oss.
Vi ser här en likhet med Scherps (2013) studie som visade att politikers beslut om kurser och fortbildning uppfattades av medarbetarna som att politikerna saknade tilltro till deras kompetens. I Scherps (2013) studie tolkade skolledare och lärare det som om de inte hade förmågan och vilja att se vad som behövdes utvecklas. Det kan också vara ett resultat av att gymnasieskolan är en politisk styrd organisation samt rektors begränsade möjlighet att påverka beslut som fattas på lokal politisk nivå enligt (Johansson och Nihlfors, 2014). Detta stärks av En annan aspekt som framkommer
hos de fyra lärarna är tvivel på om det finns en vetenskaplig grund i det material som används. Scherp (2013) påtalar att det systematiska kvalitetsarbetet ska likt all annan skolverksamhet vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Några av de fyra lärarna upplever att budget och ekonomi har en stor del i de utvecklingsområden som sker inom verksamheten vilket kan bero på att skolan haft ett bristande elevunderlag med anledning av att gymnasieskolor har fritt sök. De fyra lärarnas upplevelse kan sättas i relation till de faktorer som Johansson och Nihlfors (2014) menar ingår i de begränsningar som finns för rektorer att bestämma, såsom ekonomi och personal. Vidare anser de fyra lärarna att det är viktigt att ha ett systematiskt kvalitetsarbete för att kunna utveckla skolan, arbetssätt och arbetsmiljö för såväl elever som medarbetare.