Disposition

I uppsatsen har jag även använt mig av vissa andra källor, däribland ICRC:s årliga rapporter som bland annat berör förhållandet mellan instrument på terrorismbekämpningens område och IHL. ICRC är en opartisk, neutral och oberoende organisation vars uppgift är att skydda och hjälpa människor humanitärt som har drabbats i krig eller väpnad konflikt. Organisationen leder även Rödakorsrörelsens internationella katastrofhjälp i konfliktzoner.40

Rapporterna har varit av intresse eftersom ICRC återkommande kommenterar och kritiserar förhållandet mellan instrument mot terrorism och IHL i dem. Jag har slutligen även använt mig av vissa debattartiklar, reportage och nyhetsrapportering, vilket främst har skett i syfte att visa på hur debatten om återvändare har tagit sig uttryck i Sverige.

1.7 Disposition

Uppsatsen inleds med två kapitel av främst deskriptiv karaktär. Kapitel 2 behandlar inledningsvis jurisdiktion. Kapitlet har bedömts vara nödvändigt för framställningen eftersom uppsatsens huvudsakliga frågeställning avser lagföring i Sverige av brott som har begåtts i konfliktzoner utanför svenskt territorium. I kapitel 3 redogörs därefter övergripande för bakgrunden till konflikten i Syrien och Irak, samt för företeelsen utländska krigare. Kapitlet syftar till att förse läsaren med sådan bakgrundsinformation om konflikten i Syrien och Irak som har bedömts vara av relevans för framställningen. I de två därpå följande kapitlen behandlas de två rättsområden som är av intresse för att besvara uppsatsens huvudsakliga frågeställning. I kapitel 4 redogörs för svensk terroristbrottslagstiftning medan det internationella humanitärrättsliga regelverket avhandlas i kapitel 5. Syftet med att avhandla respektive rättsområde för sig är att på bästa vis kartlägga väsentliga aspekter av rättsområdena, samt skapa underlag för jämförelse och analys av hur rättsområdena förhåller sig till varandra. En sådan analys följer därefter i kapitel 6, där svensk terroristbrottslagstiftning och IHL ställs i relation till varandra. I kapitlet avhandlas bland annat de likheter och

14

skillnader som finns mellan rättsområdena, vilken roll en terroristorganisation kan spela i en väpnad konflikt, tillämpningsfrågor och konkurrensfrågor. Det primära syftet är att genom kapitlet besvara uppsatsens huvudsakliga frågeställning om hur den svenska lagstiftningen förhåller sig till IHL vid nationell lagföring av brott som har begåtts i väpnad konflikt. Kapitlet syftar även till att skapa underlag för bedömning av om det finns anledning till ändring av den svenska lagstiftningen på området med beaktande av risken för överlappning med IHL. Den sist nämnda frågan besvaras i uppsatsens sjunde och sista kapitel, inom ramen för en avslutande reflektion.

15

2 Om jurisdiktion

Med beaktande av att uppsatsens huvudsakliga frågeställning relaterar till nationell lagföring av brott som har begåtts utanför svenskt territorium, bör vissa regler och principer för jurisdiktion inledningsvis redogöras för. Anledningen till detta är att judikativ jurisdiktion, eller domsrätt, är avgörande för staters möjlighet att åtala och lagföra enskilda som befinner sig på svenskt territorium och som misstänks ha begått brott utomlands.⁴¹ Jurisdiktion handlar således om staters möjlighet att utöva makt mot personer och egendom, vilken hänger samman med staters suveränitet.⁴² Med staters suveränitet avses bland annat att stater ensamma råder över de olika geografiska områden som ingår i statens territorium. Statssuveräniteten medför även rättigheter och skyldigheter för staten i förhållande till dess medborgare, till andra staters medborgare samt i förhållande till styret av staten.⁴³ En central fråga är i vilken utsträckning en stat kan utsträcka sin jurisdiktion till att omfatta brott som har begåtts utanför statens territorium.44 För att en stat ska ha rätt att utöva straffrättslig jurisdiktion krävs nämligen som huvudregel viss koppling mellan staten ifråga och antingen det påstådda brottet eller den misstänkta brottslingen.⁴⁵

I Sverige återfinns reglerna om jurisdiktion för brott med internationell koppling i 2 kap. brottsbalken (1962:700) (BrB).⁴⁶ Av 2 kap. 2–3 a §§ BrB framgår när brott som har begåtts utom riket ska dömas enligt svensk lag och vid svensk domstol. Territorialitetsprincipen, innebärandes en rätt för en stat att utöva domsrätt när brott har begåtts på statens territorium,⁴⁷ framgår av kapitlets första paragraf. Av 2 kap. 4 § BrB framgår vidare att brott ska anses vara begånget där den brottsliga handlingen företogs, där brottet fullbordades eller, vid försök, det tillämnade brottet skulle ha fullbordats. Genom 2 kap. 7 § BrB

41 Linderfalk, Folkrättens källor. I Folkrätten i ett nötskal, s. 47.

42 A.a. s. 45.

43 A.a. s. 22 ff.

44 Martinsson, Jurisdiktion avseende brott begångna utanför svenskt territorium. I Lagföring i Sverige av internationella brott, s. 62.

45 Linderfalk, s. 47.

46 Martinsson, s. 61.

16

begränsas den svenska domsrätten av vad som följer av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser eller av särskild överenskommelse med främmande makt. Med förbehållet åsyftas främst regler om immunitet.⁴⁸ Det har dock framhållits att regeln även kan vara relevant för bedömning av terroristbrottslagstiftningens avgränsning mot IHL.⁴⁹

De principer för jurisdiktion som främst är aktuella när gärningsorten är belägen utanför svenskt territorium och det rör sig om internationella brott är den aktiva personalitetsprincipen, principen om ställföreträdande jurisdiktion och universalitetsprincipen. Principerna ligger till grund för 2 kap. BrB, där 2 och 3 §§ är aktuella när brott har förövats utanför svenskt territorium. 2 § är ett utslag av den aktiva personalitetsprincipen. Bestämmelsen tar sikte på att gärningspersonen ska ha en koppling till Sverige, framförallt genom medborgarskap eller hemvist. 2 kap. 3 § sjätte punkten BrB ger vidare uttryck för universalitetsprincipen, eller principen om universell jurisdiktion. Bestämmelsen stadgar att en svensk domstol alltid har behörighet att döma i mål som gäller sådana brott som Sverige genom internationella konventioner har förpliktigat sig att kunna utöva jurisdiktion över. Bestämmelsen omfattar de internationella brotten, vilket ger Sverige jurisdiktion att lagföra enskilda för internationella brott oberoende av den tilltalades koppling till Sverige.50 I valet mellan de två bestämmelserna har 3 § som utgångspunkt företräde framför 2 §. Anledningen till företrädet är att 2 § har karaktären av en allmän behörighetsregel, medan 3 § utgör lex specialis. Vid tillämpning av 3 § undviker domstolen dessutom att behöva ta hänsyn till hur ett visst brott regleras utomlands. Det bland annat eftersom 2 § uppställer krav på dubbel straffbarhet, vilket saknas i 3 §.51

48 Asp, Lagkommentar till 2 kap. 7 § BrB, Juno.

49 Andersson 2018, s. 179.

50 Se avsnitt 5.6 för utveckling av de internationella brotten.

17

3 Utländska stridande och konflikten i

Syrien och Irak

3.1 Inledning

Som nämnt har majoriteten av de 300 personer som har rest från Sverige för att ansluta sig till en organisation, tränas för strid eller för att ingå i ett stridande förband rest till konfliktområden i Syrien och Irak.52 I områdena har väpnade konflikter pågått.⁵³ I konflikten har terroristorganisationer deltagit på olika vis, och den roll som utländska terroriststridande har spelat har varit framträdande.⁵⁴ Nedan kommer bakgrunden till konflikten redogöras för övergripande, varefter företeelsen utländska krigare kommer beröras mer ingående. Det övergripande syftet med kapitlet, vilket främst är av deskriptiv karaktär, är att förse läsaren med sådan bakgrundsinformation som har bedömts vara av relevans för den fortsätta framställningen.

3.2 Kriget i Syrien och Islamiska Statens framväxt

I Syrien kulminerade missnöjet mot president Bashar al-Assad och familjen Assads långvariga auktoritära regim i våldsamma protester under den arabiska våren 2011. Protesterna fick till konsekvens att delar av oppositionen upprättade ett syriskt nationellt råd (SNC) i Turkiet. SNC krävde al-Assads avgång samt att Syrien skulle bli en demokratisk stat. Den fria syriska armén (FSA) etablerades även i syfte att strida mot regimens styrkor. Sedan 2011 har inbördeskrig pågått mellan syriska staten och olika oppositionsgrupper. Även inbördes strider mellan oppositionsgrupper har förekommit. Andra stater har stöttat de stridande parterna och därigenom involverats i konflikten. Ryssland och Iran har stöttat Assad-regimen medan USA och dess allierade, däribland Turkiet, Saudiarabien och Frankrike, har bistått vissa oppositionsgrupper samt stridit mot den militanta

52 Säkerhetspolisen 2019, s. 60.

53 Se exempelvis Göteborgs tingsrätts dom 2015-12-14 i mål nr. B 9086–15 under rubrik 3 ”Ska gärningarna bedömas som terroristbrott?”, Södertörns tingsrätts dom 2016-05-11 i mål nr. B 2639– 16 s. 37 ff, och Svea hovrätts dom 2016-02-23 i mål nr. B 2440–15 s. 5 f.

18

sunniislamistiska rörelsen Islamiska Staten (IS) eller Daesh,⁵⁵ tidigare Islamiska Staten i Irak och Syrien (ISIS) och Islamiska Staten i Irak och Levanten (ISIL). Organisationen kom att växa sig stark sedan internationella stridande knutna till al-Qaida-nätverket anslöt sig till kriget i Syrien för att delta i de allt intensivare stridigheterna mot regimstyrkorna.⁵⁶

IS listades som en terroristorganisation av FN 2004, och växte delvis fram som en reaktion mot USA-koalitionens invasion av Irak i mars 2003. Invasionen var i sin tur en reaktion mot den samordnade attacken mot World Trade Center och Pentagon den 11 september 2001. Syftet med invasionen 2003 var bland annat att störta den regim som leddes av Saddam Hussein, den ledare som bedömdes samarbeta med organisationen al-Qaida som hölls ansvarig för terrordådet i september 2001. Invasionen 2003 resulterade i ett maktskifte i Irak och en efterföljande konflikt mellan regeringsmakten och den sunnimuslimska minoriteten i Irak, vilken lade grund för IS framväxt. Organisationen, som tidigare utgjorde al-Qaidas del i Irak, växte sig starkare och kom att gynnas av inbördeskriget.⁵⁷ Till följd av det politiskt instabila läget i Syrien och Irak kunde IS erövra allt fler landområden, vilket gjordes i syfte att etablera en islamisk stat.⁵⁸ Organisationen har sin ideologiska hemvist i salafist-jihadism.⁵⁹ Till skillnad från andra salafister, vilka är en bokstavstroende minoritet inom sunnitisk islam som anser sig praktisera den sanna islam som utövades av de tre första generationerna av profeten Muhammeds följeslagare,⁶⁰ ser salafist-jihadister våld som ett nödvändigt medel för att försvara sig mot trosmotståndare

55 Daesh är en arabisk akronym för Dawla al-Islamiya fil Eraq wa Sham vilket betyder den Islamska Staten i Irak och al-Sham. Akronymen har anförts vara en nedsättande term för IS som inte

används av gruppen själv. En mer vanlig term använd av organisationen och dess sympatisörer är ”Dawla”, vilket betyder ”stat” på arabiska. Se Gustafsson & Ranstorp, Swedish Foreign Fighters in Syria and Iraq – An Analysis of Open-Source Intelligence and Statistical Data, s. 15 (not 2) och s. 44.

56 Globalis, Konflikter – Syrien, 2019-10-16.

57 Globalis, Konflikter – Den Islamiska Staten (IS), 2018-09-26.

58 Globalis, Konflikter – Syrien.

59 Ahlin, Hyllengren, Normark & Ranstorp, Mellan salafism och salafistisk jihadism - Påverkan mot och utmaningar för det svenska samhället, s. 15.

19

och expandera islam enligt den egna läran.⁶¹ I syfte att hindra IS från att ytterligare etablera sig i Mellanöstern, inrättade USA en internationell koalition som började bomba IS-mål i Syrien 2014.⁶² Samma år utropade IS att de hade etablerat en islamisk stat i de territorier som organisationen kontrollerade.⁶³ IS så kallade kalifat blev dock kortvarigt. I början av 2019 hade IS förlorat kontrollen över de territorier som tidigare hade erövrats i Irak, och i mars 2019 rapporterade Syriens demokratiska styrkor (SDF) att IS sista syriska fäste i Baghouz hade fallit.⁶⁴ Klart står att såväl IS som statliga irakiska militära styrkor har gjort sig skyldiga till massavrättningar, tortyr och civila attacker under konflikten.⁶⁵ Det har även konstaterats att både IS och Jabhat al-Nusra har genomfört offentliga avrättningar av kristna minoriteter i Syrien.66

I skrivande stund befinner sig många IS-anhängare i flyktingläger, däribland i al-Hol-lägret i nordöstra Syrien. Lägret kontrolleras av kurdiska säkerhetsstyrkor och har inhyst flera svenskar med koppling till IS.67

3.3 Utländska stridande

Utländska stridande är inget nytt fenomen som har uppstått till följd av kriget i Syrien eller framväxten av IS. Företeelsen har tvärtom kunnat iakttas långt innan den arabiska våren kulminerade i inbördeskrig.⁶⁸ Exempelvis deltog utlänningar frivilligt i det spanska inbördeskriget under 1930-talet, vilket fick till konsekvens att lag (1937:61) angående åtgärder för att förhindra frivilligas deltagande i inbördeskriget i Spanien m.m. antogs. I lagen stadgades att svenska medborgare som tog värvning för krigstjänst i Spanien kunde straffas med fängelse eller böter. I finsk-ryska vinterkriget deltog svenskar dessutom frivilligt på den

61 A.a. s. 28.

62 Globalis, Konflikter – Syrien.

63 Globalis, Konflikter – Den Islamiska Staten (IS).

64 Olsson, SDF: IS är besegrat i Syrien, SVT 2019-03-24.

65 Human Rights Watch 2015, World Report 2015 – Events of 2014, s. 301.

66 A.rapport. s. 515 ff.

67 Berglund, Över 500 får lämna al-Hol-lägret i Syrien, SVD 2020-11-16, och Svenska Röda Korset, Al-Hol-lägret – svår humanitär situation, 2020-01-29.

20

finländska sidan,69 och på 1980-talet reste utländska jihadister till Afghanistan för att strida sedan Sovjet hade ockuperat landet. Utländska stridande har även förekommit i Bosnien, Tjetjenien och i Somalia. Det har dock konstaterats att magnituden av utländska stridande i konflikten i Syrien och Irak har varit exceptionell.⁷⁰ Uppskattningsvis anslöt sig totalt cirka 40 000 utländska jihadister till IS för att strida för organisationen samt det kalifat som organisationen avsåg etablera.⁷¹ Av de drygt 300 individer som reste från Sverige anslöt sig majoriteten till IS, men vissa även till andra grupper såsom den till al-Qaida tillhörande gruppen Jabhat al-Nusra. Majoriteten av de utländska stridande som reste från Sverige är män, och medelåldern för såväl män som kvinnor har uppskattats till tjugosex år.72 IS rekryteringsmetoder är en anledning som har anförts till varför så många utländska stridande reste till Syrien och Irak för att ansluta sig till organisationen. IS fokuserar på ideologi och strategi, vilka främst har kommunicerats via olika kanaler på internet.⁷³ Genom Facebook och andra sociala medier kunde enskilda i Sverige ta del av organisationens budskap samt uppmaningar att resa till den islamiska staten och stötta organisationen.⁷⁴

Som en konsekvens av en påtaglig ökning av antalet utländska terroriststridande antog FN:s säkerhetsråd resolution 2178, vilken avsåg att reglera situationen. Resolutionen tillkom på initiativ av USA och röstades igenom av ett enhälligt säkerhetsråd 2014.75 Vad gäller lagföring av utländska stridande i Sverige, har Andersson påtalat att situationen inte är helt okomplicerad. Exempelvis är förundersökningar ofta förknippade med bevissvårigheter, eftersom utredarna inte har tillgång till brottsplatsundersökningar. En orsak till svårigheten är att förundersökningar ofta har inletts i nära anslutning till brottet, när stridigheter fortfarande har pågått i konfliktområdet. Förfarandet skiljer sig från hur utrednings- och

69 SOU 2016:40 s. 39.

70 Gustafsson & Ranstorp, s. 48 f.

71 Hamidi-Nia, IS-kalifatets uppgång och fall, SVT 2019-06-29.

72 Gustafsson & Ranstorp, s. 5.

73 Globalis, Konflikter – Den Islamiska Staten (IS).

74 Gustafsson & Ranstorp, s. 99 f.

21

lagföringsprocessen har sett ut tidigare. Exempelvis har utredningar av internationella brott som har begåtts i väpnade konflikter i Rwanda och på Balkan behandlats cirka tio till tjugo år efter att gärningarna begicks och konflikterna avslutats, medan fall med koppling till Syrien och Irak rör gärningar som har begåtts i närtid och som har avdömts medan väpnade konflikter fortfarande har pågått. Andersson har även påtalat att bristande samarbete med syriska myndigheter är en bidragande orsak till utredningsproblematiken.⁷⁶ Svårigheterna till trots är Sverige, tillsammans med Tyskland, det första land där enskilda har dömts för allvarliga internationella brott som har begåtts i Syrien och Irak.⁷⁷

76 Andersson 2018, s. 184.

77 Human Rights Watch 2017, ”These are the crimes we are fleeing” - Justice for Syria in Swedish and German Courts, s. 22.

22

4 Svensk terroristbrottslagstiftning

4.1 Inledning

Svensk terrorismlagstiftning utgörs av flera rättsområden, där såväl straffrätt och folkrätt som konstitutionell rätt och EU-rätt innehåller bestämmelser av betydelse för svensk terrorismbekämpning.⁷⁸ Med beaktande av att frågeställningen i uppsatsen tar sikte på lagföring av brott som har begåtts i väpnad konflikt, kommer emellertid fokuseras på straffrättsliga aspekter av svensk terrorismlagstiftning. Den svenska straffrättsliga lagstiftningen på området kommer hädanefter refereras till som svensk eller nationell

terroristbrottslagstiftning.

I kapitlet kommer avstamp tas i nationell terroristbrottslagstiftning. Vissa europarättsliga och internationella instrument kommer även beröras eftersom sådana instrument ofta har legat till grund för svensk lagstiftning på området. Inledningsvis kommer viss kritik som har anförts på området återges, varefter syften och skyddsintressen bakom svensk terroristbrottslagstiftning kommer redogöras för. Därefter kommer aktuella utredningar på området belysas. I det därpå följande avsnittet kommer de tre huvudsakliga straffrättsliga lagar som finns på området avhandlas, vilka utgörs av terroristbrottslagen, finansieringslagen och rekryteringslagen. Avslutningsvis i kapitlet kommer aspekter tas upp som relaterar till svensk rättstillämpning. Några konkreta fall kommer härvid redogöras för i syfte att illustrera hur lagföring av terrorismrelaterad brottslighet, med koppling till konflikten i Syrien och Irak, har sett ut i svensk domstol. Det övergripande syftet med kapitlet är att kartlägga svensk terroristbrottslagstiftning som rättsområde och skapa underlag för analys av hur rättsområdet förhåller sig till IHL vid nationell lagföring av brott som har begåtts i väpnad konflikt.

23

4.2 Tendenser till ökad lagstiftning

Som nämnt har flera nya instrument mot terrorism antagits de senaste decennierna, vilket har resulterat i en ökad nationell reglering mot terrorism. Vissa har påtalat att lagstiftningsiver råder på området, där många straffbud har införts på kort tid och där gärningar som sedan tidigare är kriminaliserade i brottsbalken nu även anses utgöra terrorismrelaterad brottslighet.⁷⁹ Asp m.fl. har framhållit att en ökad politisering av straffrätten har skett i västvärlden sedan några decennier tillbaka,80 vilket delvis skulle kunna förklara den ökade regleringen på terrorismbekämpningens område. Vissa av de nytillkomna straffbuden har vidare kritiserats ur effektivitetssynpunkt. Kritiken har sin kärna i att lagstiftning på terrorismbekämpningens område inte sällan tar sikte på att förhindra brott redan innan en handling har hunnit företas, vilket gör att brottets fullbordanspunkt ofta placeras tidigt. Vikt fästs därmed vid den enskildes avsikt med en viss gärning, vilken kan vara svår att bevisa.⁸¹ Samtidigt har framhållits att kriminaliseringarna har ett viktigt signalvärde eftersom straffbuden markerar samhällets avståndstagande mot vissa handlingar.⁸²

Nya kriminaliseringar på området kan emellertid inte alltid tillämpas på gärningar som har begåtts i väpnad konflikt i Syrien eller Irak. Anledningen till detta är att flera av straffbuden har införts sedan antalet resande i syfte att ansluta sig till framförallt IS har avtagit.⁸³ Eftersom det av legalitetsskäl råder förbud mot retroaktiv lagstiftning och rättstillämpning till nackdel för den enskilde i Sverige, innebärande att ett straffbud inte kan tillämpas om den gärning som straffbudet avser företogs innan straffbudet ifråga trädde i kraft, blir möjligheten att lagföra enskilda som har stridit i konfliktzoner med stöd av nytillkomna kriminaliseringar begränsad.84 Nya straffbud på området kan däremot vara av

79 Anderberg, Alla sätt är bra, utom de dåliga: kriminaliseringen av terroristresor i svensk rätt. I Fremmedkrigere – Forebygging, straffeforfølgning og rehabilitering i Skandinavia, s. 68 f.

80 Asp, Jareborg & Ulväng, Kriminalrättens grunder, s. 56.

81 A.a. s. 72, och Cameron & Cornell, s. 728.

82 Anderberg, s. 68 f.

83 Se Gustafsson & Ranstorp, s. 5, angående hur många individer som reste från Sverige till Syrien och Irak som utländska stridande från och med år 2012 till och med år 2016.

24

relevans för framtida terrorismbekämpning. Chefsåklagare Per Lindqvist vid Riksenheten för säkerhetsmål har exempelvis framhållit att fler straffbud mot terrorism ökar möjligheten till användning av förundersökningsåtgärder vid misstanke om brott. Sådana åtgärder, däribland hemliga tvångsmedel, bedöms kunna förebygga viss terrorismrelaterad brottslighet.85

4.3 Syfte och skyddsintressen

Terrorism hotar internationell fred och säkerhet och även den nationella säkerheten. Terrorism hotar vidare det svenska samhällets öppenhet, den respekt för mänskliga rättigheter som det svenska samhället präglas av och demokratins grundläggande värden. Vad gäller syften bakom svensk terroristbrottslagstiftning, framhålls i Terroristbrottsutredningen att lagstiftningen på en allmän nivå ska skydda grundläggande samhällsintressen från sådana allvarliga angrepp som utförs för att påverka samhällsutvecklingen. Med sådana grundläggande samhällsintressen avses bland annat grunderna för statsskicket och rättsordningen, centrala samhällsfunktioner och försörjningsmöjligheter. Även andra gemensamma intressen såsom värnandet av det öppna och säkra