Svensk rättstillämpning

Vad gäller lagföring av internationella brott i Sverige kan inledningsvis konstateras att relativt få gärningsmän har dömts i svensk domstol. Före 2006 fanns ingen praxis överhuvudtaget och under det senaste decenniet har sammanlagt tretton personer lagförts i svensk domstol för brott mot folkrätten.¹⁸⁵ Statistik visar dock att antalet anmälningar om folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser har ökat kraftigt i Sverige sedan 2010.¹⁸⁶ Vid Riksenheten för internationell och organiserad brottslighet, där åklagare utreder brott mot folkrätten, pågår i skrivande stund ett femtiotal förundersökningar om brott med koppling till konflikten i Syrien.187 Dessutom väntas personer som har rest för att ansluta sig till parter som deltar i väpnade konflikter där internationella brott har dokumenterats, återvända till bland annat Sverige i ökad utsträckning i framtiden.¹⁸⁸ Den lagföring av internationella brott som hittills har skett i svensk domstol avser brott som har begåtts på Balkan,¹⁸⁹ i

182 Klamberg c, Tidigare och nuvarande straffbestämmelser. I Lagföring i Sverige av internationella brott, s. 91.

183 Se avsnitt 5.6.1.

184 Cornils, Om kriminalisering av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, Lov og Rett 03/2005, (Volum 44), s. 145.

185 Österdahl, s. 170.

186 Noteras kan att det under 2016 inkom 61 anmälningar om folkmord, brott mot mänskligheten och/eller krigsförbrytelser, medan det 2010 enbart inkom fem sådana anmälningar, se Andersson 2018, s. 170.

187 Bjurström, Sweden on the Frontline with Syria Cases, Justiceinfo.net, 2021-02-11.

188 Andersson 2018, s. 170.

189 Se Stockholms tingsrätts dom 2006-12-18 i mål nr. B 4084–04, Stockholms tingsrätts dom 2011-04-08 i mål nr. B 382–10, och Stockholms tingsrätts dom 2012-01-20 i mål nr. B 5373–10; Svea hovrätts dom 2012-12-19 i mål nr. B 1248–12.

45

Rwanda,¹⁹⁰ och slutligen i Syrien och Irak. Nedan kommer redogöras för de domar som har koppling till den sist nämnda konflikten. Syftet med redogörelsen är att illustrera hur lagföring av internationell brottslighet inom ramen för konflikten har tagit sig uttryck i svensk domstol.

Det första svenska målet på området gäller den syriska medborgaren M.D som dömdes av Södertörns tingsrätt för grov misshandel och folkrättsbrott enligt 22 kap. 6 § BrB i dess lydelse innan 1 juli 2014. Den tilltalade ingick i Fria syriska armén och dömdes för att under flera dagar ha brutalt misshandlat en person knuten till den syriska statens väpnade styrkor som vid gärningstillfället var försatt ur stridbart skick.¹⁹¹ Sedan nya uppgifter framkommit och Svea hovrätt återförvisat målet till första instans,¹⁹² togs målet om i tingsrätten där den tilltalade dömdes för grov misshandel men frikändes från folkrättsbrottet.¹⁹³ Domen överklagades, och av hovrätten dömdes M.D sedan för såväl grov misshandel som folkrättsbrott till åtta års fängelse. Intern väpnad konflikt bedömdes ha pågått när gärningen företogs i början av juni 2012, och samband fanns mellan misshandeln och den väpnade konflikten enligt hovrätten.¹⁹⁴

Det andra fallet där en person har dömts av svensk domstol för internationellt brott som har begåtts i konflikten, gäller den syriska medborgaren H.S. Den tilltalade dömdes av såväl tingsrätten som hovrätten för grovt folkrättsbrott enligt 22 kap. 6 § BrB i dess lydelse innan 1 juli 2014. H.S tillhörde en oppositionell stridande grupp som med största sannolikhet tillhörde Fria syriska armén. Den brottsliga gärningen bestod i att H.S deltog i en avrättning i Syrien där sju bakbundna personer som tillhörde syriska regimens trupper sköts ihjäl. Den huvudsakliga rättsliga frågan i målet utgjordes av huruvida en oppositionell väpnad grupp kan upprätta en legitim domstol på erövrat

190 Se Stockholms tingsrätts dom 2013-06-20 i mål nr. B 18271–11; Svea hovrätts dom 2014-06-19 i mål nr. B 6659–13, Stockholms tingsrätt dom 2016-05-16 i mål nr. B 12882–14; Svea hovrätts dom 2017-02-15 i mål nr. B 4951–16, och Stockholms tingsrätt dom 2018-06-27 i mål. nr B 13688–16; Svea hovrätts dom 2019-04-29 i mål nr. B 6814–18.

191 Södertörns tingsrätts dom 2015-02-26 i mål nr. B 13656–14.

192 Svea hovrätts dom 2016-02-23 i mål nr. B 2440–15.

193 Södertörns tingsrätts dom 2016-05-11 i mål nr. B 2639–16.

46

territorium som möjliggör legitima rättegångar och verkställande av en dödsdom. Så bedömdes ej vara fallet under omständigheterna. Både tingsrätten och hovrätten konstaterade vidare att en icke-internationell väpnad konflikt pågick i Syrien i maj 2012 när gärningen företogs. I fallet bedömdes Genèvekonventionernas gemensamma artikel 3 var tillämplig, och likaså TP II på sedvanerättslig grund.¹⁹⁵

Det tredje målet på området avser den irakiska medborgaren R.A som dömdes av tingsrätten och hovrätten för krigsförbrytelse enligt 4 § första stycket sjunde punkten och andra stycket i 2014 års lag. R.A är därmed den första person som har dömts enligt den nya lagen. En icke-internationell väpnad konflikt bedömdes av tingsrätten pågå i den region i Irak där de brottsliga gärningarna företogs under våren och sommaren 2015. R.A tillhörde en styrka på den irakiska regimens sida som stred mot IS. De brottsliga gärningarna bestod i att den tilltalade hade låtit sig fotograferas med döda och skändade kroppar och därefter publicerat bilderna. Både tingsrätt och hovrätt fann att avlidna personer kunde utgöra skyddade personer enligt 3 § i 2014 års lag. Gärningarna bedömdes utgöra allvarliga kränkningar av någon annans personliga värdighet, varför den tilltalade dömdes.¹⁹⁶

Det fjärde, och i skrivande stund senaste målet, där en person har varit föremål för lagföring i Sverige för ett internationellt brott som har begåtts i väpnad konflikt i Syrien eller Irak, avser den syriska medborgaren M.A som dömdes till fängelse i åtta månader för folkrättsbrott enligt 22 kap. 6 § första stycket BrB i dess lydelse innan 1 juli 2014. Den tilltalade dömdes av Södertörns tingsrätt enligt det gamla lagrummet eftersom den brottsliga gärningen företogs innan 2014 års lag trädde i kraft. Domen överklagades inte. Den brottsliga gärningen bestod i att M.A, som ingick i syriska armén, i propagandasyfte hade poserat och fotograferats med fem avlidna eller svårt skadade personer som

195 Stockholms tingsrätts dom 2017-02-16 i mål nr. B 3787–16; Svea hovrätts dom 2017-05-31 i mål nr. B 2259–17.

196 Blekinge tingsrätts dom 2016-12-06 i mål nr. B 569–16; Hovrätten över Skåne och Blekinges dom 2017-04-11 i mål nr. B 3187–16.

47

skyddades av IHL. I målet konstaterade tingsrätten att väpnad konflikt pågick i januari 2014 i Syrien när gärningen företogs. Avseende lagrummets tillämplighet hänvisade tingsrätten återkommande till Hovrätten över Skåne och Blekinges dom gällande R.A.¹⁹⁷

5.7 Sammanfattning

Syftet med kapitlet har varit att kartlägga IHL som rättsområde och skapa underlag för analys av hur svensk terroristbrottslagstiftning förhåller sig till IHL vid lagföring av brott som har begåtts i väpnade konflikter. Inledningsvis har konstaterats att rättsområdet övergripande syftar till att humanisera väpnade konflikter, samt att IHL bygger på en avvägning mellan militär nödvändighet och humanitära överväganden. De centrala rättsliga instrumenten på området utgörs av Haagreglerna och Genèvereglerna, där Genèvereglerna har behandlats mer ingående eftersom regelverket är av större relevans för uppsatsens frågeställningar. Regelverket består av fyra konventioner och ett antal tilläggsprotokoll. För att IHL ska vara tillämplig krävs vidare att en internationell eller icke-internationell väpnad konflikt pågår. Prövning av om så är fallet görs objektivt utifrån de faktiska omständigheterna. Det som ska prövas är våldets intensitet och även de stridande gruppernas grad av organisation och struktur om det rör sig om en intern konflikt. Huruvida någon har utropat att en konflikt pågår, eller tvärtom att så ej är fallet, saknar betydelse för bedömningen. Inom IHL används begreppen ”civila”, ”kombattanter”, ”stridande i icke-internationella väpnade konflikter” och ”civila som direkt deltar i fientligheterna” för att definiera olika aktörers rättigheter och skyldigheter under pågående konflikt. Av dessa har kombattanter en uttrycklig rätt att använda våld under vissa förutsättningar. Ett absolut förbud mot våldsanvändning saknas inom IHL. Våld som har utövats i väpnade konflikter och som enligt IHL är legitimt hanteras i svensk straffrätt inom ramen för brottsbegreppet, där en gärning kan rättfärdigas med hänvisning till social adekvans.

48

Med internationella brott avses vidare de mest allvarliga överträdelserna av folkrätten som anses angå hela det internationella samfundet. Brotten speglar sedvanerätten och har kodifierats i Romstadgan. Gärningarna utgörs av folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrottet. Av brotten kan de två förstnämnda begås i fredstid, medan en väpnad konflikt måste pågå för att straffansvar för krigsförbrytelser ska vara aktuellt. Centralt för de internationella brotten är att stater inte bara har en möjlighet att lagföra för överträdelserna, utan även har en skyldighet att göra så. I Sverige framgår de internationella brotten numera av 2014 års lag. Relativt få enskilda har dömts för internationella brott i svensk domstol. I skrivande stund pågår emellertid ett femtiotal förundersökningar om brott mot folkrätten med koppling till konflikten i Syrien och Irak.

Sammantaget har IHL varit föremål för grundlig utredning och kartläggning i kapitlet. Enligt min mening finns nu tillräckligt underlag för att kunna ställa rättsområdet i relation till svensk terroristbrottslagstiftning. Så kommer ske härnäst i syfte att besvara uppsatsens huvudsakliga frågeställning.

49