Juridiska institutionen
Vårterminen 2021
Examensarbete i straffrätt
30 högskolepoäng
Terrorism i krig
En studie av förhållandet mellan svensk
terroristbrottslagstiftning och internationell humanitär rätt i
ljuset av kriget i Syrien
Terrorism in War
A Study of the Relationship Between Swedish Terrorist Crime
Legislation and International Humanitarian Law in the Light of the
War in Syria
Författare: Hanna Thunegard
1
Innehållsförteckning
Förkortningar ... 3 1 Inledning ... 5 1.1 Bakgrund ... 5 1.2 Syftesformulering ... 7 1.3 Avgränsningar ... 8 1.4 Terminologi ... 91.4.1 Terrorism och terroristbrott ... 9
1.4.2 Terroristorganisation ... 9
1.4.3 Utländska stridande, återvändare och internationella brott ... 10
1.5 Metod ... 11
1.6 Material ... 12
1.7 Disposition ... 13
2 Om jurisdiktion ... 15
3 Utländska stridande och konflikten i Syrien och Irak ... 17
3.1 Inledning ... 17
3.2 Kriget i Syrien och Islamiska Statens framväxt ... 17
3.3 Utländska stridande ... 19
4 Svensk terroristbrottslagstiftning ... 22
4.1 Inledning ... 22
4.2 Tendenser till ökad lagstiftning ... 23
4.3 Syfte och skyddsintressen ... 24
4.4 Svensk terroristbrottslagstiftning de lege lata ... 25
4.4.1 Utredningar på området ... 25
4.4.2 Terroristbrottslagen ... 25
4.4.3 Finansieringslagen ... 26
4.4.4 Rekryteringslagen ... 27
4.5 Praktisk tillämpning av svensk terroristbrottslagstiftning ... 28
4.6 Sammanfattning ... 30
5 Internationell humanitär rätt ... 32
5.1 Inledning ... 32
5.2 Folkrättsliga utgångspunkter ... 33
5.3 Rättsliga instrument ... 33
5.4 Grundläggande principer och skyddsintressen ... 35
5.5 Den internationella humanitära rättens tillämplighet ... 36
5.5.1 Pågående väpnad konflikt ... 36
5.5.2 Civila, kombattanter och stridande i icke-internationella väpnade konflikter ... 38
5.5.3 Nationell ansvarsfrihet ... 40
5.6 Internationella brott ... 41
5.6.1 Brott som angår hela det internationella samfundet ... 41
5.6.2 De internationella brotten i svensk lagstiftning ... 43
2
5.7 Sammanfattning ... 47
6 Gränsdragning mellan svensk terroristbrottslagstiftning och IHL ... 49
6.1 Inledning ... 49
6.2 Grundläggande skillnader mellan rättsområdena ... 50
6.3 När en terroristorganisation deltar i väpnad konflikt ... 52
6.4 Terroristbrottslagstiftningens tillämplighet i väpnad konflikt ... 54
6.4.1 Två skilda tolkningar ... 54
6.4.2 Brottskonkurrens ... 59
6.5 Lämplighetsöverväganden ... 60
6.5.1 Inledning ... 60
6.5.2 Konflikterande förpliktelser ... 61
6.5.3 Minskade incitament att följa IHL ... 62
6.5.4 Humanitär verksamhet ... 64 6.5.5 Andra överväganden ... 65 6.6 Sammanfattande kommentar ... 66 7 Avslutande reflektion ... 70 Käll- och litteraturförteckning ... 72 Offentligt tryck ... 72 Propositioner ... 72
Statens offentliga utredningar ... 72
3
Förkortningar
2002 års terrorismrambeslut Rådets rambeslut 2002/475/RIF om bekämpande av terrorism av den 13 juni 2002
2014 års lag Lag (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och
krigsförbrytelser
A.a Anfört arbete
Bet Betänkande
BrB Brottsbalk (1962:700)
Ds Departementsserien
EU Europeiska unionen
EU:s terrorismdirektiv Europaparlamentets och rådets direktiv 2017/541 av den 15 mars 2017 om
bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF
f Och följande sida
ff Och följande sidor
Finansieringskonventionen FN:s konvention 54/109 om bekämpande av finansiering av terrorism av den 9 december 1999
Finansieringslagen Lag (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall
FN Förenta Nationerna
Folkmordskonventionen FN:s konvention A/RES/260(III)[A] om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (genocide) av den 9 december 1948
Gisslankonventionen FN:s konvention mot tagande av gisslan av den 17 december 1979
4
HD Högsta domstolen
ICC Internationella brottmålsdomstolen
ICRC Internationella rödakorskommittén
IHL Internationell humanitär rätt
IS Islamiska Staten
ISIL Islamiska Staten i Irak och Levanten
ISIS Islamiska Staten i Irak och Syrien
Jabhat al-Nusra En salafistisk, jihadistisk rörelse i Syrien som utgör en del av al-Qaida
NJA Nytt juridiskt arkiv
Prop Proposition
Rekryteringslagen Lag (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet
Resolution 2178 FN:s säkerhetsråds resolution S/RES/2178 om utländska terroriststridande av den 24 september 2014
Romstadgan Romstadgan för Internationella
brottmålsdomstolen av den 17 juli 1998
Rskr Riksdagsskrivelse
SOU Statens offentliga utredningar
SvJT Svensk Juristtidning
Terroristbombningskonventionen FN:s konvention om bekämpning av
terroristbombdåd av den 15 december 1997
Terroristbrottslagen Lag (2003:148) om straff för terroristbrott
Terroristbrottsutredningen SOU 2019:49
5
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Under det senaste decenniet har drygt 300 personer rest från Sverige till konfliktområden för att ansluta sig till en organisation, tränas för strid eller för att ingå i ett stridande förband. Majoriteten har rest till områden i Syrien och Irak för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupperingar.1 I områdena har väpnade konflikter pågått.2 Under slutet av 2019 uppskattades antalet återvändare till Sverige vara drygt 150 personer.3 Av de individer som har rest från olika
länder för att ansluta sig till parter som deltar i väpnade konflikter där internationella brott har dokumenterats, väntas fler återvända framöver.4 Säkerhetspolisen har uppgett att individuella riskbedömningar görs av samtliga som återvänder till Sverige.5 Hantering av återvändare har varit föremål för debatt i Sveriges riksdag och i media. Huvudsakligen har debatterats hur och var enskilda som har begått brott i konfliktzonen ska lagföras.6 I skrivande stund har ingen internationell domstol jurisdiktion över de väpnade konflikterna i Syrien och Irak. Avsaknaden av internationell jurisdiktion har fått åklagare vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag (ICC) att uppfordra stater att i större utsträckning ta ansvar för att nationellt utreda och lagföra enskilda som har begått internationella brott7 i Syrien och Irak.8 Såväl återvändare9 som andra personer
1 Säkerhetspolisen 2019, Årsbok 2019, s. 60.
2 Se exempelvis Göteborgs tingsrätts dom 2015-12-14 i mål nr. B 9086–15 under rubrik 3 ”Ska
gärningarna bedömas som terroristbrott?”, Södertörns tingsrätts dom 2016-05-11 i mål nr. B 2639– 16 s. 37 ff, och Svea hovrätts dom 2016-02-23 i mål nr. B 2440–15 s. 5 f.
3 Center mot våldsbejakande extremism, Den våldsbejakande islamistiska miljön, s. 5.
4 Andersson 2018, Straffansvar för folkrättsbrott och krigsförbrytelser: erfarenheter från Sverige. I
Fremmedkrigere – Forebygging, straffeforfølgning og rehabilitering i Skandinavia, s. 170.
5 Säkerhetspolisen 2019, s. 60.
6 Se Sveriges Riksdag, Aktuell debatt om hantering av IS-återvändare 2019-03-12, och exempelvis
Magnusson, IS-återvändare kan och bör lagföras här och nu, Svenska Dagbladet 2019-03-01, Flores & Gripenberg, Sverige kräver IS-tribunal för att döma terrorister, Dagens Nyheter 03-07, och Holmqvist, Stefan Löfven: ”Begår man terroristbrott ska man dömas”, Aftonbladet 2019-03-06.
7 Se avsnitt 5.6 för definition av internationella brott. 8 Andersson 2018, s. 169.
6
som har sökt sig till Sverige efter att ha stridit i konflikten kan bli föremål för nationell lagföring av internationella brott. Möjligt är även att stridshandlingar som har företagits inom ramen för konflikten utgör terrorismrelaterad brottslighet.10 I sådant fall kan svensk terroristbrottslagstiftning aktualiseras.
Terrorism är dock inget nytt fenomen som har uppstått till följd av kriget i Syrien och Irak eller de våldsbejakande islamistiska grupperingar som har varit verksamma i konflikten. Tvärtom har icke-statliga grupper och utomparlamentariska grupper länge brukat våld i syfte att destabilisera samhällen och skapa rädsla i syfte att påverka samhällsutvecklingen i viss riktning.11 Anförts har emellertid att en ny form av terrorism uppträdde på 1990-talet med det islamistiska terroristnätverket al-Qaida i spetsen. Tidigare hade terroristattacker haft tydligare separatistiska, politiska och nationella motiv medan den nya formen av terrorism hade mer omfattade mål och internationell karaktär.12 Sedan den samordnade attacken den 11 september 2001 mot World Trade Center och Pentagon har antalet internationella initiativ för att komma överens om vad som utgör terroristbrott varit betydande.13 Initiativen har resulterat i att flera nya internationella instrument mot terrorism har antagits. Genomförande av instrumenten har i sin tur lett till ökad lagstiftning mot terrorism på nationell nivå. I Sverige är det exempelvis olagligt att resa utomlands i syfte att begå eller förbereda terrorbrott sedan 2016,14 och att ha samröre med en terroristorganisation sedan 2020.15
Ökad kriminalisering på terrorismbekämpningens område i samband med lagföring i Sverige av brott som har begåtts i väpnade konflikter aktualiserar gränsdragningsfrågor mellan svensk terroristbrottslagstiftning och internationell humanitär rätt (IHL). IHL är den del av folkrätten som är tillämplig i väpnad konflikt, och som ibland kallas krigets lagar.16 Gränsdragning mellan
10 SOU 2016:40 s. 99. 11 SOU 2019:49 s. 207. 12 A.SOU. s. 120 f. 13 A.SOU. s. 209.
14 Se prop. 2015/16:78, prop. 2017/18:174, och 5 b § rekryteringslagen. 15 Se prop. 2019/20:36, och 2 b § rekryteringslagen.
7
rättsområdena är främst aktuell när någon misstänks för terrorismrelaterad brottslighet som har begåtts i väpnad konflikt. Det eftersom rättsområdena i sådant fall, under vissa förutsättningar, kan vara samtidigt tillämpliga. Hur rättsområdena förhåller sig till varandra har återkommande varit föremål för diskussion i doktrin och i rättstillämpningen.17 Påtalats har att vägledning saknas
avseende det inbördes förhållande som råder mellan rättsområdena.18 Av Internationella rödakorskommittén (ICRC) har vidare framhållits att tendenser till ökad lagstiftning på terrorismbekämpningens område riskerar att sudda ut gränsen mellan väpnade konflikter och terrorism, vilket bland annat riskerar att drabba civila i konfliktområden.19 I ljuset av att nationell lagföring av brott som har begåtts i konflikten i Syrien och Irak är aktuell, finns enligt min mening anledning att närmare granska förhållandet mellan svensk terroristbrottslagstiftning och IHL.
1.2 Syftesformulering
Med beaktande av ovan nämnd risk för överlappning, är det primära syftet med uppsatsen att utreda hur svensk terroristbrottslagstiftning förhåller sig till IHL vid nationell lagföring av brott som har begåtts i väpnad konflikt. Frågan utgör uppsatsens huvudsakliga frågeställning. I uppsatsen avser jag även reflektera över om det finns anledning till ändring av svensk terroristbrottslagstiftning med beaktande av risken för överlappning med IHL.
Med brott avses i sammanhanget internationella brott,20 samt olika former
av terrorismrelaterad brottslighet. Den rättsliga frågan aktualiseras i nuläget främst vid lagföring av enskilda som har stridit i konfliktzoner i Syrien eller Irak, vilket gör att jag i uppsatsen främst kommer fokusera på den konflikten. Det
17 Se Björklund, Brottskonkurrens. I Lagföring i Sverige av internationella brott, 177 ff, och
exempelvis Göteborgs tingsrätts dom 2015-12-14 i mål nr. B 9086–15, samt Malmö tingsrätts dom 2017-02-23 i mål nr. B 10658–15; Hovrätten över Skåne och Blekinges dom 2017-11-27 i mål nr. B 949–17; NJA 2019 s. 909.
18 Björklund, s. 177.
19 International Committee of the Red Cross (ICRC) 2015, International Humanitarian Law and the
Challenges of Contemporary Armed Conflicts, s. 17 ff.
8
resonemang som förs i uppsatsen om förhållandet mellan nationell terroristbrottslagstiftning och IHL är emellertid till övervägande del av generell karaktär. Framställningen är därmed av relevans även för annan tid och plats där väpnad konflikt pågår och terrorismrelaterad brottslighet samtidigt förekommer.
För att uppnå syftet kommer respektive rättsområde kartläggas och studeras. Därefter kommer rättsområdena ställas i relation till varandra i syfte att besvara uppsatsens frågeställningar.
1.3 Avgränsningar
Som nämnt har ingen internationell domstol jurisdiktion över brott som har begåtts i konflikten i Syrien och Irak.21 Olika möjligheter till internationell lagföring diskuteras emellertid såväl internationellt som nationellt, däribland upprättande av en ad hoc-domstol eller hybriddomstol samt lagföring vid ICC-domstolen.22 Med beaktande av att uppsatsens huvudsakliga frågeställning avser utredning av hur svensk terroristbrottslagstiftning förhåller sig till IHL, kommer dock inga andra lagföringsmöjligheter än lagföring vid svensk domstol avhandlas i uppsatsen.
Den avgränsning som följer av syftesformuleringen innebär även att störst vikt kommer fästas vid svensk lagstiftning på terrorismbekämpningens område, snarare än internationella instrument mot terrorism. Internationella instrument har dock ofta legat till grund för svensk lagstiftning på området, vilket gör att vissa internationella instrument har bedömts vara nödvändiga att avhandla vid kartläggning av svensk terroristbrottslagstiftning.
21 Andersson 2018, s. 169.
22 Se exempelvis Bring, Hur hantera IS-resenärerna? Rättskipning på två plan!, Mänsklig Säkerhet
9
1.4 Terminologi
1.4.1 Terrorism och terroristbrott
En universellt accepterad definition av terrorism saknas i nuläget.23 Begreppet är kontroversiellt eftersom definitionen av terrorism speglar vad som anses utgöra legitim politisk våldsanvändning och vad som är otillåten våldsanvändning.24 I
lag (2003:148) om straff för terroristbrott (terroristbrottslagen), förekommer dock en definition av terroristbrott, vilken bygger på Europeiska unionens råds (rådet) rambeslut 2002/475/RIF om bekämpande av terrorism av den 13 juni 2002 (2002 års terrorismrambeslut). För terroristbrott döms enligt 2 § terroristbrottslagen den som företar en gärning som uppräknas i 3 §, exempelvis mord eller ett grovt våldsbrott, om gärningen allvarligt kan skada en stat eller mellanfolklig organisation och avsikten med gärningen är att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp, otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd, eller allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisation.
1.4.2 Terroristorganisation
Av artikel 2.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism (EU:s terrorismdirektiv) framgår vidare att en terroristgrupp är en strukturerad grupp, inrättad under viss tid, bestående av mer än två personer, som handlar i samförstånd för att begå terroristbrott. Direktivet genomförs i svensk terroristbrottslagstiftning.25 Vad gäller specificering av
begreppets innebörd i svensk rätt, bedömde regeringen tidigare att en legaldefinition av begreppet inte behövde införas och att begreppet inte borde definieras i lag.26 I samband med att vissa former av samröre med en
terroristorganisation skulle kriminaliseras bedömdes det dock vara nödvändigt att
23 SOU 2019:49 s. 115, SOU 2016:40 s. 45, och McKeever, International Humanitarian Law and
Counter-Terrorism: Fundamental Values, Conflicting Obligations, s. 51.
24 Di Filippo, The Definition(s) of Terrorism in International Law, I Research Handbook on
International Law and Terrorism, s. 3 f.
25 Se avsnitt 4.4 för utveckling av vilka internationella instrument som genomförs i svensk
terroristbrottslagstiftning.
10
definiera begreppet i lag i syfte att uppfylla krav på rättssäkerhet och förutsebarhet.27 I 2 a § lag (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet (rekryteringslagen) avses med en terroristorganisation därför numera en sammanslutning av personer som begår särskilt allvarlig brottslighet eller gör sig skyldiga till försök, förberedelse, stämpling eller medverkan till sådan brottslighet.28 Vad som utgör särskilt allvarlig brottslighet framgår vidare av 2 § rekryteringslagen.29 Definitionen överensstämmer i huvudsak med de sammanslutningar som avses i 3 § första stycket andra punkten lag (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall (finansieringslagen).30 Genom krav på koppling till särskilt allvarlig brottslighet i
båda lagarna, är definitionen knuten till utförandet av straffbara gärningar, vilket har bedömts uppfylla legalitetsprincipens krav.31
1.4.3 Utländska stridande, återvändare och internationella brott
Liksom för terrorism saknas en allmänt accepterad definition av vem som är en utländsk stridande. Termen används ej heller inom IHL.32 Viss vägledning till
hur begreppet kan definieras ges dock i FN:s säkerhetsråds resolution S/RES/2178 om utländska terroriststridande av den 24 september 2014 (resolution 2178) som antogs på terrorismbekämpningens område av FN:s säkerhetsråd 2014. I resolutionen definieras foreign terrorist fighters som
“Individuals who travel to a State other than their States of residence or nationality for the purpose of the perpetration, planning, or preparation of, or participation in, terrorist acts or the providing or receiving of terrorist training, including in connection with armed conflict.”
När utländska stridande används som begrepp i uppsatsen, kommer utgångspunkt tas i definitionen ovan.
11
Med återvändare avses i uppsatsen de cirka 150 av de 300 personer som har rest från Sverige till konfliktområden för att ansluta sig till en organisation, tränas för strid eller för att ingå i ett stridande förband, och som nu har återvänt till Sverige. Enbart individer som har haft hemvist eller som har uppehållit sig i Sverige innan de har rest för att strida i Syrien eller Irak omfattas därmed. Personer som har stridit i konflikten och som först därefter har sökt sig till Sverige, exempelvis som asylsökande, omfattas inte av begreppet. Lagföring av dessa personer är emellertid även av intresse för framställningen med beaktande av syftesformuleringen.
Med internationella brott avses avslutningsvis brott mot mänskligheten, folkmord, krigsförbrytelser och aggressionsbrottet.33 Brott mot mänskligheten
och folkmord kan begås även i fredstid, medan väpnad konflikt måste pågå för att krigsförbrytelser ska kunna begås.34 Innebörden av internationella brott kommer utvecklas i avsnitt 5.6.
1.5 Metod
I uppsatsen avser jag kartlägga svensk terroristbrottslagstiftning och IHL, ställa rättsområdena i relation till varandra och kritiskt granska gällande rätt. För att uppfylla syftet har en rättsdogmatisk metod tillämpats. Med rättsdogmatik avses huvudsakligen den allmänt vedertagna metod som används för kartläggning och tolkning av gällande rätt.35 Kartläggning av gällande rätt kommer framförallt ske
i uppsatsens fjärde och femte kapitel, där den valda metoden kommer tillämpas i klassisk bemärkelse. Många är emellertid av åsikten att den rättsdogmatiska metoden även inbegriper kritisk analys av gällande rätt, vilket Hjertstedt kallar för kritisk rättsdogmatik. Begreppet omfattar analys av brister och förtjänster med den gällande ordningen.36 Jag har valt att tolka den rättsdogmatiska metoden
på så vis att metoden, utöver kartläggning av gällande rätt, även möjliggör sådan
33 Sjöstedt, Internationell humanitär rätt. I Folkrätten i ett nötskal, s. 215.
34 Klamberg a, Internationella brott. I Lagföring i Sverige av internationella brott, s. 241.
35 Hjertstedt, Beskrivningar av rättsdogmatisk metod: om innehållet i metodavsnitt vid användning
av ett rättsdogmatiskt tillvägagångssätt, s. 166.
12
kritisk analys av gällande rätt som Hjertstedt talar om. Den rättsdogmatiska metoden har därför bedömts kunna tillämpas även i de delar av uppsatsen där jag ställer rättsområdena i relation till varandra, analyserar förhållandet dem emellan och slutligen utvärderar gällande rätt.
Uppsatsen innefattar kartläggning och analys av viss EU-rätt och andra internationella instrument på området. IHL utgör dessutom en del av folkrätten. Med beaktande av uppsatsens syftesformulering har jag emellertid gjort bedömningen att tillämpning av en specifik folkrättslig eller EU-rättslig metod inte är nödvändig för att uppfylla syftet. Anledningen till detta är att jag i uppsatsen huvudsakligen avser kartlägga och analysera gällande rätt, vilket som nämnt är möjligt inom ramen för den rättsdogmatiska metoden enligt den tolkning som har gjorts.
1.6 Material
I uppsatsen har jag använt mig av de allmänt erkända rättskällorna, vilka utgörs av lagtext, förarbeten, praxis och doktrin.37 Källorna har använts vid såväl
kartläggning som kritisk granskning av gällande rätt. Den relevanta lagtexten utgörs främst av de tre huvudsakliga specialstraffrättsliga lagar som finns på terrorismbekämpningens område i Sverige,38 samt de internationella
humanitärrättsliga instrumenten.39 Bland de förarbeten som har legat till grund
för framställningen kan framförallt nämnas 2016 års utredning om straffrättsliga åtgärder mot deltagande i en väpnad konflikt till stöd för en terroristorganisation (SOU 2016:40), där förhållandet mellan svensk terroristbrottslagstiftning och IHL behandlas ingående. Även Terroristbrottsutredningen (SOU 2019:49) bör nämnas i sammanhanget. Jag har även tagit del av doktrinen om förhållandet mellan rättsområdena. Bland de arbeten som jag har använt mig av kan framförallt nämnas Klambergs, Björklunds och Sauls arbeten.
37 Kleineman, Rättsdogmatisk metod, s. 21. 38 Se avsnitt 4.4.
13
I uppsatsen har jag även använt mig av vissa andra källor, däribland ICRC:s årliga rapporter som bland annat berör förhållandet mellan instrument på terrorismbekämpningens område och IHL. ICRC är en opartisk, neutral och oberoende organisation vars uppgift är att skydda och hjälpa människor humanitärt som har drabbats i krig eller väpnad konflikt. Organisationen leder även Rödakorsrörelsens internationella katastrofhjälp i konfliktzoner.40
Rapporterna har varit av intresse eftersom ICRC återkommande kommenterar och kritiserar förhållandet mellan instrument mot terrorism och IHL i dem. Jag har slutligen även använt mig av vissa debattartiklar, reportage och nyhetsrapportering, vilket främst har skett i syfte att visa på hur debatten om återvändare har tagit sig uttryck i Sverige.
1.7 Disposition
Uppsatsen inleds med två kapitel av främst deskriptiv karaktär. Kapitel 2 behandlar inledningsvis jurisdiktion. Kapitlet har bedömts vara nödvändigt för framställningen eftersom uppsatsens huvudsakliga frågeställning avser lagföring i Sverige av brott som har begåtts i konfliktzoner utanför svenskt territorium. I kapitel 3 redogörs därefter övergripande för bakgrunden till konflikten i Syrien och Irak, samt för företeelsen utländska krigare. Kapitlet syftar till att förse läsaren med sådan bakgrundsinformation om konflikten i Syrien och Irak som har bedömts vara av relevans för framställningen. I de två därpå följande kapitlen behandlas de två rättsområden som är av intresse för att besvara uppsatsens huvudsakliga frågeställning. I kapitel 4 redogörs för svensk terroristbrottslagstiftning medan det internationella humanitärrättsliga regelverket avhandlas i kapitel 5. Syftet med att avhandla respektive rättsområde för sig är att på bästa vis kartlägga väsentliga aspekter av rättsområdena, samt skapa underlag för jämförelse och analys av hur rättsområdena förhåller sig till varandra. En sådan analys följer därefter i kapitel 6, där svensk terroristbrottslagstiftning och IHL ställs i relation till varandra. I kapitlet avhandlas bland annat de likheter och
14
15
2 Om jurisdiktion
Med beaktande av att uppsatsens huvudsakliga frågeställning relaterar till nationell lagföring av brott som har begåtts utanför svenskt territorium, bör vissa regler och principer för jurisdiktion inledningsvis redogöras för. Anledningen till detta är att judikativ jurisdiktion, eller domsrätt, är avgörande för staters möjlighet att åtala och lagföra enskilda som befinner sig på svenskt territorium och som misstänks ha begått brott utomlands.41 Jurisdiktion handlar således om staters möjlighet att utöva makt mot personer och egendom, vilken hänger samman med staters suveränitet.42 Med staters suveränitet avses bland annat att stater ensamma råder över de olika geografiska områden som ingår i statens territorium. Statssuveräniteten medför även rättigheter och skyldigheter för staten i förhållande till dess medborgare, till andra staters medborgare samt i förhållande till styret av staten.43 En central fråga är i vilken utsträckning en stat kan utsträcka sin jurisdiktion till att omfatta brott som har begåtts utanför statens territorium.44 För att en stat ska ha rätt att utöva straffrättslig jurisdiktion krävs
nämligen som huvudregel viss koppling mellan staten ifråga och antingen det påstådda brottet eller den misstänkta brottslingen.45
I Sverige återfinns reglerna om jurisdiktion för brott med internationell koppling i 2 kap. brottsbalken (1962:700) (BrB).46 Av 2 kap. 2–3 a §§ BrB framgår när brott som har begåtts utom riket ska dömas enligt svensk lag och vid svensk domstol. Territorialitetsprincipen, innebärandes en rätt för en stat att utöva domsrätt när brott har begåtts på statens territorium,47 framgår av kapitlets första paragraf. Av 2 kap. 4 § BrB framgår vidare att brott ska anses vara begånget där den brottsliga handlingen företogs, där brottet fullbordades eller, vid försök, det tillämnade brottet skulle ha fullbordats. Genom 2 kap. 7 § BrB
41 Linderfalk, Folkrättens källor. I Folkrätten i ett nötskal, s. 47. 42 A.a. s. 45.
43 A.a. s. 22 ff.
44 Martinsson, Jurisdiktion avseende brott begångna utanför svenskt territorium. I Lagföring i
Sverige av internationella brott, s. 62.
16
begränsas den svenska domsrätten av vad som följer av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser eller av särskild överenskommelse med främmande makt. Med förbehållet åsyftas främst regler om immunitet.48 Det har dock framhållits att regeln även kan vara relevant för bedömning av terroristbrottslagstiftningens avgränsning mot IHL.49
De principer för jurisdiktion som främst är aktuella när gärningsorten är belägen utanför svenskt territorium och det rör sig om internationella brott är den aktiva personalitetsprincipen, principen om ställföreträdande jurisdiktion och universalitetsprincipen. Principerna ligger till grund för 2 kap. BrB, där 2 och 3 §§ är aktuella när brott har förövats utanför svenskt territorium. 2 § är ett utslag av den aktiva personalitetsprincipen. Bestämmelsen tar sikte på att gärningspersonen ska ha en koppling till Sverige, framförallt genom medborgarskap eller hemvist. 2 kap. 3 § sjätte punkten BrB ger vidare uttryck för universalitetsprincipen, eller principen om universell jurisdiktion. Bestämmelsen stadgar att en svensk domstol alltid har behörighet att döma i mål som gäller sådana brott som Sverige genom internationella konventioner har förpliktigat sig att kunna utöva jurisdiktion över. Bestämmelsen omfattar de internationella brotten, vilket ger Sverige jurisdiktion att lagföra enskilda för internationella brott oberoende av den tilltalades koppling till Sverige.50 I valet mellan de två
bestämmelserna har 3 § som utgångspunkt företräde framför 2 §. Anledningen till företrädet är att 2 § har karaktären av en allmän behörighetsregel, medan 3 § utgör lex specialis. Vid tillämpning av 3 § undviker domstolen dessutom att behöva ta hänsyn till hur ett visst brott regleras utomlands. Det bland annat eftersom 2 § uppställer krav på dubbel straffbarhet, vilket saknas i 3 §.51
48 Asp, Lagkommentar till 2 kap. 7 § BrB, Juno. 49 Andersson 2018, s. 179.
17
3 Utländska stridande och konflikten i
Syrien och Irak
3.1 Inledning
Som nämnt har majoriteten av de 300 personer som har rest från Sverige för att ansluta sig till en organisation, tränas för strid eller för att ingå i ett stridande förband rest till konfliktområden i Syrien och Irak.52 I områdena har väpnade
konflikter pågått.53 I konflikten har terroristorganisationer deltagit på olika vis, och den roll som utländska terroriststridande har spelat har varit framträdande.54 Nedan kommer bakgrunden till konflikten redogöras för övergripande, varefter företeelsen utländska krigare kommer beröras mer ingående. Det övergripande syftet med kapitlet, vilket främst är av deskriptiv karaktär, är att förse läsaren med sådan bakgrundsinformation som har bedömts vara av relevans för den fortsätta framställningen.
3.2 Kriget i Syrien och Islamiska Statens framväxt
I Syrien kulminerade missnöjet mot president Bashar al-Assad och familjen Assads långvariga auktoritära regim i våldsamma protester under den arabiska våren 2011. Protesterna fick till konsekvens att delar av oppositionen upprättade ett syriskt nationellt råd (SNC) i Turkiet. SNC krävde al-Assads avgång samt att Syrien skulle bli en demokratisk stat. Den fria syriska armén (FSA) etablerades även i syfte att strida mot regimens styrkor. Sedan 2011 har inbördeskrig pågått mellan syriska staten och olika oppositionsgrupper. Även inbördes strider mellan oppositionsgrupper har förekommit. Andra stater har stöttat de stridande parterna och därigenom involverats i konflikten. Ryssland och Iran har stöttat Assad-regimen medan USA och dess allierade, däribland Turkiet, Saudiarabien och Frankrike, har bistått vissa oppositionsgrupper samt stridit mot den militanta
52 Säkerhetspolisen 2019, s. 60.
53 Se exempelvis Göteborgs tingsrätts dom 2015-12-14 i mål nr. B 9086–15 under rubrik 3 ”Ska
gärningarna bedömas som terroristbrott?”, Södertörns tingsrätts dom 2016-05-11 i mål nr. B 2639– 16 s. 37 ff, och Svea hovrätts dom 2016-02-23 i mål nr. B 2440–15 s. 5 f.
18
sunniislamistiska rörelsen Islamiska Staten (IS) eller Daesh,55 tidigare Islamiska Staten i Irak och Syrien (ISIS) och Islamiska Staten i Irak och Levanten (ISIL). Organisationen kom att växa sig stark sedan internationella stridande knutna till al-Qaida-nätverket anslöt sig till kriget i Syrien för att delta i de allt intensivare stridigheterna mot regimstyrkorna.56
IS listades som en terroristorganisation av FN 2004, och växte delvis fram som en reaktion mot USA-koalitionens invasion av Irak i mars 2003. Invasionen var i sin tur en reaktion mot den samordnade attacken mot World Trade Center och Pentagon den 11 september 2001. Syftet med invasionen 2003 var bland annat att störta den regim som leddes av Saddam Hussein, den ledare som bedömdes samarbeta med organisationen al-Qaida som hölls ansvarig för terrordådet i september 2001. Invasionen 2003 resulterade i ett maktskifte i Irak och en efterföljande konflikt mellan regeringsmakten och den sunnimuslimska minoriteten i Irak, vilken lade grund för IS framväxt. Organisationen, som tidigare utgjorde al-Qaidas del i Irak, växte sig starkare och kom att gynnas av inbördeskriget.57 Till följd av det politiskt instabila läget i Syrien och Irak kunde IS erövra allt fler landområden, vilket gjordes i syfte att etablera en islamisk stat.58 Organisationen har sin ideologiska hemvist i salafist-jihadism.59 Till skillnad från andra salafister, vilka är en bokstavstroende minoritet inom sunnitisk islam som anser sig praktisera den sanna islam som utövades av de tre första generationerna av profeten Muhammeds följeslagare,60 ser salafist-jihadister våld som ett nödvändigt medel för att försvara sig mot trosmotståndare
55 Daesh är en arabisk akronym för Dawla al-Islamiya fil Eraq wa Sham vilket betyder den Islamska
Staten i Irak och al-Sham. Akronymen har anförts vara en nedsättande term för IS som inte används av gruppen själv. En mer vanlig term använd av organisationen och dess sympatisörer är ”Dawla”, vilket betyder ”stat” på arabiska. Se Gustafsson & Ranstorp, Swedish Foreign Fighters in Syria and Iraq – An Analysis of Open-Source Intelligence and Statistical Data, s. 15 (not 2) och s. 44.
56 Globalis, Konflikter – Syrien, 2019-10-16.
57 Globalis, Konflikter – Den Islamiska Staten (IS), 2018-09-26. 58 Globalis, Konflikter – Syrien.
59 Ahlin, Hyllengren, Normark & Ranstorp, Mellan salafism och salafistisk jihadism - Påverkan mot
och utmaningar för det svenska samhället, s. 15.
19
och expandera islam enligt den egna läran.61 I syfte att hindra IS från att ytterligare etablera sig i Mellanöstern, inrättade USA en internationell koalition som började bomba IS-mål i Syrien 2014.62 Samma år utropade IS att de hade etablerat en islamisk stat i de territorier som organisationen kontrollerade.63 IS så kallade kalifat blev dock kortvarigt. I början av 2019 hade IS förlorat kontrollen över de territorier som tidigare hade erövrats i Irak, och i mars 2019 rapporterade Syriens demokratiska styrkor (SDF) att IS sista syriska fäste i Baghouz hade fallit.64 Klart står att såväl IS som statliga irakiska militära styrkor har gjort sig skyldiga till massavrättningar, tortyr och civila attacker under konflikten.65 Det har även konstaterats att både IS och Jabhat al-Nusra har genomfört offentliga avrättningar av kristna minoriteter i Syrien.66
I skrivande stund befinner sig många IS-anhängare i flyktingläger, däribland i al-Hol-lägret i nordöstra Syrien. Lägret kontrolleras av kurdiska säkerhetsstyrkor och har inhyst flera svenskar med koppling till IS.67
3.3 Utländska stridande
Utländska stridande är inget nytt fenomen som har uppstått till följd av kriget i Syrien eller framväxten av IS. Företeelsen har tvärtom kunnat iakttas långt innan den arabiska våren kulminerade i inbördeskrig.68 Exempelvis deltog utlänningar frivilligt i det spanska inbördeskriget under 1930-talet, vilket fick till konsekvens att lag (1937:61) angående åtgärder för att förhindra frivilligas deltagande i inbördeskriget i Spanien m.m. antogs. I lagen stadgades att svenska medborgare som tog värvning för krigstjänst i Spanien kunde straffas med fängelse eller böter. I finsk-ryska vinterkriget deltog svenskar dessutom frivilligt på den
61 A.a. s. 28.
62 Globalis, Konflikter – Syrien.
63 Globalis, Konflikter – Den Islamiska Staten (IS). 64 Olsson, SDF: IS är besegrat i Syrien, SVT 2019-03-24.
65 Human Rights Watch 2015, World Report 2015 – Events of 2014, s. 301. 66 A.rapport. s. 515 ff.
67 Berglund, Över 500 får lämna al-Hol-lägret i Syrien, SVD 2020-11-16, och Svenska Röda Korset,
Al-Hol-lägret – svår humanitär situation, 2020-01-29.
20
finländska sidan,69 och på 1980-talet reste utländska jihadister till Afghanistan
för att strida sedan Sovjet hade ockuperat landet. Utländska stridande har även förekommit i Bosnien, Tjetjenien och i Somalia. Det har dock konstaterats att magnituden av utländska stridande i konflikten i Syrien och Irak har varit exceptionell.70 Uppskattningsvis anslöt sig totalt cirka 40 000 utländska jihadister till IS för att strida för organisationen samt det kalifat som organisationen avsåg etablera.71 Av de drygt 300 individer som reste från Sverige anslöt sig majoriteten till IS, men vissa även till andra grupper såsom den till al-Qaida tillhörande gruppen Jabhat al-Nusra. Majoriteten av de utländska stridande som reste från Sverige är män, och medelåldern för såväl män som kvinnor har uppskattats till tjugosex år.72 IS rekryteringsmetoder är en anledning som har
anförts till varför så många utländska stridande reste till Syrien och Irak för att ansluta sig till organisationen. IS fokuserar på ideologi och strategi, vilka främst har kommunicerats via olika kanaler på internet.73 Genom Facebook och andra sociala medier kunde enskilda i Sverige ta del av organisationens budskap samt uppmaningar att resa till den islamiska staten och stötta organisationen.74
Som en konsekvens av en påtaglig ökning av antalet utländska terroriststridande antog FN:s säkerhetsråd resolution 2178, vilken avsåg att reglera situationen. Resolutionen tillkom på initiativ av USA och röstades igenom av ett enhälligt säkerhetsråd 2014.75 Vad gäller lagföring av utländska
stridande i Sverige, har Andersson påtalat att situationen inte är helt okomplicerad. Exempelvis är förundersökningar ofta förknippade med bevissvårigheter, eftersom utredarna inte har tillgång till brottsplatsundersökningar. En orsak till svårigheten är att förundersökningar ofta har inletts i nära anslutning till brottet, när stridigheter fortfarande har pågått i konfliktområdet. Förfarandet skiljer sig från hur utrednings- och
69 SOU 2016:40 s. 39.
70 Gustafsson & Ranstorp, s. 48 f.
71 Hamidi-Nia, IS-kalifatets uppgång och fall, SVT 2019-06-29. 72 Gustafsson & Ranstorp, s. 5.
73 Globalis, Konflikter – Den Islamiska Staten (IS). 74 Gustafsson & Ranstorp, s. 99 f.
21
lagföringsprocessen har sett ut tidigare. Exempelvis har utredningar av internationella brott som har begåtts i väpnade konflikter i Rwanda och på Balkan behandlats cirka tio till tjugo år efter att gärningarna begicks och konflikterna avslutats, medan fall med koppling till Syrien och Irak rör gärningar som har begåtts i närtid och som har avdömts medan väpnade konflikter fortfarande har pågått. Andersson har även påtalat att bristande samarbete med syriska myndigheter är en bidragande orsak till utredningsproblematiken.76 Svårigheterna till trots är Sverige, tillsammans med Tyskland, det första land där enskilda har dömts för allvarliga internationella brott som har begåtts i Syrien och Irak.77
76 Andersson 2018, s. 184.
77 Human Rights Watch 2017, ”These are the crimes we are fleeing” - Justice for Syria in Swedish
22
4 Svensk terroristbrottslagstiftning
4.1 Inledning
Svensk terrorismlagstiftning utgörs av flera rättsområden, där såväl straffrätt och folkrätt som konstitutionell rätt och EU-rätt innehåller bestämmelser av betydelse för svensk terrorismbekämpning.78 Med beaktande av att frågeställningen i uppsatsen tar sikte på lagföring av brott som har begåtts i väpnad konflikt, kommer emellertid fokuseras på straffrättsliga aspekter av svensk terrorismlagstiftning. Den svenska straffrättsliga lagstiftningen på området kommer hädanefter refereras till som svensk eller nationell
terroristbrottslagstiftning.
I kapitlet kommer avstamp tas i nationell terroristbrottslagstiftning. Vissa europarättsliga och internationella instrument kommer även beröras eftersom sådana instrument ofta har legat till grund för svensk lagstiftning på området. Inledningsvis kommer viss kritik som har anförts på området återges, varefter syften och skyddsintressen bakom svensk terroristbrottslagstiftning kommer redogöras för. Därefter kommer aktuella utredningar på området belysas. I det därpå följande avsnittet kommer de tre huvudsakliga straffrättsliga lagar som finns på området avhandlas, vilka utgörs av terroristbrottslagen, finansieringslagen och rekryteringslagen. Avslutningsvis i kapitlet kommer aspekter tas upp som relaterar till svensk rättstillämpning. Några konkreta fall kommer härvid redogöras för i syfte att illustrera hur lagföring av terrorismrelaterad brottslighet, med koppling till konflikten i Syrien och Irak, har sett ut i svensk domstol. Det övergripande syftet med kapitlet är att kartlägga svensk terroristbrottslagstiftning som rättsområde och skapa underlag för analys av hur rättsområdet förhåller sig till IHL vid nationell lagföring av brott som har begåtts i väpnad konflikt.
23
4.2 Tendenser till ökad lagstiftning
Som nämnt har flera nya instrument mot terrorism antagits de senaste decennierna, vilket har resulterat i en ökad nationell reglering mot terrorism. Vissa har påtalat att lagstiftningsiver råder på området, där många straffbud har införts på kort tid och där gärningar som sedan tidigare är kriminaliserade i brottsbalken nu även anses utgöra terrorismrelaterad brottslighet.79 Asp m.fl. har framhållit att en ökad politisering av straffrätten har skett i västvärlden sedan några decennier tillbaka,80 vilket delvis skulle kunna förklara den ökade
regleringen på terrorismbekämpningens område. Vissa av de nytillkomna straffbuden har vidare kritiserats ur effektivitetssynpunkt. Kritiken har sin kärna i att lagstiftning på terrorismbekämpningens område inte sällan tar sikte på att förhindra brott redan innan en handling har hunnit företas, vilket gör att brottets fullbordanspunkt ofta placeras tidigt. Vikt fästs därmed vid den enskildes avsikt med en viss gärning, vilken kan vara svår att bevisa.81 Samtidigt har framhållits att kriminaliseringarna har ett viktigt signalvärde eftersom straffbuden markerar samhällets avståndstagande mot vissa handlingar.82
Nya kriminaliseringar på området kan emellertid inte alltid tillämpas på gärningar som har begåtts i väpnad konflikt i Syrien eller Irak. Anledningen till detta är att flera av straffbuden har införts sedan antalet resande i syfte att ansluta sig till framförallt IS har avtagit.83 Eftersom det av legalitetsskäl råder förbud mot retroaktiv lagstiftning och rättstillämpning till nackdel för den enskilde i Sverige, innebärande att ett straffbud inte kan tillämpas om den gärning som straffbudet avser företogs innan straffbudet ifråga trädde i kraft, blir möjligheten att lagföra enskilda som har stridit i konfliktzoner med stöd av nytillkomna kriminaliseringar begränsad.84 Nya straffbud på området kan däremot vara av
79 Anderberg, Alla sätt är bra, utom de dåliga: kriminaliseringen av terroristresor i svensk rätt. I
Fremmedkrigere – Forebygging, straffeforfølgning og rehabilitering i Skandinavia, s. 68 f.
80 Asp, Jareborg & Ulväng, Kriminalrättens grunder, s. 56. 81 A.a. s. 72, och Cameron & Cornell, s. 728.
82 Anderberg, s. 68 f.
83 Se Gustafsson & Ranstorp, s. 5, angående hur många individer som reste från Sverige till Syrien
och Irak som utländska stridande från och med år 2012 till och med år 2016.
24
relevans för framtida terrorismbekämpning. Chefsåklagare Per Lindqvist vid Riksenheten för säkerhetsmål har exempelvis framhållit att fler straffbud mot terrorism ökar möjligheten till användning av förundersökningsåtgärder vid misstanke om brott. Sådana åtgärder, däribland hemliga tvångsmedel, bedöms kunna förebygga viss terrorismrelaterad brottslighet.85
4.3 Syfte och skyddsintressen
Terrorism hotar internationell fred och säkerhet och även den nationella säkerheten. Terrorism hotar vidare det svenska samhällets öppenhet, den respekt för mänskliga rättigheter som det svenska samhället präglas av och demokratins grundläggande värden. Vad gäller syften bakom svensk terroristbrottslagstiftning, framhålls i Terroristbrottsutredningen att lagstiftningen på en allmän nivå ska skydda grundläggande samhällsintressen från sådana allvarliga angrepp som utförs för att påverka samhällsutvecklingen. Med sådana grundläggande samhällsintressen avses bland annat grunderna för statsskicket och rättsordningen, centrala samhällsfunktioner och försörjningsmöjligheter. Även andra gemensamma intressen såsom värnandet av det öppna och säkra samhället har framhållits. Ett centralt ändamål med svensk terroristbrottslagstiftning är att genomföra Sveriges internationella förpliktelser, däribland EU:s terrorismdirektiv. Målet med svensk terrorismbekämpning har vidare anförts vara att förebygga och motverka att personer skaffar sig avsikt och förmåga att begå terroristattentat.86 Yttrats har att de primära skyddsintressena bakom terrorismlagstiftningen är att skydda nationalstatens och internationella organisationers integritet och sammanhållning från attacker, snarare än de fysiska personer som riskerar att drabbas.87 Indirekt skyddas emellertid även andra intressen genom terroristbrottslagstiftningen, däribland liv och hälsa. Det
85 Intervju med chefsåklagare Per Lindqvist vid Riksenheten för säkerhetsmål, 2020-12-03. 86 SOU 2019:49 s. 207 f.
25
eftersom terrorismrelaterad brottslighet ofta handlar om våldsutövning mot enskilda, vilken lagstiftningen syftar till att begränsa.88
4.4 Svensk terroristbrottslagstiftning de lege lata
4.4.1 Utredningar på området
I slutet av 2019 överlämnade regeringen ett betänkande om en ny terroristbrottslag. En översyn av den straffrättsliga lagstiftningen för att bekämpa terrorism hade då pågått sedan Terroristbrottsutredningen tillsattes i februari 2017.89 Utredningen tillsattes eftersom gällande rätt bedömdes vara spretig och svåröverskådlig, där ett stort antal lagar behövde ses över.90 Uppdraget bestod i att genomföra en systematisk översyn av den straffrättsliga lagstiftningen på terrorismområdet. Syftet var att åstadkomma en ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering, förenlig med ett väl fungerande skydd för grundläggande fri- och rättigheter.91 Som en del i detta föreslogs att de tre huvudsakliga specialstraffrättsliga lagar som finns på området skulle ersättas av en ny gemensam terroristbrottslag.92 I skrivande stund är förslaget på remiss och ingen reform har ännu genomförts.93 Däremot tillsattes ytterligare en utredning 2017
vilken har hunnit röstas igenom av riksdagen.94 Utredningen tillsattes efter dådet på Drottninggatan den 7 april 2017 och har av vissa kallats en snabbutredning.95
Utredningen syftade till att genomföra EU:s terrorismdirektiv, och har framförallt resulterat i en utvidgning av existerande straffbestämmelser på området.
4.4.2 Terroristbrottslagen
Terroristbrottslagen är en av tre huvudsakliga speciallagar på området. Lagen infördes sedan riksdagen godkänt 2002 års terrorismrambeslut.96 Rambeslutet var den första internationella överenskommelse som innehöll en definition av
88 McKeever, s. 47. 89 SOU 2019:49 s. 111. 90 A.SOU. s. 209 f. 91 A.SOU. s. 111. 92 A.SOU. s. 216. 93 Regeringskansliet, En ny terroristbrottslag, 2019-11-26. 94 Prop. 2017/18:174.
95 Cameron & Cornell, s. 709.
26
terroristbrott.97 De handlingar som framgår av artikel 1.1 i rambeslutet var redan kriminaliserade i Sverige, däremot saknades en specifik bestämmelse om terroristbrott innan rambeslutet genomfördes i den svenska terroristbrottslagen.98 2002 års terrorismrambeslut ersattes 2017 av EU:s terrorismdirektiv.
Av 2 § terroristbrottslagen framgår att den som begår en gärning som anges i 3 § döms för terroristbrott om gärningen allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation och avsikten med gärningen är att injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp, att otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd, eller slutligen att allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisation. Centralt för brottskonstruktionen är det överskjutande uppsåtsrekvisitet som innebär att en gärning måste begås med viss avsikt för att vara brottsbeskrivningsenlig.99 Av 3 § framgår vidare vilka gärningar som utgör terroristbrott under ovan nämnda förutsättningar, däribland mord, dråp, grov samt synnerligen grov misshandel, människorov, olaga frihetsberövande och grovt dataintrång. Terroristbrott är även kriminaliserat på försöks, förberedelse- och stämplingsstadiet vilket framgår av 4 §.
4.4.3 Finansieringslagen
Finansieringslagen infördes för att genomföra FN:s konvention 54/109 om bekämpande av finansiering av terrorism av den 9 december 1999 (finansieringskonventionen), vilken syftar till att bekämpa finansiering av terrorism.100 I lagen genomförs även vissa andra internationella instrument.101
I 2 § finansieringslagen definieras vad som avses med särskilt allvarlig brottslighet vilket, utöver terroristbrott enligt 2 § terroristbrottslagen, främst utgörs av vissa allvarliga brott om syftet med gärningen är att injaga skräck i en
97 Ds. 2002:35 s. 38. 98 Prop. 2002/03:38 s. 33. 99 A.prop. s. 87.
100 Ds. 2002:35 s. 51.
101 I lagen genomförs även punkt 6 i resolution 2178, tilläggsprotokollet till Europarådets
27
befolkning eller en befolkningsgrupp eller att förmå en regering eller en internationell organisation att vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd. Som exempel på sådana gärningar nämns urskillningslösa bombattentat eller andra skadegörande åtgärder som riktas mot allmänna platser, kommunikationsmedel eller anläggningar som förser allmänheten med vatten, ljus, värme eller kraft.102 Enligt ansvarsregeln i 3 § är det förbjudet att samla in, tillhandahålla eller ta emot pengar eller annan egendom i syfte att egendomen ska användas eller med vetskap om att den är avsedd för olika former av terroristverksamhet eller annan särskilt allvarlig brottslighet. Bestämmelsen är utformad som en självständig brottsbeskrivning vilket innebär att inga krav ställs på att det ska ha förelegat fara för fullbordan av en annan straffbar gärning.103 I 3 a § förbjuds vidare
finansiering av sådan resa som sedan 2016 är kriminaliserad i 5 b § rekryteringslagen.104 Av 6 § finansieringslagen framgår slutligen att ovillkorlig
jurisdiktion gäller för brott som har begåtts utomlands.
4.4.4 Rekryteringslagen
Den tredje huvudsakliga specialstraffrättsliga lagen mot terrorism är rekryteringslagen. Lagen infördes sedan rådets konvention av den 16 maj 2005 om förebyggande av terrorism införts, samt sedan ändringar gjorts i 2002 års terrorismrambeslut.105 Lagen utvidgades 2016 sedan resolution 2178 hade röstats
igenom.
Liksom i finansieringslagen kriminaliseras i rekryteringslagen olika typer av förstadier till fullbordat terroristbrott i form av självständiga brottstyper.106 Inledningsvis definieras i 2 § vad som avses med särskilt allvarlig brottslighet. I 2 a § definieras vidare vad som utgör en terroristorganisation.107 Därefter följer
lagens ansvarsbestämmelser. I 2 b § förbjuds samröre med en
102 Prop. 2001/02:149 s. 52 f.
103 Roos, Lagkommentar till 3 § lag (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig
brottslighet i vissa fall, Juno.
104 Se prop. 2015/16:78, och SOU 2016:40 s. 40 f.
105 Ändringarna ifråga gjordes genom rådets rambeslut 2008/919/RIF av den 28 november 2008 om
ändring av rambeslut 2002/475/RIF om bekämpande av terrorism.
106 Roos.
28
terroristorganisation. Som framgår av uppsatsens inledande kapitel infördes straffbestämmelsen i mars 2020.108 Enligt bestämmelsen döms den som företar vissa handlingar enligt första till tredje punkten till fängelse om gärningen är ägnad att främja, stärka eller understödja en terroristorganisation. Gärningen kan bestå i att ta befattning med vapen och liknande, upplåta lokal eller mark till en terroristorganisation eller att lämna annat liknande stöd till terroristorganisationen. Av 3 § framgår vidare att den som i ett meddelande till allmänheten uppmanar eller annars söker förleda till särskild allvarlig brottslighet eller till samröre med en terroristorganisation döms till fängelse i högst två år. Rekrytering till sådan brottslighet kriminaliseras i 4 §, under förutsättning att gärningspersonen söker förmå någon annan, i annat fall än enligt 3 §, att begå eller annars medverka till särskilt allvarlig brottslighet eller till att ha samröre med en terroristorganisation. Även osjälvständiga brottsformer är kriminaliserade.
I 5 och 5 a §§ förbjuds vidare vissa former av utbildning, däribland att meddela instruktioner om tillverkning eller användning av sprängämnen och vapen. Att ta del av sådana instruktioner i avsikt att använda dem för att begå eller annars medverka till särskilt allvarlig brottslighet är också kriminaliserat. I 5 b § förbjuds vidare att resa eller påbörja resa till annat land än det land där en person är medborgare i avsikt att begå eller förbereda särskilt allvarlig brottslighet eller att meddela eller motta instruktioner enligt 5 eller 5 a §§. Förbuden infördes som nämnt 2016 efter antagande av resolution 2178.109 I 6–8 §§ rekryteringslagen finns slutligen vissa övriga bestämmelser om ansvar.
4.5 Praktisk tillämpning av svensk terroristbrottslagstiftning
Under 2016 inkom totalt 17 anmälningar om terroristbrott.110 Några centrala fall där enskilda har åtalats för terroristbrott eller annan terrorismrelaterad
108 Se även prop. 2019/20:36, och lag (2020:14) om ändring i lagen (2010:299) om straff för
offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet.
29
brottslighet, med koppling till väpnad konflikt i Syrien eller Irak, kommer redogöras för nedan i syfte att illustrera hur lagföring av sådan brottslighet har tagit sig uttryck i svensk domstol.
Ett första mål av intresse gäller de svenska medborgarna H.M och A.S. De två dömdes av Göteborgs tingsrätt till livstids fängelse för terroristbrott, för att ha medverkat till att ha dödat två män i Aleppo under våren 2013 genom att skära halsen av dem. Lagföring skedde sedan de två återvänt till Göteborg efter att ha stridit i Syrien, och domen är den första i sitt slag.111 Tingsrätten fann att de båda männen vid tillfället för dådet sympatiserade med en ideologi som förespråkar ett styre byggt på sharialagar och upprättandet av ett kalifat, men att det inte kunde fastslås att männen tillhörde en egentlig väpnad grupp som var part i konflikten. Bidragande orsaker till att tingsrätten fann gärningarna utgöra terroristbrott var att morden var av särskilt grym karaktär, det budskap som predikades i samband med morden samt att dåden filmades. Sammantaget bedömdes både morden och filmningen av morden ha varit avsedda att injaga allvarlig fruktan hos den del av befolkningen i Syrien och andra länder som inte tror på den rätta muslimska läran.112 Domen fastställdes av hovrätten.113
Ett andra mål gäller den svenske medborgaren A.Q som dömdes för brott mot 3 § rekryteringslagen för att på Facebook ha uppmanat till att föra över pengar till vissa terrorlistade organisationer och terrorfinansiärer. A.Q dömdes av tingsrätten till sex månaders fängelse.114 Domen fastställdes i hovrätten efter viss modifiering i sak av tingsrättens resonemang.115 I målet meddelades därefter
prövningstillstånd i Högsta domstolen (HD). HD konstaterade att en icke-internationell väpnad konflikt pågick i Syrien vid gärningstillfället och att de organisationer, till vilka allmänheten uppmuntrades att skänka pengar, utgjorde väpnade styrkor i konflikten. Det faktum att en väpnad konflikt pågick gjorde att
111 Säkerhetspolisen 2015, Aktuellt - Fängelse på livstid för terroristbrott, 2015-12-14. 112 Göteborgs tingsrätts dom 2015-12-14 i mål nr. B 9086–15
113 Hovrätten för Västra Sveriges dom 2016-03-30 i mål nr. B 5306–15. 114 Malmö tingsrätts dom 2017-02-23 i mål nr. B 10658–15.
30
IHL var tillämplig.116 HD resonerade ingående kring förhållandet mellan IHL och svensk lagstiftning på terrorismområdet vid icke internationell väpnad konflikt, och fann att det inte fanns något tillämpligt undantag från det straffbara området för stridshandlingar från statliga stridande parter i icke-internationella väpnade konflikter. Denna slutsats samt styrkt avsikt till finansiering av särskilt allvarlig brottslighet gjorde sammantaget att HD fastställde hovrättens dom.117 I avsnitt 6.4.1 kommer HD:s resonemang utvecklas
vad gäller förhållandet mellan svensk straffrätt och IHL.
Ett tredje mål på området gäller S.A som åtalades för brott mot 5 b § rekryteringslagen för att i april 2016 ha rest från Sverige för att ta sig till Syrien med avsikt att begå terroristbrott. Målet avser därmed 2016 års kriminalisering av resa i terrorismrelaterat syfte. S.A friades i såväl första som andra instans. I målet erkände den tilltalade att han var på väg till Syrien när han greps på en flygplats i Turkiet, däremot förnekade han att avsikten med resan var att begå brott. Att bevisa den tilltalades avsikt med gärningen kom att bli avgörande i målet, där varken tingsrätt eller hovrätt fann det ställt utom rimligt tvivel att S.A:s avsikt med resan var att begå terroristbrott. Hovrätten fann att utredningen talade för att den tilltalade ämnade söka upp och ansluta sig till den terroristlistade organisationen Jabhat al-Nusra för att delta i strid på deras sida. Detta ledde enligt hovrätten emellertid inte nödvändigtvis till slutsatsen att den tilltalade avsåg att begå terroristbrott, varför åtalet ej ansågs vara styrkt.118
Domen har av vissa setts som ett misslyckande samt som ett bevis på en inneboende ineffektivitet i 2016 års kriminalisering av terrorismresor.119
4.6 Sammanfattning
Syftet med avsnittet har varit att kartlägga svensk terroristbrottslagstiftning som rättsområde, samt att skapa underlag för analys av hur rättsområdet förhåller sig
116 Se avsnitt 5.5 för utveckling av IHL:s tillämplighet. 117 NJA 2019 s. 909.
118 Attunda tingsrätts dom 2016-06-14 i mål nr. B 3019–16; Svea hovrätts dom 2016-12-09 i mål nr.
B 6344–16.
31
32
5 Internationell humanitär rätt
5.1 Inledning
IHL är den del av folkrätten som är tillämplig i krig eller väpnad konflikt,120 och som tillsammans med neutralitetsrätten och ockupationsrätten ibland kallas krigets lagar.121 Rättsområdet syftar övergripande till att humanisera väpnade konflikter.122 Inom IHL talas om internationella brott, det vill säga brott mot mänskligheten, folkmord, krigsförbrytelser och aggressionsbrottet.123 De två förstnämnda brotten kan begås även i fredstid, medan en väpnad konflikt måste pågå för att krigsförbrytelser ska kunna begås.124 Vad gäller konflikten i Syrien och Irak, är IHL tillämplig när enskilda har anslutit sig till stridande parter i konfliktzoner och sedan har blivit föremål för lagföring i Sverige, under förutsättning att en väpnad konflikt har pågått vid den tid och på den plats som ett brott har förövats.
Nedan kommer relevanta folkrättsliga utgångspunkter beröras, varefter aktuella internationella humanitärrättsliga instrument kommer redogöras för. Därefter kommer grundläggande principer och skyddsintressen inom IHL avhandlas, varpå förutsättningar för tillämpning av rättsområdet kommer behandlas. I det därpå följande avsnittet kommer internationella brott beröras mer ingående. Inom ramen för avsnittet kommer internationella brott i svensk lagstiftning samt rättstillämpning redogöras för. Det övergripande syftet med kapitlet är att kartlägga IHL som rättsområde, och skapa underlag för analys av hur svensk terroristbrottslagstiftning förhåller sig till IHL vid lagföring av brott som har begåtts i väpnad konflikt.
33
5.2 Folkrättsliga utgångspunkter
Folkrätten förutsätter existensen av stater,125 vilka är suveräna. Statssuveräniteten innebär att stater ensamma råder över de land-, luft- och eventuella havsområden som ingår i statens territorium. Statssuveräniteten medför även vissa rättigheter och skyldigheter för staten i förhållande till statens egna medborgare och andra staters medborgare, samt i förhållande till styret av staten.126 I folkrätten utgör stater därmed rättssubjekt som har såväl rättigheter som skyldigheter. Vad som är ett folkrättsenligt respektive folkrättsstridigt beteende avgörs av folkrättens källor, vilka huvudsakligen består av traktater och internationell sedvanerätt. Medan traktaträtten består av skriftliga internationella överenskommelser, utgörs sedvanerätten av regler som har etablerats genom viss praxis och så kallad opinio
juris. Med opinio juris menas att praxis måste vara allmänt accepterad som
gällande rätt av en stat för att en regel ska utgöra bindande sedvanerätt och således vara förpliktigande för staten ifråga. Utgångspunkt för fastställande av om praxis föreligger eller inte, samt om en allmän opinio juris finns, tas i staters faktiska handlande. Till skillnad från traktaträtten är sedvanerätten inte skriftlig, även om viss kodifiering i skrift har skett.127
5.3 Rättsliga instrument
De internationella humanitärrättsliga instrumenten brukar traditionellt indelas i Haagreglerna och Genèvereglerna. Haagreglerna tar syfte på krigföring medan Genèvereglerna reglerar skydd för civila och stridande som inte längre deltar i väpnad konflikt.128 Haagreglerna utgörs främst av de tretton konventioner som togs fram under två internationella fredskonferenser i Haag 1899 respektive 1907. Genèvereglerna å sin sida består av fyra konventioner som antogs 1949. Genèvekonvention I (GK I) reglerar behandlingen av sårade och sjuka soldater i fält, Genèvekonvention II (GK II) avser behandlingen av sårade, sjuka och skeppsbrutna soldater till sjöss, Genèvekonvention III (GK III) stadgar hur
125 Linderfalk, s. 19. 126 A.a. s. 22 ff. 127 A.a. s. 31 ff.
34
krigsfångar ska behandlas och Genèvekonvention IV (GK IV) reglerar slutligen behandlingen av civila. I artikel 33 i GK IV förekommer ett förbud mot terrorism. I stort sett alla stater har ratificerat eller anslutit sig till Genèvekonventionerna, vilka också speglar internationell sedvanerätt.129
Till Genèvereglerna hör tilläggsprotokoll I (TP I) och tilläggsprotokoll II (TP II), vilka antogs 1977. Protokollen reglerar vad som gäller i internationella respektive icke-internationella väpnade konflikter.130 Genom protokollen
35
2005 antogs slutligen ett tredje protokoll till Genèvekonventionerna, Tilläggsprotokoll III (TP III), vars regler ger skydd åt vissa personkategorier som inte deltar i strid samt även dessa personers egendom i vissa fall.134
5.4 Grundläggande principer och skyddsintressen
IHL bygger på en avvägning mellan militär nödvändighet och humanitära överväganden,135 och syftar övergripande till att humanisera väpnade konflikter.136 Samtidigt accepteras inom rättsområdet att det av militära skäl krävs handlingsfrihet för att exempelvis försätta fiendesoldater ur stridbart skick och vinna en konflikt. Det faktum att IHL inte stadgar något generellt förbud mot stridshandlingar gör att vissa våldshandlingar som utgångspunkt är tillåtna. Krigföring måste dock alltid ske i enlighet med vissa grundläggande principer.137 Dessa principer framgår av gällande traktater och har även status som internationell sedvanerätt. Principerna utgörs av distinktionsprincipen, proportionalitetsprincipen, försiktighetsprincipen, förbudet mot onödigt lidande och överflödig skada och slutligen humanitetsprincipen, även kallad Martensklausulen.
Distinktionsprincipen innebär inledningsvis att åtskillnad ska göras mellan kombattanter och civila. Med civila avses alla som inte är medlemmar i en stridande parts väpnade styrkor eller krigsfångar.138 Principen kommer till uttryck i artikel 48 i TP I och förbjuder urskillningslösa attacker som ej riktas mot bestämda militära mål, och även vissa stridsmetoder. Principen relaterar till proportionalitetsprincipen, som förbjuder angrepp som kan förväntas skada civila i en utsträckning som inte är proportionerlig mot angreppets förväntade omedelbara och konkreta militära nytta. Anfall som resulterar i civila förluster kan därmed vara tillåtna om de förväntade skadliga sidoeffekterna står i proportion till de förväntade militära fördelarna. Principen uttrycks i paragraf 5 b
134 Prop. 2013/14:146 s. 33.
135 Engdahl 2012, Internationell humanitär rätt. I Folkrätten i ett nötskal, s. 219. 136 A.a. s. 215.
