Doktrin eller arbete

Denna kombination motiveras av en samstämmighet i den studerade diskursiva praktiken när det gäller anspråk om att skolutveckling ska fungera som en ständigt närvarande uppmärksamhet installerad i, som det antas, dittills oreflekterade sinnen, visavi skolutveckling som rätt och slätt ett avlönat arbete. Ett flitigt och kritiskt reflekterande förutsätts vara något idealiskt och framställs vara en aktivitet som kan ingjuta betydelse åt verksamhetens minsta gest. Oavbruten självprövning och självförändring från enskilda subjekts sida, framställs vara något helt nödvändigt såvida genomgripande förändringar av organisationen, betraktad som mental struktur, alls ska kunna äga rum. Det tas också för självklart och givet att en sådan förändring måste ske. I många texter antas det nämligen vara enda sättet att åstadkomma validitet och effektivitet i vardagsarbetets alla aspekter, åtminstone i en organisation som skolan. Det innebär återigen ett betydande, men likväl diffust ansvar, fördelat på allt och alla i denna verksamhet. En samstämmig version låter förstå en helt och fullt inkorporerad yrkesmässig hållning som något idealiskt och eftersträvansvärt. I några texter formuleras utifrån samma sorts logik även radikala

137

rekommendationer om att låta styrdokumenten bilda den oemotsagda regulatorn inom var och en i verksamheten. Med detta underförstås skolutveckling som manipulation, korrigering och kalibrering av anställdas värderingar och känslor för att få dem att stämma så väl överens som möjligt med styrdokumentens bud. I flera av texterna predikas om en sådan reservationslös överlåtelseakt eller integrering av yrkesuppdraget från anställdas sida. Anspråk om skolutveckling som en form av fusion mellan skolans anställda, uppfattade som intellektuella, emotionella och sociala subjekt i förhållande till såväl uttalade som underförstådda yrkesdirektiv, ger berättigande åt skolutveckling som normativt projekt. Det innefattar kontinuerlig självexponering samt en oupphörlig självkontroll av varje anställds samtliga preferenser inklusive känslor.

Text 1b anbefaller skolutveckling som överlåtelse bland annat i termer av livshållning [4] och att i en ständigt pågående process reflektera över egna och andras sociala handlingar [5-6]. Text 1c propagerar för ett kritiskt reflekterande över skolinstitutionens och skolorganisationers innehåll och form [13-14] och anger bland annat detta som integrerad aktivitet i en utvecklingsprocess [15]. Dessa versioner proklamerar alltså kritiskt reflekterande som en inkorporerad, sublimerande aktivitet i enskilda subjekt och associerar det med skolutveckling.

Text 1a

1 Den strategi för skolutveckling som […] behandlats [frirumsstrategin] kan 2 principiellt beskrivas som ett pedagogiskt samtal138_.

Text 1 b

3 Allmänt sett är det pedagogiska samtalet ett begrepp som innehåller både tids- 4 och rumsdimensioner. Tidsaspekten utgår från att en intellektuell livshållning 5 handlar om att i en ständigt pågående process reflektera över egna och andras 6 sociala handlingar. Detta får konsekvenser såtillvida att organisationers arbete 7 inte bara förstås på sina egna premisser, utan måste ses i förhållande till sin 8 institutionella omvärld139_.

Text 1c

9 Som togs upp ovan syftar utvecklingsarbete bl.a. till att erövra det outnyttjade 10 frirummet i förhållande till de institutionella uppdragen. Mot denna bakgrund 11 kan det pedagogiska samtalet som form och process ses som ett medel för en

138

12 skolorganisations yrkesgrupper att just upptäcka och erövra sina tillgängliga 13 frirum. Detta förutsätter ett kritiskt reflekterande över skolinstitutionens och 14 skolorganisationers innehåll och form. Det pedagogiska samtalet blir därmed 15 en integrerad aktivitet i en utvecklingsprocess som har implikationer för en 16 skolas vardagsarbete i alla dess aspekter140_.

Text 2 anför ett likartat resonemang som det i text 1 a och b, genom att framställa skolutveckling som en idealiskt sett fullständigt integrerad aktivitet och som ett underförstått korrekt förhållningssätt inom varje enskilt subjekt. Kort sagt [k]valitetsutveckling [4] som en naturlig del av det dagliga arbetet [4-5].

Text 2

1 Att sätta upp mål, utvärdera dem och sedan vidta åtgärder för att uppnå nya 2 mål kan inte betraktas som några fristående aktiviteter för vilka det krävs en 3 särskild teknik. De måste bli en del av verksamheten på varje nivå inom 4 skolsystemet. Då får man en verksamhet där kvalitetsutveckling är en naturlig 5 del av det dagliga arbetet141_.

I Text 3 förordas reservationslöst vad som framställs vara, personliga uppriktiga och känslomässiga såväl uppoffringar som investeringar och anpassningar för organisationens [5] skull, och detta som det i sammanhanget rätta, det vill säga i en sund resursutnyttjande skola [2-3]

Text 3

1 Ur en rapport som jag skrivit med anledning av min rektorsutbildning.”Med 2 detta arbete hoppas jag - som Miles uttrycker det i en sund resursutnyttjande 3 skola - att vi mår inte bara bra i jobbet, vi har en äkta känsla av att lära oss, 4 växa och utvecklas som personer i våra ansträngningar att bidra till 5 organisationens verksamhet.142

Text 4 bidrar till att framställa assimilerad, kontinuerlig självdisciplin och självadministration utifrån styrdokumenten som något, idealiskt sett, integrerat i varje anställd och detta som en primär strävan och som det väsentligaste målet med skolutveckling. Att det tänket finns automatiskt i oss hela tiden [4].

140 Berg (2003b, s.91) 141 Myndigheten för skolutveckling (2003, s.11) 142

Text 4

1 Rektor A: Och det här tänket som finns i den här modellen, att vad har vi för 2 vardagsfrågor som är aktuella att det är de vi tar fatt i, det är de vi diskuterar 3 och utifrån det utvecklar och då vänder vi blicken mot styrdokumenten, som vi 4 var inne på. Att det tänket finns automatiskt i oss hela tiden. Inte bara vi, men 5 personalen.

6 Rektor B: jag tycker att det … jag hoppas ju verkligen att det blir någonting av 7 det du säger om styrdokumenten också, men att det diskutera de värderingar 8 och attityder som präglar vårt förhållningssätt, att det på något sätt blir 9 samstämmigt med det som läroplanen ger uttryck för. Det är min riktigt stora 10 förhoppning. Att de diskussionerna blir de centrala143_.

Sammandrag/Doktrin eller arbete

Skolans personal bör ägna sig åt alternativt göra sig mottaglig för infiltrerande, livsstilsomdanande inblandning utan hänseende till hur genomgripande denna omdaning eventuellt är eller hur lång tid den eventuellt tar. Några texter låter förstå att skolutveckling bör handla om en radikal modifikation och i vissa fall eliminering av privat tyckande och tänkande bland skolans anställda, så att detta tyckande och tänkande stämmer bättre, i bästa fall helt överens med en officiellt förhandlad och beslutad norm. Skolutveckling görs på så vis till ett slags indoktrinering med syfte att länka samman en ideal, oantastlig idé om skolan med en för detta ändamål tillräckligt väl fungerande skolpersonal även sett till emotionella aspekter.

5.5.5 Sammanfattning

I detta avsnitt har jag försökt att redogöra för och illustrera de fyra kombinationer som alla pekar tillbaka på ”skolutveckling härifrån till evigheten” liksom på den ideologiska implikation som Baumans text i inledningen av detta avsnitt illustrerar. Den först avhandlade kombinationen – tro eller tvivel - motiveras av ett samstämmigt åberopande av skolutveckling som en antingen trosviss strävan eller en gåtfull ovisshet. Åberopad på så vis, görs skolutveckling till motiv för en rad existentiella spörsmål vilka i sin tur förmodas kräva en synnerligen insiktsfull och övertygad hantering. I många texter underförstås ett

behov av högre visdom eller en universalnyckel för ett

skolutvecklingssammanhang; en visdom av sådan rang att den kan göra skolutvecklare av skolpersonal. Det vill säga skolutveckling som initiationsrit.

En del av samstämmigheten går även ut på att man måste kunna acceptera att enbart leva på hoppet om att någon gång eventuellt få svar på skolutvecklingsgåtan och nöja sig med att låta detta svar bli den retroaktiva belöningen för ovissheten som gåtan har orsakat. Den andra kombination som har avhandlats i detta avsnitt är ritual mot kaos, motiverad av att olika framställningar förespråkar liturgi som ett sätt att motverka desintegration och känslor av alienation i skolutvecklingsarbetet. Som ett mantra framhåller flera texter betydelsen av struktur och ceremoniel för att inte skolutvecklingsarbetet ska förflackas eller gå om intet. Skolutveckling utmålas som en generellt sett bräcklig uppgift, vilken tycks vara helt beroende av personalens tro och tillit till den, samt av att var och en lägger ner ett personligt och uppriktigt engagemang i den. Flera skildringar ger bilden av ett utvecklingsarbete prisgivet åt glömska och anarki, såvida inte någon hela tiden styr upp det. Den tredje kombination som har avhandlats i det här avsnittet är meningsfull möda eller resultatlöst slit. En idealisk medarbetare utmålas vara den som beredvilligt, entusiastiskt och upprepat upplåter hela sig och all sin tid åt skolutveckling utan avseende på vad detta innebär av personliga uppoffringar. Den faktiske medarbetaren, som beskrivs vara i något slags majoritet, underförstås däremot vara en genuint omoralisk typ, som sällan eller aldrig tycks motsvara idealet. Så fort möjlighet ges väljer den faktiske medarbetaren något av de bekvämare alternativen, faller till föga för vanemässighet och följer, såsom det framställs, benäget minsta motståndets lag. Den fjärde och sista kombination som avhandlades i detta avsnitt är doktrin eller arbete. Den avser att belysa hur skolutveckling i flera texter framställs för att vara ett legitimt sätt att kräva av skolans anställda att de på livstid upplåter sig åt infiltrerande, livsstilsomdanande aktivitet utan bortre gräns. Några texter gör gällande att skolutveckling bör handla om en totalrevision av såväl kollektiva, sociala som enskilda preferenser bland skolans anställda. Sålunda etableras skolutveckling för att vara en mental strukturomvandling, med syfte att upprätta ett symbiotiskt förhållande mellan en förmodat idealisk och oantastlig skola och en därtill hörande lämplig skolpersonal. Det vill säga en till skolan väl anpassad personal med de rätta värderingarna, attityderna och känslorna inmonterade.