Goda respektive dåliga karaktärsdrag

Denna kombination motiveras av en retorisk konsensus angående goda respektive dåliga karaktärsdrag hos skolans anställda i samband med skolutveckling. I flera texter likställs och kategoriseras nämligen skolpersonal i hög utsträckning utifrån vad som underförstås tjänliga respektive otjänliga karaktärsdrag i skolutvecklingshänseende. Skolans anställda förtingligas genom att i första hand tas för en verksamhetskvalitet rekommenderad för att garantera verkställandet av en viss skola. Tjänliga karaktärsdrag sammankopplade med en förmodat god kvalitet på verksamheten i skolan underförstås, och bidrar såtillvida till att frammana bilden av en önskvärd människotyp funtad på godtagbart sätt.

Exempelvis framhålls handlingsorientering liksom framåtsiktande i flera av texterna som något förebildligt. En konstant strävan och utvidgning av det realiserbaras gräns, inte minst ifråga om personlig potential, utmålas som dygdigt i skolutvecklingshänseende. Som en implikation av dessa fordringar upprättas bilden av ett närmast symbiotiskt förhållande mellan en decentraliserad skola beskaffad på visst sätt och en lärarkår rustad med de förmodat riktiga egenskaperna för att infria denna skola. Skolan först och därefter rätt sorts människor tycks den logik lyda, vilken åberopas i dessa versioner. Appellen om handlingsorientering och framåtsiktande innebär dessutom att varje tendens och benägenhet av att vilja hålla fast vid, fortsätta som förut och att förbli vid det förhandenvarande framställs som en form av missräkning, svaghet och regress i sammanhanget. En black om foten helt enkelt, sett till idén om en decentraliserad skola och skolutveckling som en del av det projektet. Förmodat mindre eftertraktade egenskaper konstitueras i en del texter, vilka både mer och mindre subtilt dessutom diskrediterar var och en som antas representera eller upprätthålla den typen av egenskaper. Sådana versioner bidrar till att dela in skolans anställda utifrån förmodat goda respektive dåliga karaktärsegenskaper i skolutvecklingshänseende.

benämns mer decentraliserad [5-6]. Nämligen skolpersonal med vilja och kompetens [6- 7], som gällde det en annan sorts skolpersonal än tidigare, efterfrågad och konstruerad för att uppfylla och konsolidera en mer decentraliserad skola [5-6].

Text 1

1 Vidare krävs sådana kunskaper att man som personal i skolan kan genomföra 2 en analys av den faktiskt existerande skolkulturen som utgör basen i den 3 verksamhet som skolan bedriver. Denna analys är nödvändig för att erhålla ett 4 avstamp för verksamhetsplaneringen. Slutligen krävs också, kunskaper om såväl 5 hindrande som främjande faktorer för lokal skolutveckling. En mer

6 decentraliserad skola förutsätter således att det finns skolpersonal med vilja och 7 kompetens att på elevernas och pedagogikens villkor nyttja det ökade

8 utrymme som styrningen genom mål och ramregler öppnar för. 89

I Text 2 utmålas en artegen kategori anställda, närmare bestämt pedagoger som vill utveckling, uppbrott och förvandling [4-5] vilket underförstår en uppsättning identiska egenskaper hos en viss kategori särskilt besjälade och hängivna i underförstådd kontrast till en hoper obenägna typer.

Text 2

1 Rektor: Jag tycker att det [utvecklingsarbetet] har givit mig en möjlighet att 2 strukturera upp förändringsarbetet och också få en legitimitet för

3 långsiktighet … eller ett stöd för långsiktighet i det här arbetet. Och också 4 kunnat få möjlighet att samla ett antal pedagoger som vill utveckling och 5 uppbrott och förvandling och lära känna sin yrkesroll och sin identitet; vad de 6 står för, vad de är bärare av. 90

I Text 3 bedrivs ett utstuderat kategoriseringsarbete avseende kollegor och deras förmenta agerande. Urskiljandet och tillskrivandet av egna respektive andras identitetstillhörigheter i sådana absoluta termer görs utifrån såväl beteenden och preferenser som förmodade egenskaper, såsom ambitionsnivå och integritet. Det underförstås dessutom i sammanhanget som opportunt, självklart och sakligt att ägna sig åt den typen av indelningsverksamhet, såsom: då är det väl för att man tillhör den polen som finns på den utvidgade sidan [1-2], eller ett slags misskrediterande, såsom: de flesta kulturer på skolan domineras av dem som är på den begränsade sidan [3-4].

89

Berg (2003b, s.93)

90

Text 3

1 Lärare A: Men då är det väl för att man tillhör den polen som finns på den 2 utvidgade sidan det gör väl de flesta som har valt att vara analytiker och man 3 vill väldigt mycket förändring, medan de flesta kulturer på skolan domineras av 4 dem som är på den begränsade sidan. Och då är det … ligger det i sakens natur 5 att, att man vill inte ta till sig det. Det spelar ingen roll att man får svart på vitt 6 att så här är det för man vill ju va´ kvar i sin lilla gula i ägget.

7 Lärare B: Ja, och även om inte alla vill det [va´ kvar i sin lilla gula i ägget] så är 8 den så stark den kulturen så den drar med sig dom, man orkar inte lyfta sig från 9 det. Man tar arbetslagsträffar och andra konferenser och annat, schema och 10 tidsramar och sånt, det är dom som är styrande. Och där man brukar avhandla 11 och göra, istället för att radikalt ändra om väldigt mycket för att utnyttja tiden 12 mycket bättre.91

I Text 4 beskrivs vissa personer [1] ha en särskild ambition och viss lämplighet i skolutvecklingshänseende. Förmodat förebildliga och konsistenta kvaliteter, såsom att vilja gå vidare i sin personliga utveckling [2] framhålls bland annat.

Text 4

1 Rektor: Nu är det ju ungefär åtta personer som är benägna att … eller har en 2 ambition att gå vidare i sin personliga utveckling och lära sig mer. Det här är 3 personer som har en viss kapacitet och de jag tänker på är rätt målinriktade så 4 att stödet har ju varit att de då och då har knackat på och ställt frågorna eller de 5 besvärliga frågor som har gjort att man inte har kunnat lägga analysen åt sidan 6 utan de har dragit tillbaka den till oss. 92

I Text 5 framställs en reformivrande person, en sorts nydanare med mission att hålla verksamheten ren från, som det artikuleras, gammalt skit [5]. Sett till intervjuns fortsättning (som dock inte framgår av detta utdrag) vill det säga att göra sig av med diverse otjänliga och underförstått irrationella inslag i verksamheten, såsom opassande åsikter men även opassande människor, samt låta dessa ersättas med något som det framställs moderniserat, nytt, rationellt, upplyst och pålitligt. Logiken tycks utmynna i den slagordsmässiga metaforen, ut med det gamla in med det nya. En ytterligare konklusion verkar vara att ny modern, legitimerad forskning [6] skulle uppmana till eliminering av vissa opassande inslag, även människor.

91

Text 5

1 Rektor: … det [utvecklingsarbetet] stryker under eller frigör eller vad man ska 2 säga en del av mig som person, nämligen att jag får vara med och reformera en 3 gammal verksamhet och göra om den till någonting nytt. Att behålla det som 4 är bra utav det gamla, sedan kasta resten av verksamheten på sophögen. För vi 5 ägnar oss åt mycket som faktiskt är förlegat, gammalt skit som vi inte behöver. 6 Utan vi behöver få in ny modern, legitimerad forskning och också ta

7 konsekvensen av det. För det är någonting som jag tycker är också

8 utomordentligt viktigt att det här är alltså inte något allmänt rektorspåhitt, utan 9 det här sker i samarbete med en högskola och under handledning av en 10 professor. Att det här har legitimitet och tung akademisk legitimitet, det vi 11 håller på med, det är inget tyckande.(…) här får man använda den kapacitet 12 som vi ändå har. 93

Sammandrag/Goda respektive dåliga karaktärsdrag

Skolans personal reduceras till representationer av bättre respektive sämre verksamhetskvaliteter. Beskrivningar av önskvärda respektive mindre önskvärda egenskaper förstärker bilden av redan fixerade identiteter i det sammanhanget. För att få en decentraliserad skola att fungera, samt för att få lärare att fungera rätt i den decentraliserade skolan, krävs en viss uppsättning egenskaper. Det ideala aktiva och utvecklingsbenägna subjektet ställt i kontrast till ett liknöjt och per definition odugligt subjekt.