Dokument från Hässleholms Stadsbibliotek och artiklar i dagspress32

9.1.1 Historik

Den 6 juli 1964 eldhärjades stadsbiblioteket i Hässleholm. 600 band, arkiv, handlingar, arbetsrum och expedition förstördes. Biblioteket låg då i ett gammalt hus, i folkmun kallat Hotell Nytorg, då byggnaden tidigare inrymt hotell. I och med branden togs frågan om ett kulturhus upp samma år. Detta skulle lösa biblioteksfrågan på längre sikt och samtidigt skapa en plats för musik, konst, barn och ungdomar. Stadsbiblioteket renoverades efter branden och var i bruk i åtta år till innan det flyttade till nya lokaler vid korsningen Östergatan-Första avenyen. Biblioteket som togs i bruk 1972 var ett typiskt sjuttiotalsbibliotek med betydligt större golvytor än det förra och som erbjöd besökarna en tidsenlig rationell hantering (Kulturhuset…,2000).

1986 tillträder Christer Carls posten som bibliotekschef i Hässleholm. Han blir citerad i Arbetet: ” Har tidigare hört att Hässleholm skulle ha ett modernt bibliotek och det var faktiskt inga överord. Läget mitt i stan och med cafeteria imponerar och det skall bli intressant att jobba här “ (Arbetet, 860901). Samtidigt pågår en debatt om att bygga ett kulturhus i Hässleholm, men de planerna rymmer inte något bibliotek i huset. I en artikel intervjuas Karin Carlsson, kulturvetare som skrivit en uppsats om planerna på kulturhus i Hässleholm. Hennes slutsats är att byggandet av ett kulturhus är dåligt förberett. Hon menar att ingen egentligen har tagit reda på vad huset skall innehålla, vad som behövs och vad som efterfrågas. Hon kritiserar att ingen av kommunens föreningar blivit tillfrågade om sina önskemål (Norra Skåne, 860907).

Ungefär ett år efter artikelns inkommande skickar kulturförvaltningen ut en enkät till föreningarna. Denna består av ett formulär med färdiga alternativ som föreningarna kan kryssa i, för att på detta sätt få reda på vilka önskemål som finns. Bland alternativen finns inte bibliotek med, ett antal föreningar har dock själva lagt till detta alternativ (I formulär utskickade till föreningar i Hässleholms kommun, 870925).

Vid en skydds- och lokalrond på biblioteket i november 1986 framgår att bibliotekets lokaler har svårt att uppfylla de behov som finns. Bland annat nämns det faktum att biblioteket ligger en trappa upp. För att bättre tillgodose låntagarnas behov och uppfylla kraven på ett modernt bibliotek så hade biblioteket behövt ligga i markplan. Vidare saknar biblioteket expansionsmöjligheter för bokbeståndet på vuxen- och

barnavdelningarna. Biblioteket har heller inga för ändamålet lämpliga studieplatser och personalutrymmena är bristfälliga (Lokalbehov vid stadsbiblioteket i Hässleholm, 861128, sammanställt efter skyddsrond, lokalrond.). Christer Carls första optimistiska kommentar verkar härmed inte besannas.

Kulturnämnden i Hässleholm diskuterar, trots detta, att kulturhuset skulle kunna inrymmas i samma byggnad som det befintliga biblioteket. Intilliggande lokaler i samma byggnad inrymmer systembolag och post. Om dessa flyttar ut menar nämnden att förslaget är fullt genomförbart. ”Vi kan inte ha ett bättre läge än det vi har”, säger kulturnämndens ordförande Wiola Persson till Arbetet. Christer Carls ställer sig inte helt positiv till förslaget. Han tar upp problemet att bibliotekets yta redan nu är för liten med sina 2100 kvadratmeter och att det saknas förutom ovan nämnda arbetsrum för personal, närmagasin, konferensrum och konsumenthörna. Dessutom, menar han, måste

bland annat bokhall, utställningslokal, arkiv och tidskriftsmagasin samt personalutrymmen göras större (Arbetet, 861213). I augusti följande år har

kulturnämnden kommit till slutsatsen att det planerade kulturhuset även bör rymma bibliotek (Norra Skåne, 870822). Förslaget att inrymma kulturhuset i den befintliga byggnad där biblioteket ligger berörs inte mer, utan diskussionerna går vidare om lämplig placering. 1989 börjar planer på att bygga kulturhus i bombhålet vid ”Norra Skåne”-huset konkretiseras. PEAB står som ägare till marken, varför kommunen inte kan ta beslut i frågan utan att blanda in dem, vid förfrågan ställer PEAB sig positiva till att bygga på tomten (Norra Skåne, 890921).

Trots detta händer inte mycket mer, det blir fortsatta diskussioner om det optimala läget av kulturhuset och oenigheten är stor. Politiska och ideella föreningar har alla sitt att säga och högen av insändare växer. 1992 bygger man i stället om det befintliga

biblioteket. Caféet som länge varit en populär samlingsplats mitt i biblioteket flyttar ut på atriumgården som byggs över med ett glastak. Därmed får biblioteket mer utrymme till sitt förfogande. Arbetet skriver att invigningen av det nya bibliotekscaféet innebär slutet på drömmen om ett kulturhus (Arbetet, 920317). Det visar sig dock att den farhågan inte besannas. 1995 efter 40 års debatt börjar konkreta planer på ett kulturhus ta form. Slutligen har det blivit bestämt att det skall ligga på den tomt PEAB äger vid

”Norra Skåne”-huset. Planerna är att PEAB ska bygga huset men att kommunen ska hyra det samma. Byggandet beräknas starta i början av 1997 för att sedan stå färdigt våren 1998 (Norra Skåne, 951213). Projektet blir uppskjutet och nästa datum som nämns är färdigställande hösten 1999 (Norra Skåne, 971030).

1997 har stadsbiblioteket varit inrymt i sina lokaler i 25 år. Behövlig upprustning samt planerad nyinredning har skjutits på framtiden gång på gång i väntan på helt nya lokaler. Under denna tid har verksamheten utökats och förändrats avsevärt. Biblioteket har ca 1000 besökare i genomsnitt varje öppen dag. Tidnings- och tidskriftsläsande, informationssökning i databaser, studier i grupp och enskilt är idag lika vanliga sysselsättningar som det traditionella boklånandet. Biblioteket har alltmer blivit en allmänhetens mötesplats och fått funktionen som ett kunskaps- och

informationscentrum. Det nuvarande biblioteket betjänar de sex biblioteksfilialerna, bokbussen och 34 skolbibliotek. Utöver detta finns även verksamheten boken kommer.

Även verksamhet riktad till barn och ungdomar bedrivs. Det planerade biblioteket kommer att kunna ge betydligt bättre service och lättare kunna leva upp till

allmänhetens krav än dagens bibliotek. Men det börjar uppstå uppenbara problem för det befintliga biblioteket. Företaget Ericsson som huserar i samma byggnad vill

expandera och kräver svar av kommunen om när de kan överta bibliotekets lokaler. De uppger att de kan vänta högst ett år, får de inte större lokaler innan dess hotar de att flytta (Norra Skåne, 971121). Ett halvt år senare kan man läsa i en artikel i Norra Skåne att Ericsson förfogar över bibliotekets samlingssal. Margareta Mörck som ersatt Christer Carls som kultur- och bibliotekschef uttalar sig om vad kulturhuset kommer att

innebära:

-Men för Hässleholmarna innebär huset inte minst ett nytt bibliotek. Dagens bibliotek är slitet och rumphugget eftersom samlingssalen har hyrts ut till Ericsson software technology.

Verksamheten lider svårt av platsbrist i lokaler som inte alls motsvarar dagens krav på ett bibliotek. Nu får biblioteket nya lokaler som är planerade för en modern verksamhet. Mer ny teknik i en behaglig miljö med större utrymmen för barnen, för tidskrifterna och för släktforskarna.

Ericsson fortsätter trycka på om att ta över bibliotekets lokaler, innan kulturhuset är färdigt, vilket gör bibliotekschef Margareta Mörck bekymrad. Får Ericsson som de vill blir biblioteket av med tjänstemännens rum och bibliotekets sammanträdesrum som används för sagostunder. Detta innebär att hela bibliotekets verksamhet kommer att påverkas. Men kommunen är mån om de jobb som Ericsson genererar och de vill gärna gå företaget till mötes. Fastighetschefen på kommunen ger Margareta Mörck fria händer att omdisponera bibliotekets lokaler. ”Antingen får man väl tränga ihop sig eller så får någon avdelning flytta, det behöver ju inte just vara tjänstemännens rum”, förtydligar fastighetschefen. Han menar att om biblioteket blir allt för trångt kan de flytta en del av sin verksamhet till skatteförvaltningens gamla lokaler som ligger en bit bort. Han poängterar att det inte rör sig om en permanent flytt, inom två år kommer ju biblioteket att få helt nya lokaler, så Margareta Mörck skall väl inte ha några problem att motivera sina anställda att genomföra denna tillfälliga lösning (Norra Skåne, 980603).

Den andra november 2000 stänger det gamla biblioteket. Sedan går flytten till det nya biblioteket i kulturhuset som öppnar den 28 december 2000 (Norra Skåne, 001102).

9.1.2 Arkitekter och arkitektur

Arkitekten bakom kulturhuset i Hässleholm, Per-Olof Frenning är en av landets mest välrenommerade arkitekter, firman, Erseus, Frenning och Sjögren arkitekter AB, har bland annat fått det prestigefyllda Kasper Salinpriset 1995 för Handelshögskolan i Göteborg

Det var kulturförvaltningen som tog kontakt med Per-Olof Frenning ett antal år innan Kulturhuset väl byggdes. Sedan dess har mycket tankemöda ägnats åt projektet där många ändringar har gjorts efter beställarens önskemål. Till exempel har ett halvt våningsplan tagits bort till följd av att priset pressades (Kulturhuset..2000). Det nya biblioteket har en yta av 3000 kvm varav 2000 är publika utrymmen. Det gamla

bibliotekets besöksantal låg på ca 1000 besökare per dag, i och med den nya byggnaden räknar de med 1500 per dag (ibid.).

Ett av de tidigaste breven från Erséus, Frenning och Sjögren Arkitekter AB Göteborg är daterat 19951214.

Att bygga ett kulturhus är för en kommun en mycket stor satsning. Det är därför oerhört viktigt att noga fundera igenom vilka behov och önskemål som byggnaden skall uppfylla.

Det är också lika viktigt att låta genomförandeprocessen ta den tid den kräver och genom en noga genomförd projektering förvissa sig om att en hög kvalitet upprätthålls rakt igenom. Alltför många bygger utan dessa insikter.

Ett drygt halvår senare beskriver arkitektbyrån i ett brev sina planer för hur biblioteket skall utformas. I denna tidiga planering skall biblioteket ligga samlat i bottenplan.

Bokmagasinen ligger i källaren och är till vissa delar öppna för allmänheten. I en fortsatt bearbetning av skissen är arkitekternas förslag att ha mer integrerade lösningar, där magasinet genom öppningar i golvbjälklaget kommer att ha visuell kontakt med övriga biblioteket. De betonar vikten av att biblioteket ges generös takhöjd och att man med inredningen delar upp rummet i fattbara logiska enheter. (Brev från Erséus, Frenning och Sjögren Arkitekter AB Göteborg, 960617)

Exteriört har Frenning haft intentionen att ge huset ett stramt men lätt intryck, samtidigt som det skall vara inbjudande. Öppenheten och ljuset i byggnaden bidrar till att skapa en välkomnande atmosfär (Kulturhuset..,2000) Redan i ett tidigt skede hade Per Olof Frenning klart för sig hur Kulturhuset skulle se ut exteriört, och han menar att det

stämmer bra ihop med det intilliggande ”Norra Skåne-huset” i sen jugendstil. För att lätta upp fasaden ytterligare kommer vissa ytor och partier att kläs med kalksten från Bulgarien (Avenyen, nr.15, 1999). Resten av fasaden är av säckskurat tegel. Fördelen med denna metod, att säckskura, är att den håller längre än fasader som behandlats med konventionella metoder. Dessutom kommer ytan att bli bättre med tiden, som nyputsad är fasaden nämligen ganska flammig (Norra Skåne, 000809).

Allt synligt tak blir patinerad zink och övrigt plåt. De båda entréerna, dels från

Järnvägsgatan och dels från Vattugatan, kommer att vara likvärdiga. Detta dels för att undvika känslan av bakgata och dels för att huset inte skall kännas inklämt. En

inomhusgata, från vilken ljuset kommer att flöda genom en lanternin med överljus, förbinder de båda entréerna och kopplade till denna kommer turistbyrå, utställningshall samt lokal som är anpassad till restaurangverksamhet att ligga. Per-Olof Frenning gör täta besök i Hässleholm och stämmer av med önskemålen. Efter dessa gör han ett komplett inredningsförslag som sedan vägs av med de ekonomiska ramarna, modifierar och stryker på listan för att få debet och kredit att gå ihop. Margareta Mörck säger: ”Vi är väldigt nöjda med arkitekturen. Den ger en stark känsla av volym, höjd och rymd varierat. Det är ett hus som kommer att bli rikt på upplevelser. Det är flexibelt med mycket möjligheter. Huset håller ur byggnadsteknisk synpunkt mycket hög kvalitet med mycket bra lösningar.” Allt material som använts är miljövänligt. Atmosfären blir tydligt naturmaterialbetonad med inslag av färgaccenter. Putsade väggar och golv av natursten. Golven i biblioteket består av oljad ek (Avenyen, nr.15, 1999).

Hässleholms nya huvudbibliotek är en skön skapelse, välkomnande utan att vara trång, rymlig utan att vara ödslig, stram utan att vara sträng och öppen utan att framkalla

torgskräck. Med sina cirka sex meter i takhöjd ingjuter biblioteket en nästan katedral känsla

i besökaren. (Kulturhuset..,2000)

9.1.3 Planeringsdokument över Hässleholms bibliotek/kulturhus

Vid genomgång av dokument gällande byggandet av kulturhuset och biblioteket i Hässleholm fann vi brev från en korrespondens mellan Ingemar Ehlin och dåvarande kultur- och bibliotekschef Margareta Mörck. Ingemar Ehlin hade vid byggandet av biblioteket rollen som konsult, detta mot bakgrund av sina kunskaper om just

biblioteksarkitektur. Han är bland annat medförfattare till boken Åttiotalets bibliotek.

Biblioteket hamnade i ett lite speciellt läge vid planeringen då PEAB skulle äga hela byggnaden och kommunen stå som hyresgäster. Detta innebar att bibliotekets yta var tvungen att begränsas för att kommunen inte skulle få en oöverkomlig hyra. I ett brev från Ingemar Ehlin till Margareta Mörck 970708 behandlas just denna begränsning. En önskan från bibliotekets sida har varit att barnavdelningen skulle ha lägre takhöjd än vuxenavdelningen. I vuxenavdelningen nämns takhöjden 6,6 m mot barnavdelningens planerade 6 m vilket ansågs vara en för hög höjd för en barnavdelning. Önskemålet var att få ner takhöjden till 2,6 meter som över utlåningsdisken. För att kunna lösa detta var ett förslag att låta övervåningen gå ut över barnavdelningen. Detta skapade dock

bekymmer eftersom bibliotekets yta då skulle bli avsevärt större.

förslår han avdelningar som lokalsamling, öppet magasin, studierum och främmande språk. Ett stycke i brevet lyder:

Med ovanstående vill jag främst visa att det är viktigt att redan nu tänka på fördelningen av ytorna, för att kunna bedöma om det aktuella förslaget kan ge en bra lösning- helst skall den ju bli mycket bra- eller om det måste förändras för att fungera väl.

Ehlin skriver i brev 970708 att: ”det kan vara svårt att utforma ett bibliotek redan när man bara har verksamheten i biblioteket att ta hänsyn till. Ännu svårare blir det, när byggnaden dessutom rymmer andra institutioner med sina krav som måste uppfyllas, och kompromisser blir ofta nödvändiga”

I ett annat brev från Ingemar Ehlin till Margareta Mörck 970616 behandlas flexibilitet gällande ledningar för belysning, telefoner och datorer. Ehlin skriver att ett

installationsgolv av den typen som finns i Malmö möjliggör att man nästan överallt kan gå upp med ledningar. Detta är något som Margareta Mörck i en kommentar tycker vore önskvärt. De är båda överens om att dragningar via taket förvisso medger stor

flexibilitet men många störande sladdar. Uttag i golvet innebär, enligt Ehlin, att hyllorna låses i vissa lägen vilket hindrar flexibilitet samtidigt som behovet att flytta hyllorna kanske inte är så stort som man kan tro.

Även ventilationssystemet tas under beaktande i brevet. Ehlin har förslag på både floormaster, större eller mindre perforerade burkar på golvet, eller tilluftsdon under hyllorna förslagsvis dolda bakom eleganta spjälverk. Enligt Mörcks kommentar så är de båda överens om att någon form av avkylande luftkonditionering bör finnas särskilt med tanke på de stora glaspartierna mot söder.

I ett brev från 970528 talar Ehlin om ett planerat studiebesök till Malmö. Han nämner det faktum att Sven Nilsson är mindre förtjust i den uttalade bibliotekskaraktär som Malmö bibliotek har. Något som han sedan avfärdar som mindre väsentligt. Parallellen som finns till Malmö är att Per-Olof Frenning och Anette Forsberg, arkitekterna bakom kulturhuset i Hässleholm, är stora beundrare av Malmö stadsbiblioteks arkitekt,

Henning Larsen. Ehlin misstänker därför att studiebesöket i Malmö kan ge en liten förkänning om hur biblioteket i Hässleholm kommer att upplevas som färdigt.