Flexibilitet kan också sägas vara något som är ett krav, men ett krav som ställs på biblioteket som byggnad.
Jan Ristarp skriver att flexibilitet var ett ord som nästan upprepades som ett mantra under 60- och 70-talens diskussioner om biblioteksarkitektur. Tanken bakom detta var att nu skulle biblioteket förändras, bort skulle den stelhet och fastlåsthet som präglat äldre tiders bibliotek. Det nya biblioteket skulle vara föränderligt allt efter som behoven skiftade. Hyllorna förseddes med hjul, innerväggar och andra avskiljande element skulle gärna kunna flyttas om. Avdelningar skulle kunna byta plats med varandra, försvinna eller uppstå. Man talade även om att biblioteket skulle ha en elasticitet, för att om behovet uppkom kunna byggas ut. Detta innefattades i själva begreppet flexibilitet.
Flexibilitet för framtidens möjliga behov av utvidgning (Ristarp 2001, s. 100f).
Den hårdaste prövning som ett biblioteksbygge utsätts för är förmågan att sia om hur framtiden blir. För att anpassa biblioteksbyggnaden så att den passar de behov som kanske dyker upp om tio eller trettio år, ställer krav på stor flexibilitet. Eva Hansson (2000) tar i sin magisteruppsats, Att bygga för böcker, upp att inte bara sådant som väggar och hyllor måste ha en flexibel planlösning utan att även kabeldragningar för el och annan teknisk utrustning måste vara väl uttänkta. Här menar hon att man kan se brister hos de äldre biblioteken (Hansson 2000, s. 19). Vilket inte är så underligt, mycket har hänt det senaste årtiondet, och dagens teknik kräver betydligt mer kablar.
6.1 Faulkner-Browns bud
Faulkner-Brown menar i The open plan and flexibility att flexibilitet är något som bör prioriteras när ett bibliotek byggs, för att klara de förändringar som kommer att ske.
Behoven ser olika ut på olika platser men Faulkner-Brown menar att det ändå finns mycket gemensamt. Han har därför ställt upp ”tio bud” som bör uppfyllas för att uppnå ett flexibelt bibliotek.
1 flexible
with a layout, structure and services which are easy to adapt;
En annan viktig punkt är möbleringen som enligt Faulkner-Brown skall vara flyttbar och alltså inte väggfast eller fast på annat vis. Han förordar också att bibliotekets golvyta skall vara i ett plan utan trappor, att det skall vara så få väggar som möjligt för att ge bättre överblick.
2 compact
for ease of movement of readers, staff and books;
En kompakt byggnad underlättar för bibliotekarien på många sätt. Om biblioteket är byggt som en kub i stället för linjärt så betyder detta kortare avstånd vid förflyttning av såväl böcker, personal som besökare. En annan fördel är att en kubisk byggnad är mer värmeeffektiv än en linjär byggnad då det blir mindre väggyta i förhållande till golvyta.
3 accessible
from the exterior into the building and from the entrance to all parts of the building, with an easy comprehensible plan needing minimum supplementary directions;
Ett bibliotek skall vara lättillgängligt, ingången skall vara väl definierad och bjuda in besökaren. Väl inne i biblioteket bör besökaren bli tydligt medveten om var information och lånedisk är lokaliserade, men även bibliotekets olika avdelningar, detta utan ett överflöd av skyltar och hänvisningar.
4 extendible
to permit future growth with minimum disruption;
Att biblioteket är utvidgningsbart är av största vikt. Detta är ett bud som Faulkner-Brown anser är det som man minst kan bortse från när ett bibliotek byggs. Ett bibliotek är aldrig färdigt utan är ständigt under utveckling, därför måste även byggnaden kunna förändras inför framtida behov. För att säkerställa möjligheten av en utbyggnad bör mark omkring biblioteket reserveras till detta ändamål. Faulkner-Brown menar att biblioteket trots detta bör upplevas som en färdig byggnad i varje steg av processen. Det vill säga att lösningar inte skall uppfattas som temporära eller som nödlösningar.
5 varied
in its provision of book accommodation and of reader services to give wide freedom of choice;
Ett bibliotek bör vara varierat för att kunna tillgodose olika användares önskemål. Exempel på detta kan vara studierum, läsplatser, grupprum, bekväma sittplatser men även ställen där konversation kan föras utan att störa övriga besökare.
Förutom interiören bör även bokbeståndet vara rikt varierat för att de tillfredställa behov och önskemål som låntagarna har.
6 organised
to impose appropriate confrontation between books and readers;
En av bibliotekets största kvalitéer och funktioner är att det är organiserat. Detta innebär att bibliotekets material skall vara lätt att finna och få tillgång till. Samlingarna bör vara
organiserade på ett lättförståligt och inbjudande sätt, något som är viktigt på både små och stora bibliotek.
7 comfortable
to promote efficiency of use;
För att uppnå bekvämlighet bör biblioteket ha en behaglig temperatur väl fungerande ventilation och tillräcklig belysning. Faulkner-Brown nämner att ljusstyrkan bör ligga på ungefär 400 lux i de publika utrymmena. Det är tillräcklig belysning för att även lysa upp boktitlarna på de nedersta hyllorna.
8 constant in environment
for the preservation of library materials;
Undersökningar har visat att biblioteksmaterial förvaras bäst under konstanta förhållanden.
Detta gäller även för sjunde budordet, också bibliotekets användare trivs bäst då belysning, temperatur, ljudnivå och ventilation hålls på en jämn och konstant nivå. Väggarna har stor betydelse då de håller ute värme på sommaren och kyla på vintern.
9 secure
to control user behaviour and loss of books;
För att ha bibliotekets samlingar i säkert förvar behövs någon form av larm, även en öppen planlösning bidrar till att hålla nere stölderna och kontrollera besökarnas beteende.
Som nämndes i bud två så anser Faulkner-Brown att en kubisk byggnad är det bästa dels ur värmesynpunkt då mest golvyta erhålls i förhållande till väggyta. En kubisk byggnad är även att föredra ur personalsynpunkt då översikten över biblioteket blir så pass bra att mindre personal behövs. Byggnadstekniskt sett är det viktigt att biblioteket är
välisolerat och Faulkner-Brown rekommenderar att inte mer än 25% av väggytan består av fönster. Placeringen av fönster är viktig för att få det mest optimala ljusinsläppet, så att en del av belysningen kan lösas på detta vis i stället för artificiell belysning som ju kräver sin del av energi.
Ett flexibelt bibliotek, menar Faulkner-Brown, är ett bibliotek som har ett minimum av väggar och där golven är på samma nivå. De permanenta väggar som måste finnas bör ordnas som en kärna i biblioteket. Här bör finnas trappor, hiss och toaletter. Andra väggar byggs på ett sådant sätt att det möjliggör nedplockning och uppmontering på annan plats. Detta gör att flexibilitet även måste gälla planeringen av ventilation, värme och ljussättning, så att det kan förändras utan stora ingrepp (070110).
De tio buden har varit i bruk sedan 70-talet, dock i en lite annorlunda version.
Ordalydelsen är något ändrad och det tionde budet var tidigare ”indicative of use” i den senare versionen är detta utbytt mot ”economic” (Dewe 2006, s. 218).
6.2 McDonalds bud
Dewe redogör för vad författaren McDonald anser, när han skriver om bibliotek under senare delen av 90-talet, att Faulkner-Browns tio bud fortfarande är relevanta när man skall planera biblioteksbyggnader idag. Men han menar att många av de ord som
används har blivit inaktuella och fått förändrad innebörd. McDonald har därför gjort sin egen version av buden. Han har skrivit buden med utgångspunkt i högskolebibliotek men menar att de med fördel kan appliceras även på folkbibliotek. Målet med buden är att skapa bibliotek som är funktionella, lätta att bruka, och ekonomiska att driva. (2006, s. 219)
McDonalds bud är:
Adaptable- flexible space, the use of which can easily be changed.
Accessible- social space which is inviting, easy to use, and promotes independence Varied- with a choice of learning environment and between different media.
Interactive- well-organized space which promotes contact between users and services Conducive- high-quality “humane “ space which inspires people.
Environmentally suitable- with appropriate conditions for readers, books and computers Safe and secure- for people, collections, equipment, data and the building
Efficient- economic in space, staffing, and running costs
Suitable for information technology- with flexible provision for users and staff.
De huvudsakliga elementen i McDonalds bud relaterar till större hänsyn till olika media och anordningar som är lämpliga för teknologi. Det sista budet ”suitable for information technology” menar han att det måste finnas en infrastruktur för kabeldragningar som kan erbjuda full tillgång till internetuppkopplade datorer var som helst i biblioteket.
(Dewe 2006, s. 219f)
6.3 Budens relevans
Både Faulkner-Brown och McDonald lägger stor vikt vid att biblioteket skall vara flexibelt. Även osäkerheten kring hur man skall planera för framtiden har ökat trycket på att bygga flexibelt. Dewe menar att det finns väldigt lite bevis för att öppna flexibla planlösningar utnyttjas fullt ut. Viljan att bygga så flexibelt som möjligt, är i mångt och mycket menar Dewe ett missförstånd att bibliotekets byggnad skall vara för evigt och så är inte alltid fallet. Liksom i naturen utsätts biblioteksbyggnader för det naturliga
urvalet, ofta omöjligt att förutse. Framtida generationer kommer att besluta om
byggnaden uppfyller kravet på fortsatt brukande eller om den skall ersättas. Den extra kostnad det innebär att bygga fullständigt flexibelt är, menar han, därför inte försvarbar (Dewe 2006, s. 220f).
Det bud Faulkner-Brown särskilt betonar och som han menar absolut inte får bortses ifrån är det fjärde; extendibility. Ett bibliotek måste byggas så att det i framtiden går att bygga ut. Dewe pekar på det faktum att en historiker har gått igenom
folkbiblioteksbyggnader i USA byggda från 1946 till in på nittiotalet och endast ett fåtal har byggts med tanke på framtida utbyggnad. Tittar vi sedan på McDonalds bud finns detta kriterium inte med (ibid., s. 221f).
Dewe skriver att vid jämförelse mellan McDonald och Faulkner-Brown, visar den sistnämnda lika stor omsorg om materialet som om användare. Personalen lägger han alls ingen stor vikt vid. McDonald har generellt sett en större fokus på människor, både användare och personal, och deras miljö (ibid., s. 219).
Bengtsson och Ullstad har i sin magisteruppsats tittat på Malmö stadsbibliotek och Linköpings stift- och landsbibliotek. De har studerat hur dessa förhåller sig till
Faulkner-Browns tio bud. Bägge biblioteken har kommit till genom arkitekttävling och i anvisningarna till tävlingen finns de flesta av buden representerade. Även det färdiga resultatet uppvisar att biblioteken uppfyller buden i stor utsträckning. Genom detta har de kommit fram till att buden fortfarande är aktuella och efterlevs. Författarna går igenom vilka bud de tycker är viktigast och varför. De efterlyser också ett elfte bud;
balans mellan estetik och funktion. Detta är något som de hänvisar till som viktigt från ett flertal källor (2002, s.78). Bengtsson & Ullstad menar också att risken med att slaviskt följa de tio buden är att man skapar ett bibliotek som är förvisso funktionellt men erbarmligt tråkigt och frånstötande att bara de mest trogna besökarna tar sig dit (ibid., s. 79).
I en artikel skriver David Jones att för tio år sedan hade rådet till bibliotekarier och arkitekter i samband med ett nytt biblioteksbygge varit att läsa Faulkner-Browns tio bud. Jones menar dock att dessa bud har blivit så etablerade att det i stort sett är självklart att följa dem. Det finns dock tre saker till att ta i beaktning, menar Jones, för att ett biblioteksbygge skall bli framgångsrikt och det är användarbehov, utrymme och
Enligt Jones bör alla med minsta intresse för bibliotek ha blivit medvetna om
omvandlingen från process- och samlingsinriktning till användar- och serviceinriktade institutioner. Besökarna spenderar alltmer tid i biblioteket och detta kräver miljöer att trivas i. Olika besökare efterfrågar olika miljöer och biblioteket måste kunna erbjuda ett större utbud. Något som Jones poängterar är det aldrig sinande behovet av publika datorer. Men inte att förglömma; samlingarna och kunnig personal. Nuförtiden går ju trenden mot självbetjäning, då är det viktigt att biblioteket är byggt på ett sådant sätt att det möjliggör för besökaren att lätt orientera sig i byggnaden. Och Jones menar att designen som används vid byggandet av stormarknader med fördel kan användas till bibliotek. Jones förespråkar samlokalisering med andra samhälleliga funktioner. Ett stort hus är lättare att bygga än många små och genom samlokalisering kan till exempel parkeringsgarage nyttjas gemensamt. Det finns mycket att vinna ekonomiskt sett.
Dessutom kan de olika verksamheterna berika varandra bland annat genom att deras olika besökare kommer i kontakt med andra verksamheter är de ursprungligen tänkt sig besöka. Det finns inget som tyder på att biblioteken kommer att bli mindre
utrymmeskrävande, tvärtom. Jones ger exempel på nya biblioteksbyggnader som ersatt de gamla från 70- och 80-talen och som i sin nya skepnad är upp till tre gånger så stora.
(ibid.)