Nytt eller gammalt?: En studie av stadsbiblioteken i Hässleholm och Kristianstad

MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP

VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2007:80

ISSN 1654-0247

Nytt eller gammalt?

- En studie av stadsbiblioteken i Hässleholm och Kristianstad

TORA CARSERUD

MARIA LUNDBERG

Svensk titel Nytt eller gammalt? - En studie av stadsbiblioteken i Hässleholm och Kristianstad

Engelsk titel New or Old? – a study of the public libraries in Hässleholm and Kristianstad

Författare Tora Carserud, Maria Lundberg

Kollegium 3

Färdigställt 2007

Handledare Krister Johannesson

Abstract The purpose of this essay is to examine how a newly built library and an old library from the sixties work out of an experience and feeling oriented view. Are the fundamental conditions of an old library compatible with the library standards of today? To be able to carry out this examination we have chosen two rather small Swedish libraries. One is the public library of Hässleholm, which opened in the year 2000, and the other is the public library of Kristianstad opened in 1965.

The material used to attain the purpose of the study consists of literature studies and qualitative observations and

interviews. The first main chapters of this essay are an overview of literature found on the subject. This is followed by a chapter including empirical material, were our libraries are introduced.

In the discussion we reason about what we found from our literature studies and combine this with our findings from our empirical studies. Our conclusion is that both our two libraries succeed in satisfying the demands of a library today.

The library in Kristianstad has, due to age and shortage of space, problems with operating the library. In Hässleholm the localities are furnished more from an ornamental than a functional point of view. This leads to a suboptimal

utilization of the premises.

Nyckelord bibliotek, biblioteksarkitektur, biblioteksmiljö, upplevelse,

Hässleholm, Kristianstad

Innehållsförteckning

1. Inledning...1

1.1 Syfte och frågeställningar ...1

1.2 Presentation av biblioteken och kommunerna ...2

1.2.1 Kristianstads kommun och stadsbibliotek...2

1.2.2 Hässleholms kommun och stadsbibliotek ...2

1.3 Disposition...3

2. Metod och material ...4

2.1 Metod ...4

2.2 Val av bibliotek ...6

2.3 Presentation av respondenter...6

2.4 Hur vi genomfört intervjuerna ...7

2.5 Begrepp ...8

2.6 Litteratur och tidigare forskning ...9

3. Biblioteksarkitekturens historia...11

3.1 Antiken...11

3.2 Medeltiden...11

3.3 Renässansen ...12

3.4 Reformationen ...12

3.5 Barocken och klassicismen...13

3.6 Svenska universalbibliotek ...13

3.7 Bokindustrins bibliotek – Det offentliga rummet ...13

3.8 1900-talets biblioteksarkitektur – Det sociala rummet ...14

4. Allmänna tendenser inom biblioteksarkitekturen ...16

4.1 Malmö stadsbibliotek ...16

4.2 Halmstad Stadsbibliotek ...16

4.3 Göteborg stadsbibliotek ...16

5. Dagens krav på folkbiblioteket ...18

5.1 Bibliotekets roll ...18

5.2 Bildning...20

5.3 Mötesplats ...19

5.4 Marknadsföring ...19

5.5 Lokaler ...20

5.6 Målgruppsurval ...20

6. Texter om flexibilitet ...22

6.1 Faulkner-Browns bud ...22

6.2 McDonalds bud ...24

6.3 Budens relevans...25

7. Estetik och funktion ...27

7.1 Problematik- balansen mellan estetik och funktion ...27

8.1 Brister hos det befintliga biblioteket ...30

8.2 Eventuell renovering...30

9. Fältundersökning Hässleholms stadsbibliotek ...32

9.1 Dokument från Hässleholms Stadsbibliotek och artiklar i dagspress32 9.1.1 Historik ...32

9.1.2 Arkitekter och arkitektur ...34

9.1.3 Planeringsdokument över Hässleholms bibliotek/kulturhus...35

9.2 Observation och intervjuer Hässleholms bibliotek ...36

9.2.1 Krav och förväntningar...36

9.2.2 Utbud ...38

9.2.3 Flexibilitet ...39

9.2.4 Hitta ...40

9.2.5 Klimat ...41

9.2.6 Estetik och funktion...42

9.2.7 Läsplatser ...43

9.2.8 Personalutrymmen...43

9.2.9 Upplevelse...43

9.2.10 Nybyggnad ...44

9.2.11 Verksamhetens förändring sedan flytten...45

10. Fältundersökning Kristianstads stadsbibliotek ...48

10.1 Litteratur om Kristianstads stadsbibliotek...48

10.2 Observation och intervjuer Kristianstads stadsbibliotek...50

10.2.1 Krav och förväntningar...50

10.2.2 Flexibilitet ...51

10.2.3 Hitta ...51

10.2.4 Klimat ...52

10.2.5 Estetik & Funktion ...53

10.2.6 Personalutrymmen...54

10.2.7 Upplevelse...54

10.2.8 Renovering ...55

11. Diskussion ...58

11.1 Krav och förväntningar...58

11.1.2 Café...58

11.1.3 Internet ...59

11.2 Flexibilitet ...60

11.3 Estetik och Funktion...61

11.3.1 Läsplatser ...62

11.4 Upplevelse...63

11.5 Renovering eller nybygge? ...64

12. Slutdiskussion ...67

13. Sammanfattning ...70

Källförteckning...71

Bilagor:...75

Intervjufrågor användare...75

Intervjufrågor bibliotekarier...76

Bilder...78

Hässleholms stadsbibliotek ...79

Kristianstads stadsbibliotek då och nu ...79

Kristianstads stadsbibliotek några brister ... ⁸⁰

1. Inledning

Biblioteket är en offentlig byggnad och ett uttryck för demokrati där alla medborgare har rätt att söka kunskap. Arkitekturen sänder ett budskap om vad byggnadens funktion skall vara och för ett bibliotek är funktionerna flera. Biblioteket ska vara plats för bokförvaring, för bildning, för nöje, för möte. Samtidigt som utseendet har förändrats så har bibliotekens roller och förutsättningar förändrats. Tidigare var biblioteket snarast en plats för förvaring, av böcker. Det hade närmast ett slags museal funktion. Idag

upplever vi det snarare som om biblioteket har blivit en mötesplats och idén om ett livslångt lärande har satt sin prägel. Förutom böcker skall biblioteket också rymma läse- och datorsalar, avdelningar för möten och diskussioner, café, utställningslokaler etc. Vi läser om att utlåningsstatistiken stadigt minskar samtidigt som besöken ökar i antal.

De senaste åren har en antal nya bibliotek byggts i Europa och i Sverige, många gånger stora pampiga byggnader med internationellt erkända arkitekter bakom. Biblioteket kommer som byggnad att tjäna som ett varumärke och reklam för kommunen. Det ligger i kommunens intresse att ha ett vackert användarvänligt bibliotek för att på det sättet profilera sig som en attraktiv kommun. Det verkar pågå en ständig förändring av biblioteksbyggnaderna. Byggs det inte nytt så byggs biblioteken i alla fall om eller till.

Vårt val av uppsatsämne, biblioteksarkitektur, gjorde vi ganska snart efter att vi börjat fundera på ämne. Från första början hade vi stora planer på att besöka storslagna

bibliotek runt om i Europa, som Bibliothéque Nationale i Paris, British Museum Library i London och Den Sorte Diamant i Köpenhamn. Med tanke på det omfång en

magisteruppsats ska ha, och den tid man som student har till förfogande, så föll dock vårt slutliga val på två bibliotek som är oss betydligt närmre både vad gäller tid och rum. Det blev Hässleholms och Kristianstads stadsbibliotek, med fokus på dess estetik och funktion i förhållande till dagens krav.

I en skrift utgiven i samband med 40-årsfirandet av Kristianstad Stadsbibliotek står det:

Till skillnad från alla andra bibliotekslokaler i stadens historia, har huset klarat den snabba utvecklingen och motsvarar de högt ställda krav på flexibilitet och funktionsduglighet som sattes upp inför byggandet. När nu bibliotekshuset firar sitt 40-årsjubileum, sjuder det av liv och kommer säkert i framtiden också att kunna utvecklas och förändras i takt med tiden.

(2005, s. 19)

Vår fundering är om Kristianstads stadsbibliotek verkligen kan utvecklas och förändras i takt med tiden och om det kan ske på ett meningsfullt sätt. Vår initiala upplevelse är att bibliotekslokalerna i Kristianstad är ytterst begränsade. Samtidigt funderar vi på om en ny biblioteksbyggnad är lösningen på alla problem. Stadsbiblioteket i

grannkommunen, Hässleholm, invigdes 2000 och borde ha alla de förutsättningar som Kristianstads Stadsbibliotek saknar. Men är det verkligen så? Detta leder fram till vår huvudfråga: vad är bäst att bygga nytt eller att behålla det gamla?

1.1 Syfte och frågeställningar

!

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur ett nybyggt bibliotek och ett äldre bibliotek, som renoverats och gjorts om i omgångar, upplevs fungera. Vi vill ta reda på om grundförutsättningarna för ett äldre bibliotek är förenligt med den biblioteksstandard som är aktuell idag. För att kunna göra denna undersökning har vi valt två studieobjekt, biblioteket i Hässleholm som invigdes 2000 och biblioteket i Kristianstad som invigdes 1965.

Vår huvudfråga är: vilka nackdelar respektive fördelar finns det med nybyggnation respektive anpassning av äldre biblioteksbyggnad?

Det vi då framförallt kommer att titta på är:

Hur upplever respondenterna biblioteken med tanke på känsla och den estetiska utformningen?

Kan vi fastställa om biblioteken har en lyckad kombination mellan funktion och estetik?

Vilka krav finns det på folkbiblioteken i dag?

Vilka krav uppfyller biblioteken i Hässleholm och Kristianstad?

1.2 Presentation av biblioteken och kommunerna

1.2.1 Kristianstads kommun & stadsbibliotek

Kristianstad kommun är Skånes till ytan största kommun med en areal på 1 346 km!.

Kristianstad med omgivning är det starkaste livsmedelsklustret i Sverige. Här finns över 1600 livsmedelsföretag och hundratals företag som erbjuder tjänster och produkter till livsmedelsindustrin. I kommunen finns högskola och sju gymnasieskolor, med alla de nationella programmen och ett flertal individuellt inriktade program.

Stadsbiblioteket med dess elva biblioteksfilialer, två utlåningsstationer och en bokbuss ska serva 76 540 invånare. Stadsbiblioteket erbjuder drygt 140 000 böcker, ett femtiotal dagstidningar på femton olika språk samt övriga medier som till exempel CD-skivor, DVD-filmer, ljudböcker, talböcker och tidskrifter.

Stadsbiblioteket invigdes 1965 och ligger beläget alldeles strax utanför stadens täta centrumkärna (Kristianstads kommun, 070607).

Kristianstads stadsbibliotek har i genomsnitt 875 besökare per dag (mejlkontakt 070417).

1.2.2 Hässleholms kommun & stadsbibliotek

I Hässleholms kommun präglas näringslivet av trä- och metallindustri, av transport- och logistikföretag samt av järnvägen, som har en viktig knutpunkt i staden. I kommunen finns sex gymnasieskolor samt ett antal högskoleutbildningar.

Stadsbiblioteket med sex biblioteksfilialer samt bokbuss ska serva 49 381 invånare.

Stadsbiblioteket erbjuder böcker, tidskrifter, talböcker, CD-skivor, DVD-filmer m.m.

Här finns både svenska och utländska dagstidningar.

Stadsbiblioteket invigdes 2000 och ligger centralt beläget vid såväl stads- som

Hässleholms stadsbibliotek har i genomsnitt 844 besökare per dag (mejlkontakt 070423)

1.3 Disposition

I kapitel två redovisar vi för vårt val av metod samt vilka val vi gjort beträffande undersökningsobjekt och respondenter. Vi har även med ett avsnitt om tidigare forskning för att visa på forskningsläget i stort.

Vi har först i litteraturredovisningen två deskriptiva kapitel. Först kapitel tre som syftar till att ge bakgrund till den utveckling av biblioteksarkitektur som resulterat i moderna folkbiblioteksbyggnader. Därefter ger vi några exempel på nyare svenska

folkbiblioteksbyggnader, som vi menar kommer att ha eller har haft stor inverkan på biblioteksarkitekturen.

Därefter har vi kapitel fem som behandlar dagens krav på folkbibliotek och därmed direkt anknyter till vår frågeställning. Det ställs många krav på dagens folkbibliotek och alla kanske inte är förenliga med varandra men det menar vi är en del av

folkbibliotekets problem. Vi har framförallt koncentrerat oss på de krav som kan avspeglas i byggnaden och arkitekturen.

Kapitel sex handlar om flexibilitet som är ett krav som själva biblioteksbyggnaden skall uppfylla. Här redovisar vi också Faulkner-Browns bud som ligger till grund för de observationer vi gjort på våra undersökningsbibliotek

Vidare behandlas estetik och funktion i kapitel sju, detta ur synvinkel hur dessa skall samspela för att skapa en fungerande biblioteksbyggnad. Vi redogör bland annat för problematiken kring detta samspel.

I kapitel åtta redogör vi för vilka alternativ det kan finnas till nybyggnation, detta med anknytning till vår huvudfråga som är vilka nackdelar respektive fördelar det finns med nybyggnation respektive anpassning av äldre biblioteksbyggnad.

De fyra sistnämnda kapitlen är normativa och har som syfte att tjäna som ett teoretiskt ramverk till vår diskussion.

Kapitel nio och tio består av vår fältundersökning och innehåller historisk bakgrund till biblioteken i Kristianstad och i Hässleholm. Här finns även redovisning av intervjuer och observationer.

Därefter har vi diskussionen i kapitel elva där vi binder samman läst material med vårt empiriska material. I slutdiskussionen som följer i kapitel tolv besvarar vi våra

frågeställningar med grund i vad vi kommit fram till i våra litteraturstudier och empiriska undersökningar. Här finns också förslag på vidare forskning.

Som avslutning på uppsatsen gör vi en sammanfattning av hela arbetet.

2.Metod och material

2.1 Metod

Inför uppgiften att välja metod till uppsatsen stod vi inför två val, kvalitativ eller kvantitativ metod. Vi fann snart att kvalitativ metod lämpar sig bäst för vår typ av arbete. Det som utmärker kvalitativ metod är att det är en undersökning som ger en djupare förståelse och helhetsbild.

Vi har koncentrerat oss mycket på själva upplevelsen när vi genomfört observationer och intervjuer. Som ett verktyg till detta har vi valt att använda oss av fenomenologi, som är en utpräglat kvalitativ metod. Den moderna fenomenologin uppstod i och med att Husserl använde det som beteckning på hela sin filosofiska ansats. Detta var ett nytt sätt att förstå sin omgivning.

Enligt Husserls filosofiska ansats kunde fenomenologin beskrivas som:

Om nykantinerna enbart hade erfarit verkligheten genom vetenskaperna, empiristerna genom atomära sinnesförnimmelser, rationalisterna genom förnuftet och idealisterna genom ett inre föreställningsliv så öppnade sig för den nya fenomenologin en i sin rikedom hittills outforskad verklighet.

(Bengtsson 1984, s. 3) Jan Bengtsson illustrerar ovanstående i sin bok Sammanflätningar, detta med ett

exempel på hur tomater uppfattas. Empiristen uppfattar tomaten som en röd färgfläck, kantianen medger föremålet, som visserligen placerat i tid och rum men det saknar i princip individualitet, vilket gör att två olika tomater uppfattas på samma sätt.

Fenomenologen däremot, som utgår från den naturliga erfarenheten, erfar den individuella tomaten med alla de egenskaper och betydelser den har för den som upplever den (1984, s. 27).

Husserls fenomenologi har till stora delar utvecklats ur ett missnöje med den positivistiska vetenskapsfilosofin och det faktum att vetenskapen fjärmat sig från verkligheten (ibid., s. 61). Med Husserls idé föddes en möjlighet att på ett vetenskapligt sätt möta människors vardagsvärld, deras livsvärld. Fenomenologin är en

erfarenhetsfilosofi, som försöker utgå från och göra den naturliga erfarenheten rättvisa (ibid., s. 27).

Christian Norberg-Schulz har utvecklat en fenomenologi för arkitekturen. I Genius Loci. Towards a Phenomenology of Architecture skriver han att hans teori är “a theory which understands architecture in concrete, existential terms” (1984, s. 5). Norberg- Schulz skriver också att “The structure of a place is not a fixed, eternal state. [...] A place which is only fitted for one particular purpose would soon become useless.

Secondly it is evident that a place may be “interpreted” in different ways (ibid., s. 18).

Norberg-Schulz tar också upp problemet med platsförlust. Här handlar det inte om att

byggnader försvinner, men om deras förlorade identitet, om att människan inte längre

kan känna sig hemma (ibid., s. 190 f). Denna tanke, att vi kan förlora platser, såväl som

att platser är föränderliga, känns förenlig med vårt arbete. Biblioteket som fenomen har

Vi har valt fenomenologin som metod för att vi tycker den stämmer överens med det vi kommer att göra: vi kommer genom intervjuer ta fasta på den betydelse upplevelsen av biblioteket har, och detta med bakgrund i vår egen och våra respondenters livsvärld.

I valet av metod har vi blivit inspirerade av Kronströms & Du Toits magisteruppsats Biblioteksrummet som miljöupplevelse. De skriver:

Vi anser också att det omöjligt för oss författare att inta en neutral syn och att det faktum att vi till exempel är unga utbildade kvinnor påverkar hur vi kommer att se på och tolka forskningsresultaten. Vår undersökning är unik, vi färgar den genom att vi som betraktare är de vi är. Om någon eller några andra skulle försöka göra om undersökningen, skulle den ändå inte se likadan ut.

(2001, s. 26) Kronström och Du Toit gjorde en observation om besökarnas beteenden och alltså inte samma form av undersökning som vi har gjort. Vår undersökning kommer att handla om upplevelser, egna och andras, och tolkningar av dem. Vi kommer att tolka våra egna upplevelser och intryck, och vi kommer att tolka det andra säger om sin.

Delar av vår uppsats består av kvalitativ bearbetning av läst litteratur, detta för att förankra våra egna undersökningar i tidigare forskning. Förutom tidigare forskning har vi gått igenom skrivet material från de båda biblioteken. Detta skrivna material är allt från korrespondens inför byggandet av biblioteket till tidningsartiklar och

jubileumsskrift. Eftersom vi har använt oss av artiklar i dagspress och andra texter där det inte finns någon direkt faktagranskning har vi varit noga med att få våra källor bekräftade genom samstämmighet med andra källor. Vissa uppgifter har vi valt att inte ha med då vi inte har kunnat verifiera riktigheten.

För att skapa oss en egen bild av biblioteken har vi utfört observationer. Före

observationstillfällena skrev vi en checklista över saker som vi skulle titta på. Detta för att lyfta blicken från det som vi i vanliga fall fokuserar på och för att kunna göra en jämförelse biblioteken emellan. Observationerna syftade bland annat till att ge en inblick i hur biblioteken löst flexibilitetsfrågan. Som grund för dessa observationer har vi använt oss av arkitekten Faulkner-Browns bud (dessa redovisas i kapitel 6.1).

Som grund i undersökningsavsnittet har vi, förutom observationer, intervjuer. Enligt Karin Dahlberg, Kvalitativa metoder för vårdvetare så lämpar sig intervju som metod då ”kvalitativt präglade företeelser skall undersökas” (1997, s. 97). Hon menar också att intervjuer kan fungera som ett utmärkt komplement till fältstudier såsom observationer (ibid.). Dahlberg skriver även att en intervju som syftar till att genom dialog skapa reflektion över en viss företeelse måste vara optimalt öppen. Detta innebär en balansgång mellan helt ostrukturerad och helt strukturerad intervju. Den kvalitativa intervjun skall inte vara för strukturerad då den syftar till att vara som en dialog där respondenten får möjlighet att fördjupa sitt resonemang och sin egna förståelse för ett visst fenomen. Frågor och övriga kommentarer formuleras under intervjuns gång.

Däremot kan intervjuaren med fördel ha memorerat ett antal frågeområden (ibid., s.

99f).

Eftersom intervjuformen hålls som en dialog är inte intervjufrågorna exakt de samma i

alla intervjuerna, något som enligt Dahlberg inte heller är att eftersträva (ibid., s. 104).

Det som är av vikt är att samma innebörd alltid måste finnas. För att säkra att samma information efterfrågas i alla intervjuerna har vi upprättat en intervjumall.

Vi har även gjort en värdering över den estetiska utformningen av bibliotekets exteriör och interiör. Som grund för dessa observationer har vi använt oss av Framtidsformer:

Sveriges handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. Det är en skrift utgiven av Kulturdepartementet och har som grund proposition 1997/98:117 där handlingsprogrammet finns i sin helhet. Handlingsprogrammet har som syfte att öka förståelsen för god arkitektur och hur denna kommer att prägla framtiden. Mycket vikt läggs vid estetiska värden. Att ta fasta på vad som är estetiska kvalitéer är svårt. Det varierar till viss del från person till person men är också beroende av trender. I

framtidsformer, finns redogjort för en del aspekter som bör tas i beaktande samt varför det estetiska faktiskt har en praktisk funktion. Estetik är svårgripbart och oundvikligen har observationen präglats av våra egna värderingar. För att här återknyta till

fenomenologin om att livsvärden påverkar varseblivningen, så menar vi att vår egen livsvärld påverkat vår upplevelse av det estetiska uttrycket. Vi anser bland annat att våra respektive utbildningar före BHS, där en del estetiska utbildningar ingått påverkar.

Även det faktum att vi har läst biblioteksvetenskap tror vi påverkar,

biblioteksbyggnaderna är ju för oss också presumtiva arbetsplatser där det estetiska och funktionella samspelet kommer att påverka oss personligen. Även det faktum att vi har en långvarig relation till biblioteken i de båda kommunerna gör att vi har en del känslor för byggnaderna som ligger djupt förankrade.

Genom att ha fenomenologin som verktyg till vår upplevelsebaserade undersökning samt komplettera detta med litteraturen vi har använt oss av hoppas vi att kunna ge en helhetlig bild, likt tomaten med alla sina egenskaper. Då vi i vår uppsats har vi gjort en jämförande studie mellan två stadsbibliotek och intervjuat en bibliotekarie och två användare på respektive bibliotek är vi medvetna om att resultatets giltighet begränsas på grund av vår studies omfång och att inga generella slutsatser kan dras.

2.2 Val av bibliotek

När vi först började skriva vår uppsats var vi inne på att skriva om den svarta

diamanten, Köpenhamns kungliga bibliotek. Vi kände efter ett tag att det var svårt att förankra den litteratur vi läste på det biblioteket, då det på alla sätt är ett extremt bibliotek. Vi gjorde därför en helomvändning, mycket på uppmaning av vår

seminarieledare som uttryckte det som ”Kill your darling”. I stället satte vi nu fokus på folkbibliotek och insåg att biblioteken på hemmaplan var nog så intressanta.

Kristianstad Stadsbibliotek invigdes 1965 och är intressant på så sätt att det byggdes under en tid då folkbiblioteket på allvar började få egna byggnader. Dessa byggnader beskrivs ibland som en kvalitétssänkning av arkitekturen. Denna trivialisering innebar ju samtidigt att biblioteksrummet blev tillgängligt för alla samhällsklasser. Det andra biblioteket vi har valt är Hässleholms Stadsbibliotek som är inrymt i ett kulturhus, invigt 2000. Detta bibliotek är signifikativt för den typ av bibliotek som byggts sedan

”IT-revolutionen”.

2.3 Presentation av respondenter

Vi kom tidigt fram till att vi skulle intervjua bibliotekarier på respektive bibliotek. Vi ville att de skulle ha lång erfarenhet av arbete på ”sitt” bibliotek, detta för att vår uppsats handlar mycket om hur biblioteket förändrats med tiden och vad som legat bakom de förändringar som genomförts. Vår respondent i Kristianstad, Berit, har gått gamla bibliotekarieutbildningen i Borås. Hon tog sin examen 1975. Hennes första tjänst var på ett helt nytt filialbibliotek, som hon fick hjälpa till att starta upp, inom

Kristianstad kommun. Sedan 1981 har Berit varit anställd på barnavdelningen på Kristianstad Stadsbibliotek.

Vår respondent i Hässleholm, Agneta, utbildade sig till bibliotekarie på

bibliotekshögskolan i Stockholm. Hon har arbetat som bibliotekarie i ca 35 år. Hon började på stadsbiblioteket i Hässleholm 1973, jobbade därefter som bibliotekarie på gymnasieskola några år för att sedan komma tillbaka till stadsbiblioteket.

Våra respondenter har alltså båda den gamla bibliotekarieutbildningen, vilket ju med våra kriterier nästan blir ett krav. Samtidigt är det ju den generationens bibliotekarier som har skapat de folkbibliotek vi har idag.

Vår första tanke med intervjuerna var att bara intervjua bibliotekspersonal, men vi kände efter dessa intervjuer att vi även ville undersöka hur användare upplevde biblioteken. Biblioteksanvändarna har vi valt ut ganska slumpartat, dock ett

bekvämlighets urval. Användarrespondenterna finns i vår bekantskapskrets. Vi hade inte någon större förförståelse för deras syn på och användning av biblioteket. Många av svaren var inte vad vi väntat och ibland inte vad vi ”ville” höra. Detta tvingade in oss i nya tankebanor och ledde till intressanta reflektioner. Det är svårt att uppnå ett

representativt urval med så få respondenter och det kan väl inte heller sägas vara vår mening. Vi har varit intresserade av deras upplevelse av biblioteken för att kunna ha det som stödjande information, och ställa i relation till det vi kommit fram till genom läst litteratur och observationer samt genom intervjuerna med bibliotekarierna. Med ett annat urval är det möjligt att vi kunnat få ett annat resultat. Yngre personer sitter kanske vid datorerna och stannar därmed längre, och har andra och större krav på Internet- och ordbehandlingsmöjligheter. Pensionärer har kanske mer tid på sig att låna och sitter kanske mer och läser på biblioteket, samtidigt som de kan ha andra krav vad gäller skyltning, belysning och placering av litteratur. Vad gäller vårt val av bibliotekarierna så hade en yngre, nyare anställd kanske sett med andra ögon på biblioteket, än den som gått där länge. Helt andra och säkert spännande svar hade vi fått om vi intervjuat barn.

Som respondenter till våra frågor om Hässleholms stadsbibliotek hade vi Mårten, en 28- årig man utbildad och verksam lågstadielärare. Jessica är 42 år och går andra terminen på socionomutbildningen. Hon bor på en gård på landet med familj och djur.

I Kristianstad har vi intervjuat Karin som är i 40-årsåldern. Hon bor med man och tonårsbarn på gård på landet, där familjen driver ett större lantbruk med egen

gårdsbutik. Den andra respondenten i Kristianstad är Bengt, han är i femtioårsåldern och jobbar som mark- och VA-projektör på en konsultfirma. Han är gift och har två utflugna barn.

Vi har gett samtliga respondenter andra namn än deras egna.

2.4 Hur vi genomfört intervjuerna

Innan vi genomförde intervjuerna gjorde vi först en pilotintervju för att komma underfund med om frågorna fungerade. Efter några smärre ändringar och några tankeställare genomförde vi sedan de övriga intervjuerna. Val av plats för intervju är ingen lätt sak. Det skall ju vara en miljö som respondenten känner sig avspänd i. Vi har därför låtit respondenterna själva bestämma plats för intervju. Berit intervjuade vi på det intill biblioteket liggande caféet. Intervjun med Agneta utfördes på hennes arbetsrum.

Detta kan ha skapat en viss obalans då intervjun på caféet genom miljön mer fick karaktären av ett samtal än intervjun på arbetsrummet. Vi använde bandspelare för att spela in intervjuerna med bibliotekarierna men eftersom vi inte var helt säkra på

tekniken antecknade den av oss som inte intervjuade. Vi turades om på så sätt att vi tog en intervju var. Den som inte intervjuade hade ändå möjlighet att göra inpass om denna så önskade.

Intervjuerna med användarna genomfördes alla i hemmiljö. Till största delen fick vi sitta ostörda. Efter att ha intervjuat bibliotekarierna, och då använt oss av bandspelare, kände vi oss så säkra på tekniken att vi utförde användarintervjuerna själva och utan att föra anteckningar. Med undantag från intervjun med Bengt som inte bandades utan istället dokumenterades med anteckningar. Anledningen till att vi utförde

användarintervjuerna själva var att vi tror att våra respondenter blivit mer hämmade om vi varit två. Detta är något vi kom fram till vid vår pilotintervju. Respondenterna hade möjlighet att läsa igenom intervjufrågorna innan själva intervjun.

Vi har inte utfört någon fullständig transkribering av intervjuerna eftersom det inte handlar om djupintervjuer där varje pausering är av betydelse. Att spela in intervjuerna har varit ett stort stöd. Dels har vi kunnat sitta i lugn och ro och göra utskrifter från intervjun, dels är det också omöjligt att få med så mycket information bara genom att anteckna. Vi har även haft möjligheten att lyssna igenom intervjuerna flera gånger för att kontrollera att vi tolkat respondenten rätt och vi har även kunnat lägga till vår intervjuutskrift efterhand som vi har upplevt att något avsnitt kunnat utvecklas mer.

2.5 Begrepp

Några termer dyker upp då och då i uppsatsen och vi anser att dessa kan vara värda att förklaras. De vi har valt ut har ett visst värde för förståelsen av vår uppsats då de dels dyker upp i redovisning av läst litteratur och vid beskrivning av våra studieobjekt.

Galleribibliotek förekom redan under romartiden, men utvecklades framförallt under 1600-talet. Galleribiblioteket förekom i olika varianter. Det som var utmärkande var höga rektangulära bokhallar, med vägghyllor. På ömse sidor om bokhallen fanns övriga rum med lägre takhöjd. Enligt Ingemar Ehlin, Åttiotalets bibliotek, hade

galleribiblioteket sina begränsningar då det inte var så flexibelt tack vare de bärande väggarna och det givna utrymmet i hyllorna. På 60-talet övergavs därför detta sätt att bygga för att i stället övergå till varuhusbiblioteken med fristående bokhyllor och sämre överblick (1990, s. 4).

Varuhusbibliotek är ett bibliotek som är mer flexibelt i sin utformning. Vägghyllorna

alldagligt att gå till biblioteket som att gå och handla mat (Åttiotalets bibliotek, 1990, s.

4).

OPAC. Katalogdator för bibliotekets användare, där användaren själv kan söka

information, oavsett om man sitter på biblioteket eller kopplar upp sig via Internet från sin egen dator.

I OPAC kan låntagaren bland annat:

Se sina hemlån och låna om, även i mängd.

Reservera, även i mängd.

Se reservationernas turnummer och avbeställa om så önskas.

Beställa fjärrlån och lämna inköpsförslag.

Skapa och e-posta minneslistor i olika katalogpostformat.

Skriva in sig själv.

(OPAC 070521)

Postmodernism, vad gäller arkitektur, är en reaktion på modernismen som många upplevde som tråkig. Man ville ha en rikare och mer uttrycksfull form och begreppet livskvalitet kom i fokus. Man börjar se tillbaka på arkitekturhistorien och använder sig av klassiska former som kolonner och andra dekorativa element. Viktigt är också att förankra byggnaderna i deras miljö. (Åttiotalets bibliotek, s. 5)

RFID Modern teknologi har gjort det möjligt att i boken ha en liten remsa som vid utgången registrerar lånet. Detta förhindrar varje medveten eller omedveten stöld av bibliotekets medier. I och med denna teknik minskar också behovet av kontroll inne i biblioteket (Koch 2004, s. 130).

RFID är microchip-teknik. Chipet fungerar som en id-bricka och kan användas för automatiserad hantering av exempelvis gods. När varan börjar ta slut på hyllan i butiken skickas automatiskt en beställning till lagret och kanske vidare till leverantören.

- I Japan är de galna i den här tekniken. Där tror de att RFID ska finnas på allt i framtiden.

Med ett RFID-chip i skjortan skulle vi exempelvis kunna lägga in tvätten i maskinen, så talar den själv om vilket tvättprogram den bör tvättas i.

(Handelskammaren 070514)

2.6 Litteratur och tidigare forskning

Vi har sökt i Libris och i bibliotekskataloger, samt i hyllorna på framförallt

Kristianstads och Hässleholms bibliotek. Redan där fann vi mycket som var relevant för vår uppsats. Vi har också fått tillgång till bibliotekens egna material om byggnaderna.

Vi har även sökt artiklar i LISA och Library Literature and Information Science. Efter att ha provat olika begrepp och sökord fann vi att Public Library och Buildings gav de mest relevanta träffarna i båda databaserna.

Efter genomgång av litteratur på området blev vi överraskade av att det fanns så mycket skrivet om biblioteksarkitektur. Några återkommande bibliotek som studerats var nationalbiblioteket i Paris och det nya stadsbiblioteket i Malmö.

Ett exempel på detta är Anna-Lena Pemers (2001) magisteruppsats vid

bibliotekshögskolan i Borås, Mot det gränslösa biblioteksrummet - visioner och

funktioner i 1990-talets biblioteksarkitektur med utgångspunkt i Malmö Stadsbibliotek

och Bibliothéque nationale de France. Pemer betonar trenderna i biblioteksarkitekturen med stora glaspartier som gör att biblioteket förhåller sig till sin omgivning på så sätt att besökaren blir medveten om vad som finns utanför byggnaden. Hon för även fram att detta byggsätt inte är problemfritt men att glasfasaderna ändå har en funktion om än inte praktisk med tanke på bokbestånd, men som förstärkare av byggnadens monumentala och symboliska värde.

Även Elsmari Rutersten (1999) berör dessa bibliotek i sin magisteruppsats

Biblioteksarkitektur och –inredning ur ett användarperspektiv – Sala stadsbibliotek vid institutionen för kultur och biblioteksstudier vid Uppsala universitet. Här har hon använt biblioteken som typexempel på postmodernistisk arkitektur. I magisteruppsatsen Estetik och funktion - en studie i tillkomstprocessen kring två svenska folkbiblioteksbyggen, av Cecilia Bengtsson och Emilie Ullstad (2002), undersöks Malmö stadsbibliotek och Linköpings stift- och landsbibliotek. Detta med utgångspunkt hur samarbetet mellan bibliotekarier och arkitekter fungerat.

Malmö stadsbibliotek figurerar i ett antal artiklar i Arkitektur nr 8 1997 där bland annat arkitekten själv, Henning Larsen, har skrivit om sitt genomförda projekt. I samma nummer ger Björn Linn sin bild av biblioteket. Att Malmö Stadsbibliotek ägnats så mycket uppmärksamhet kan bero på att det, det året var vinnare av det prestigefyllda Kasper Salinpriset.

I Scandinavian Library quarterly har Ingemar Ehlin i artikeln, Malmö City Library, beskrivit inspirationskällor, tillblivelseprocessen och den färdiga byggnaden (2000). Vi finner alltså att mycket av det som skrivits har behandlat stora och omdiskuterade bibliotek. Dessa bibliotek har dock haft stor betydelse för utvecklingen av

biblioteksarkitektur på senare år varför det på intet sätt är ointressant för vår uppsats.

I artikeln Biblioteket efter boken publicerad i Arkitektur nr 8 1997 talar Sven Nilsson f.d. stadsbibliotekarie i Malmö allmänt om bibliotekets roller, både det som varit och det som komma skall. Detta ur aspekten att arkitekturen anpassas och måste anpassas efter den roll biblioteket har.

Tystnaden och Ljuset av Vilma Hodászy Fröberg (1998) ger en genomgång av hur biblioteksbyggnader har utvecklats från Farao Osymandis bibliotek i det forntida Egypten till dagens bibliotek. Vikten ligger vid äldre bibliotek, 1900-talets

biblioteksarkitektur behandlas på ett fåtal av bokens sidor. Vilket är synd eftersom biblioteksarkitekturen har förändrats oerhört mycket de senaste hundra åren. Tystnaden och ljuset har dock varit till stor hjälp för oss vad gäller att belysa historiken kring biblioteksarkitektur. När det gäller den historiska överblicken har vi också haft nytta av Åttiotalets bibliotek (1990) utgiven av statens kulturråd. Ingemar Ehlin har skrivit en givande inledning med historiska vinklingar till tiden innan 1980-talet. Boken i övrigt handlar, som titeln anger, om bibliotek på 1980-talet och är intressant som bakgrund.

Någon som har blivit lite av en husgud för oss är Harry Faulkner-Brown (070110) med

The open plan and flexibility, där han ger konkreta råd om vad som är viktigt att tänka

på vid byggandet av ett bibliotek. Texten börjar bli till åren kommen men känns

fortfarande aktuell och har varit till stor nytta i arbetet med uppsatsen.

viktiga aspekter om renovering och nybyggnation av folkbibliotek. Här finns också hänvisningar till Faulkner-Browns bud varför en fördjupning i dessa blir möjlig.

Många intressanta infallsvinklar har vi fått från Daniel Kochs licentiatavhandling Spatial Systems as Producers of Meaning-the idea of knowledge in three public

libraries (2004). Han har i denna observerat hur folk använder sig av biblioteksrummet

i Malmö, Växjö och Stockholms stadsbibliotek. Det han har kommit fram till har vi i

viss mån kunnat applicera på våra egna studiebibliotek.

3. Biblioteksarkitekturens historia

Biblioteksarkitekturen har ingen lång historia i Sverige. Vi har valt att redovisa för biblioteksarkitekturen sedan antiken och fram till modern tid. Det är av intresse anser vi då dagens biblioteksarkitektur i mångt och mycket har anor långt bak i tiden.

3.1 Antiken

Enligt Hodaszy Fröberg fanns det äldsta kända biblioteket i Egypten under 1200-talet fKr. Det var Farao Osymandis bibliotek i Memfis. Det fungerade som förvaring av papyrusrullar och de som hade tillgång till det var de präster som var läskunniga. I Babylonien och Assyrien fanns omfattande bibliotek där lertavlor förvarades. Mest kända är biblioteket i Nippur i norra Babylonien och palatsbiblioteket i Mari vid mellersta Eufrat (1998, s. 15f).

Grekerna gjorde kunskapen tillgänglig för fler. De hade offentliga bibliotek med en viss demokratisk öppenhet. Bland de mest berömda är Lykeion (skapat av Aristoteles).

Gemensamt för dessa bibliotek är att de var centralt belägna och förbundna med templen. De innehöll bokmagasin, föreläsningssal och läsesal (ibid., s. 16).

Romarna hade privatbibliotek vid furstehov och hos lärda. De hade också offentliga bibliotek som hade centralt läge, först förbundna till templen med sedan fria. På 300- talet fanns 29 offentliga bibliotek i Rom. Bland de viktigaste räknas biblioteket vid Atrium Libertatis som var det första offentliga biblioteket på romersk mark. Dessa biblioteket var i ett plan, med nischer i väggarna där böckerna förvarades. Vid Basilica Ulpia låg ett fristående bibliotek, centralt beläget på ett torg. I Celciusbiblioteket i Ephesos fann man en ny arkitektur: en stor sal med gallerier på sidorna och högt i tak.

Biblioteket i Timgard bestod av ett helt kvarter, med flera rum med olika ändåmål:

bokmagasin, boksal, föreläsningssalar samt seminariesalar. Ljuset kom in från ovan, och föregriper de ljusförhållanden som blev vanliga i 1700-talets universalbibliotek.

Biblioteket i Timgard ses som en förelöpare till europeiska biblioteksbyggnader under 1700- och 1800-talen (ibid., s. 17ff).

3.2 Medeltiden

Under medeltiden är det klostren som tillverkar och förvarar böckerna. Böckerna förvarades i nischer i klostergången, i så kallade carrels. Böckerna stod inte uppställda utan låg inlåsta i kistor. Antal böcker i ett kloster uppgick under tidig medeltid till 40-50 band, ibland upp till 100. Efter hand som de blev fler så flyttades de till exempelvis kyrkans sakristia, eller till kyrkans torn. Även här förvarades de inlåsta i kistor, alternativt fastkedjade på hyllor. Arbetade med böckerna gjorde man i scriptorierna.

Scriptorierna var stora och ljusa, då arbetet krävde bra ljus. Här möter vi för första

gången de båssystem som kom att bli standard i biblioteksbyggnaderna århundrade

framöver, dvs pulpeter avskärmade av hyllor för bokförvaring. I de fall det fanns egna

rum för böckerna, librarier, så låg dessa undangömda och dolda, till exempel i kyrkans

torn (Hodászy Fröberg 1998, s. 23-32).

dyker det upp bokhandlare, som lånar ut böcker för läsning och avskrivning, en form av bibliotek. Det första universitetsbiblioteket stod klart i Sorbonne 1257. Det var i en egen, särskild byggnad och inrett efter det ovan nämnda båssystemet. Detta blev under hög- och senmedeltid ett grundläggande inslag i bibliotekens med tiden alltmer

utvecklade och sammansatta arkitektur (ibid., s. 33- 37).

Under 1300- och1400-talen uppförs flera bibliotek i de europeiska universitetsstäderna, främst i England, som alla liknar det i Sorbonne, med båssystem med fastkedjade böcker. Båssystemen behålls men utvecklas, och når höjden av sin popularitet under 1600- och 1700-talen (ibid., s. 39).

3.3 Renässansen

En ny världsbild, kompassen, resorna och humanismen kommer att prägla biblioteken.

Det sker en utveckling inom bokframställningen som gör boken mindre exklusiv och tillgänglig för fler, om än en dyrgrip. Bibliofiler bygger upp privata samlingar vid sidan av de institutionella biblioteken. Klosterbiblioteken öppnas upp, både vad gäller

tillgänglighet och arkitektur. Det är fortfarande båssystemet som dominerar, men biblioteken blir större, öppnare och ljusare (Hodászy Fröberg 1998, s. 47).

I juni 1572 inviger hertig Cosimo de Medici det av Michelangelo ritade Biblioteca Mediceo-Laurenziana i Florens. Hertigen gör också biblioteket tillgängligt för en läskunnig borgerlighet. För första gången efter det romerska rikets fall mer än 1000 år tidigare skapas härmed ett offentligt bibliotek i Västerlandet (ibid., s. 49). Det är av en monumental arkitektur och ska vara en symbol för kunskapens helgedom, samt visa på bildningens betydelse för den enskilda människan. Inredningen består fortfarande av båssystem.

Merparten av de bibliotek som uppkommer under renässansen får dock en annorlunda inredning än de tidigare med båssystem. Båssystemen ersätts med det som kommer att bli salsbibliotekens kännetecken, väggsystemet, med anor i antikens bibliotek. Böckerna ställs här i låga bokhyllor eller bokskåp längs med väggarna. Ovanför har man

dekorativa väggmålningar. Taket består av tunnvalv och man har sidobelysning.

Egentliga läsplatser finns inte, utan golvytorna möbleras med jord- och himmelsglober.

Biblioteken går alltså tillbaka till att bli förvaringsrum (ibid., s. 53).

Biblioteca Ambrosia uppfördes 1603-1609. Det är ett av de första bibliotek som hade väggarna, från golv till tak, täckta med böcker, placerade på höga, öppna bokhyllor. För att nå böckerna uppförde man för första gången ett biblioteksgalleri (ibid., s. 54).

Därmed hade en ny fas i biblioteksarkitekturen nåtts: ett bibliotek dominerat av böcker och inte av överröstande arkitektur. Biblioteca Ambrosia rymde 30 000 böcker och 15 000 handskrifter. Det hade ett centralt läge i staden och allmänheten hade tillgång till det fyra timmar om dagen. Biblioteca Ambrosia blev början till ett nytt skede, en ny typ av bibliotek, galleribiblioteken (ibid., s. 55).

3.4 Reformationen

Under reformationen kom livssynen att präglas av Luthers krav på folkupplysning och

folkbildning, vilket ledde till bildandet av ett flertal offentliga ”stadsbibliotek” i

Tyskland. Antalet universitet med bibliotek växte. Under 1500-talet och en bit in på

1600-talet fortsatte båssystemen att dominera här, mycket för att de var praktiska för

studenterna, som gavs en avskild studievrå, tillräckligt med dagsljus och lagom höga bokhyllor (Hodászy Fröberg 1998, s. 62f).

I Sverige var det till en början främst slottsbiblioteken som växte och utvecklades.

Under 1600-talet kommer dock stiftsbiblioteken igång och 1724 kommer krav på särskilda skolbibliotek. Så småningom tillkommer sockenbibliotek med allmän lånerätt och med inriktning på allmogens undervisning och bildning (ibid., s. 68).

Uppsala universitet får bibliotek när Gustavianum inreds till bibliotek 1691 och 1693.

Väggarna blir från golv till tak klädda med böcker. Efter en brand 1702 dröjer det till 1757 innan det nya Gustavianum står klart. Det är en klassisk, sträng byggnad, där det viktigaste är det nya trapphuset: en monumental entréhall med en monumental

trappuppgång (ibid., s. 72).

3.5 Barocken och klassicismen

I Wien och Paris blir det populärt bland boksamlare att bygga bibliotek. I Wien är det främst salsbibliotek, med väggar klädda av böcker. I Paris är det stora palatsbibliotek, inspirerade av Luvig XIV:s Versailles. Det är en exklusiv arkitektur, där dekorativa utsmyckningar är huvudsaken. Samtidigt i Paris växer det fram offentliga bibliotek, till exempel palatsbiblioteket Bibliotèque Mazarine och klosterbiblioteket Sainte

Geneviéve. Bibliotèque Mazarine var ett universalbibliotek, som 1648 hade 45 000 band. Det var tillgängligt för alla, och hade öppet 6 timmar om dagen. Det var ett salsbibliotek med gallerier. Det hade goda läsmöjligheter, med bord och bekväma stolar istället för pulpeter (Hodászy Fröberg 1998, s. 85ff).

3.6 Svenska universalbibliotek

I Sverige blev det aldrig så pråligt som i resten av Europa. Vi fick Kungliga Biblioteket (numera Bernadottebiblioteket) i Stockholms Slott. Det är byggt efter ritningar av Carl Johan Cronstedt, och är ett salsbibliotek med gallerier. Det har dessutom ett sidorum, med plats för bokmagasin och arbetsrum. Det är ett monumentalt bygge, i klassisk stil (Hodászy Fröberg 1998, s. 118f). Med tiden uppstod problem med salsbiblioteken, med de höga väggarna med dess stegar, som ledde till dåliga arbetsförhållanden och till och med dödsfall. Parallellt med de stora biblioteksbyggena skapades salongsbibliotek med dess salongskultur i borgarhemmen. Kvartersbokhandlare inte bara sålde böcker, utan lånade också ut, mot en avgift. Det var begynnelsen till våra folkbibliotek (ibid., s.

128ff).

3.7 Bokindustrins bibliotek – Det offentliga rummet

Under sent 1800-tal blir folkbildningen viktig. Det blir obligatorisk folkskola för barn, och olika kulturfrämjande organisationer samt arbetarrörelsens folkbildningsträvanden leder till tillkomsten av folkbibliotek med gratis utlåning. Byggnadstekniskt tillkommer nya möjligheter i och med järnet. Det ger många av de kommande

biblioteksbyggnaderna ett monumentalt formspråk. Till exempel Biblioteque Sainte

Geneviève, Paris, som blir ett helt nytt bibliotek. En hel våning blir till läsesal, och det

Congress även av sin fritrappa ”unik och magnifik i sitt format”. I Sverige byggs Kungliga Biblioteket i Stockholm, som präglas av återhållsam monumentalitet (Hodászy Fröberg 1998, s. 152-179).

Folkbiblioteken börjar växa upp i USA och i England, och ett av de första är Boston Public Library, som invigs 4 mars, 1895, ett folkligt palats. Snart följs USA och England av de skandinaviska länderna, i första hand Sverige. De första byggena får impulser från de monumentala vetenskapliga biblioteken i Europa, från dess

arkitektoniska utformning, rumsdisposition och byggnadskonstruktion. Men snart utvecklas ett nytt formspråk just för folkbiblioteken(ibid., s. 190-191). Det första som byggs i Sverige är Dicksonska biblioteket i Göteborg, klart 1897. 1928 invigs Gunnar Asplunds stadsbibliotek i Stockholm. Till skillnad från Dicksonska biblioteket i Göteborg, så är Stockholms Stadsbibliotek ett open access-bibliotek, d.v.s. att det inte finns gränser mellan bokförvaring och utlåningsavdelning. Stadsbiblioteket utmärks av dess rotunda, men som är utan kupol. En cylinder, ”en medveten brytning mellan tradition och förnyelse” (ibid., s. 201). Interiören i rotundan består av gallerier.

3.8 1900-talets biblioteksarkitektur – Det sociala rummet

Under efterkrigstiden och dess demokratiseringsprocess blir folkbiblioteken fler och fler. Precis som på Stockholms stadsbibliotek så suddas gränserna mellan bokförvaring, läsesal och låneavdelning ut. Det tillkommer nya avdelningar: fackläsesalar,

tidningsrum, hörsalar och sagorum för de små. Senare ger man även plats för musik, video och TV. Det krävs inte bara en funktionell arkitektur, utan också en öppen, utåtriktad arkitektur som stämmer överens med den nya verksamhetens ideologi.

Därmed överger man traditionen med ett bokens tempel (Hodászy Fröberg 1998, s.

207). Under de följande decennierna byggs en del folkbibliotek, men det är först på 60- talet det tar riktig fart, och nu förändras de framförallt interiört, till varuhusbibliotek (ibid., s. 210). Biblioteket skulle vara en rationell byggnad och därför undveks allt som kunde uppfattas som anspråksfullt. Vid denna tid skedde en allmän kvalitetssänkning av arkitekturen, det blev en torftigare utformning (Åttiotalets bibliotek, 1990, s. 4f). Under 60- och 70-talen är det alltså betongromantik och jämställdhet som gäller, vilket ger enkelhet och monotoni. Under 80-talet blir det nya planlösningar och återigen byggs det monumentalt. Biblioteken ska inte bara fungera, utan även ge en upplevelse (Hodászy Fröberg 1998, s. 214-215).

Den mångfald av biblioteksarkitektur som vi kan se från 80-talet är ett resultat av den kommunala självstyrelsen. Det finns inte någon instans som ur bibliotekssynpunkt granskar eller godkänner ritningar till nya bibliotek. Ingemar Ehlin, i Åttiotalets bibliotek menar att det finns fyra faktorer som påverkar utformningen: den enskilda kommunen, arkitekten, omgivningen samt bibliotekets funktioner med dess skilda krav.

Det ska dessutom vara en byggnad man lägger märke till, som gärna får uttrycka något av verksamhetens ide och ändamål (Åttiotalets bibliotek 1990, s. 4).

Under 80-talet är datorernas inträde den enda större förändringen vad gäller bibliotekens

funktion. Vad gäller arkitekturen är det postmodernismen som gäller. Burspråk är en

populär detalj, men i stort är det rikare rumsformer och större rymd som gäller. Det är

variationer mellan stora och små rum, mellan högt och lågt och mellan symmetriskt och

asymmetriskt. Funktionen och upplevelsen är det viktiga, det ska ge förhöjd livskänsla

(Åttiotalets bibliotek 1990, s. 6).

Biblioteket i sig har förändrats, menar Daniel Koch i sin avhandling Spatial Systems as Producers of Meaning, från att ha varit en symbol för kunskapen och av en typ som länge var härskande, med sitt ursprung i det antika biblioteket i Alexandria. Den typen var baserad på ”domed centric spaces” (2004, s. 75). Biblioteket var också en symbol för makt, för makten över kunskapen och för dem som äger den. Så småningom blev (folk) bibliotek symboler för demokrati och ett öppet samhälle. Demokratin och öppenheten i samhället syns också i biblioteksarkitekturen: biblioteken får en öppen design, med glasväggar, stora välkomnande entréer och caféer samtidigt som de mer och mer byggs som öppna hallar.

Vår syn på kunskapen och det sätt på vilken den produceras och kommuniceras har också påverkat interiören av biblioteken. Från att ha representerat tystnad, hängivenhet och djupa studier representerar den idag kommunikation, utbyte, lättillgänglighet, flexibilitet och kunskap skapad genom mänskligt samspel (Koch 2004, s. 75f).

Det som tidigare präglat biblioteket som gammaldags högtidlighet och finkultur skulle nu ge vika för det vardagliga och allmänna. Ingen skulle känna sig ovälkommen, alla slags besökare skulle vara där, samtidigt. Gammal som ung, lärd eller olärd var välkommen i den nya tidens anspråkslösa bibliotek. Konsekvensen blev att varuhusen sågs som främsta förebild. I det moderna biblioteket skulle böcker och annat material rationellt exponeras och tillhandahållas på samma effektiva sätt som i varuhusen. I arkitekturen avspeglades detta genom att byggnaden fick profilen av ett lager, ett öppet magasin. Att använda obehandlad betong i väggytorna, vilket var yttersta mode,

förstärkte intrycket av biblioteksrummet som förvaringsutrymme. Något som skilde sig från intentionen att skapa ett ombonat och välkomnade bibliotek. Varuhusbiblioteken fick inte så stort genomslag som förväntat, mycket berodde detta på en tröghet i den kommunala planeringen, men även på den kvalitetssänkning som arkitekturen drabbades av på sjuttiotalet. Arbetet på kommunkontoret var inte i fas med

idéutvecklingen och nydanande arkitekter var en bristvara. Trots detta skapades en hel

del biblioteksbyggnader av arkitektoniskt värde (Ristarp 2001, s. 100ff).

4. Allmänna tendenser inom biblioteksarkitekturen

De senaste tio åren har det byggts flera bibliotek som har fått mycket uppmärksamhet i media. Stadsbiblioteket i Malmö var när det byggdes ganska ensamt om den typ av monumental biblioteksarkitektur som präglat de flesta biblioteksbyggen sedan dess.

Stadsbiblioteket i Halmstad invigdes förra året och vi tror att det kommer att stå som inspirationskälla för framtida byggnader. Göteborgs stadsbibliotek är intressant för vår uppsats då det här handlar om en utbyggnad av ett sextiotalsbibliotek.

4.1 Malmö stadsbibliotek

Björn Linn kommenterade Malmö stadsbibliotek i Arkitektur nr 8 1997 i artikeln En vision kommer ut i dagsljuset. Han ställer sig frågan: hur har projektet klarat

förverkligandet? Sammanfattningsvis kan sägas att Björn Linn ser en del brister. Något han nämner är arkitektens vägran att ha folierat glas i de stora glaspartierna i fasaden, inte heller fasta skärmar. För att lösa problemet med solljuset har därför sterila grå gardiner satts för fönster. Vilket gör att intrycket av biblioteket sänks anmärkningsvärt.

Här anser han att den öppenhet som stora glaspartier ger har genomförts utan tanke på solstrålning och klimatpåverkan. Arkitekten Henning Larsen har lyckats med att ”föra med sig sin vision intakt från projekt till verklighet”. Björn Linn anser att detta dock har hindrat fördjupad problembearbetning. Projektet fick en anmärkning av prisnämnden 1993 ”Förslaget har inte tillräckligt formats utifrån verksamhetens krav, utan utifrån formmässiga ambitioner”. Denna anmärkning menar Björn Linn står kvar när stadsbiblioteket öppnade för allmänheten i maj 1997.

4.2 Halmstad stadsbibliotek

2006 invigdes det nya stadsbiblioteket i Halmstad, arkitekterna bakom detta bygge är Schmidt, Hammer och Lassen, som även ritat kungliga biblioteket i Köpenhamn, ”den svarta diamanten” och gjort tillbyggnaden till stadsbiblioteket i Växjö. Olof Hultin kommenterade stadsbiblioteket i Halmstad i Arkitektur nr 4 2006 med artikeln Ett hus som förändrar staden.

Olof Hultin anser att Schmidt, Hammer och Lassen, förknippas med grått och

sofistikerat. Även biblioteket i Halmstad bär deras karakteristiska signum men till det kommer textilier i röd och grön ton. Färger som är väldigt rätt i tiden men

artikelförfattaren har vissa farhågor om att dessa inte kommer att åldras med behag.

Något som också ligger i tiden är den typ av arkitektur som biblioteket har. Ett

betongflak som golv med pelare som bär ett annat betongflak som tak, däremellan glas.

Ett sätt att bygga på som setts på åtskilliga andra ställen. Det är en typ av internationell arkitektur som riskerar att bli schablon. Artikelförfattaren medger att det är effektfullt när väggen löses upp och den intilliggande parken flyttar in. Men nackdelarna kommer man inte ifrån, något som märks tydligt då solen skiner. Då brummar de automatiska solskydden igång och försänker biblioteket i ett grådaskigt ljus. Samtidigt är Hultin positiv till bygget. Det är en byggnad som kommer att vitalisera Halmstads centrum och det är alltid uppmuntrande när en offentlig byggnad kostas på (Hultin 2006).

4.3 Göteborgs stadsbibliotek

Claes Caldenby har i Göteborgsposten skrivit en artikel, Mötesplatser i förvandling. En

artikel som behandlar den förestående ombyggnationen av Göteborgs stadsbibliotek.

Han inleder med att försvara bibliotekets existens och tillbakavisar ryktet om

bibliotekets död som han anser är överdrivet. Han menar att farhågorna har uppkommit genom uppgifter som att bara några få procent av all den information som finns

tillgänglig publiceras i böcker. Samtidigt har biblioteket gått från bokförvaring till att fylla behovet av ett offentligt vardagsrum, ett ställe mellan jobbet och hemmet, ett behov som tycks växa i takt med informationssamhället. Biblioteket skall därmed vara samlingar med medier, även nya medier och ett ställe med nya mötesplatser. Detta gör att biblioteken ”växer ur sina gamla kostymer”. Stadens bibliotek spelar rollen av ett otidsenligt public service men också ett hus för stadens offentlighet och möjlighet att vara ett hus med arkitektonisk dignitet. Möjliga utbyggnadskrav ställs mot

arkitektoniska värden. Caldenby tycker sig uppfatta att 1960-talsarkitekturen får utstå något som liknar mobbning och en oförståelse för den äldre arkitekturen. Som exempel på detta har han stadsbiblioteket i Göteborg, en 60-talsbyggnad som efter arkitekttävling nu skall få en ny utformning med en ordentlig tillbyggnad (Caldenby 2007).

WSP och Erseus arkitekter AB har fått uppdraget att genomföra sitt radikala förslag där Göteborgs stadsbibliotek i princip stoppas in i en glaslåda. Juryn hade vissa

invändningar till de stora glasytorna då de befarade att dessa skulle skapa ett

växthusklimat inne på biblioteket. Något som avfärdades med försäkringar om att det fanns lösningar till detta. Ett problem skapas för att visa att det går att lösas. En utmaning för arkitekterna (ibid.).

Caldenby tycker att det finns anledning att uppskatta 1960-talsarkitekturen, särskilt

synen på verksamheten, i enlighet med ”den öppna dörrens politik”, biblioteket som

mötesplats. Bibliotekets arkitektur handlar om så mycket mer än bara fasader, tidens stil

eller platsen. Det handlar också om vad biblioteket vill vara (ibid.).

5. Dagens krav på folkbiblioteket

Det ställs många krav på dagens folkbibliotek i detta kapitel har vi med de som vi ansett vara de viktigaste. Det finns en stor variation av krav, både nationella och

internationella. Det finns dessutom krav på bibliotekets utbud och på dess lokaler.

5.1 Bibliotekets roll

Ja, vad är dagens krav egentligen och vad är det biblioteket skall uppfylla? Skall man se till det stora är det de krav som ställs på biblioteket via bibliotekslagen (2005). Till exempel att varje kommun skall ha ett folkbibliotek. Något lite mer specificerat är att folkbiblioteket skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare (2§). Folk- och skolbibliotek skall också ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter (7a§).

Sveriges författarförbund har gett ut en skrift ”En policy för folk och skolbibliotek (2006). I denna skrift tar de upp de nya kraven som förändrar biblioteken. De menar att biblioteken präglats av ambitionen att svara mot de snabba omvärldsförändringarna och krav som inte fanns när biblioteken började moderniseras. Dessa krav och

omvärldsförändringar härstammar i mångt och mycket från digitaliseringen och Internet. Allt mer resurser läggs på digitaliserad information. Men, menar SFF, denna utveckling har en baksida. Utvecklingen av digitala medier har skett utan tillskott av nya resurser, varför detta skett på bokens bekostnad. SFF uppger att bokutlåningen har minskat med 16 miljoner lån sedan 1980. Det mest alarmerande är att bokinköpen minskat, SFF menar att de minskade utlånen är en följd av detta. Kontentan av SFFs broschyr är att det är av största vikt att biblioteken hittar tillbaka till sin kärnverksamhet, böckerna.

Sven Nilsson (1997) skriver i sin artikel Biblioteket efter boken att 1990-talet har

erbjudit en rad olika utmaningar. Först och främst den stora publiktillströmningen, på de stora huvudbiblioteken rör det sig om en ökning på 8-9 % årligen. De nya besökarna använder också en bredare repertoar av bibliotekets tjänster och de stannar längre.

Biblioteken är också det enda ställe där vem som helst kan gå in och få tillgång till tekniken och sakkunnig personal.

Michael Dewe tar i sin bok Planning public library buildings upp vad som krävs av biblioteket för att tillfredställande uppfylla IFLA/UNESCOs roll att erbjuda tillgång till kunskap, information och kulturella erfarenheter. För att uppnå detta måste biblioteket ha tillfredställande resurser:

• Media i alla former

• Tillräcklig personalstyrka

• Tillräckliga medel

• Tillfredsställande informations- och kommunikationsteknologi- både vad gäller hårdvara och infrastruktur

• En lämplig byggnad

Förutom att ha tillräckliga resurser behöver biblioteket både bli informerat om och konsulterad av den kommun som det skall betjäna. Med andra ord skall

kommuninvånarna vara involverade i utvecklingen av bibliotekets service, för att kunna

tillgodose de behov biblioteket behöver fylla. Särskilt viktigt är detta när ett nytt bibliotek planeras (2006, s. 7).

5.2 Bildning

Något som också ställt nya krav på biblioteket är det förändrade sättet att utbilda sig.

Problembaserat lärande och livslångt lärande ställer krav på kunskapssökande och ger ett behov av läsplatser. Just behovet av läsplatser, menar Sven Nilsson är omättligt.

Många av studenterna har egen litteratur med sig och stannar ofta många timmar i sträck, upp till 7-8 timmar per dag. Detta ställer också krav på ett varierat utbud av olika typer av läsplatser då studietekniken skiljer sig från person till person. Biblioteket bör kunna erbjuda en större mångfald av miljöer. Människor vill inte bara sitta i tysthet framför en dator, de är sugna på upplevelser och vill vara i en levande miljö

tillsammans med andra människor. Därför går de till biblioteket (1997).

Människor är kräsna och kvalitetsmedvetna – den miljö biblioteken erbjuder måste kunna konkurrera med vad som erbjuds på andra håll, i biografer, boklådor och varuhus Sven Nilsson skriver, att bibliotek förändras långsamt, liksom städer. Detta har att göra med att bibliotekets samlingar mestadels är fysiska dokument som inte flyttas i en handvändning. ”Dessa strukturer är inte lätta att rubba när de väl kommit på plats.” Men biblioteken kan hotas av en alltför ytlig tolkning av tidens krav. Btj direktör Göran Eliasson har i en framtidsanalys gett uttryck för att i framtiden behövs inga

bibliotekslokaler. Datorerna kommer att ta över bibliotekets roll. Sven Nilsson ser dock ljusare på bibliotekets framtid och menar att det får allt större roll som central arena i kunskapssamhället (ibid.).

5.3 Mötesplats

Biblioteket skall också uppfylla rollen som mötesplats. Folkbiblioteket ses som ett säkert och neutralt ställe, ett tredje ställe, varken jobb eller hemma och där besökare inte behöver ha rollen som varken värd eller gäst. Dewe menar att bibliotek alltmer får funktionen av en mötesplats. Ett ställe att uppehålla sig, att komma iväg från ensamheten framför datorn, att njuta en kopp kaffe med andra, att göra en

familjeutflykt, att kolla mejlen och att skapa nya kontakter. För att kunna leva upp till dessa förväntningar måste biblioteket vända ryggen till gamla invanda konventioner.

Biblioteket är inte längre ett ställe där tystnad råder, en mer avslappnad hållning mot intagande av mat och dryck i bibliotekets lokaler behövs. Överhuvudtaget måste biblioteket inta en mindre byråkratisk hållning gentemot sina användare (2006, s. 23 ).

5.4 Marknadsföring

Ett annat krav som finns på biblioteket är vikten av att marknadsföra sig, ett bibliotek

som blir omskrivet blir också per automatik marknadsfört. Och inget ger väl mer

spaltutrymme än en nybyggnation av ett bibliotek. Ges byggnaden dessutom ett

spännande arkitektoniskt uttryck är det marknadsföring i sig. I Malmö insåg man i

efterhand hur mycket ett vackert bibliotek lockar till sig besökare (Bengtsson & Ullstad

2002, s.47). T.D Webb skriver i sin bok, Building libraries for the 21st century, om ett

Zuzana Helinsky har skrivit en bok om vikten att marknadsföra biblioteket. Hon menar att sättet att inreda biblioteket också kan vara marknadsföring. Inredningen är oerhört viktig för alla besökare och en tilltalande sådan kan vara en bidragande orsak till

upprepade besök på biblioteket. Ett bibliotek skall också vara ett trevligt ställe att träffas på, läsa, lyssna, koppla av och låna. Det är ingen nackdel om det finns ett café då det är något som kan uppmuntra till att ”slinka inom” biblioteket (2006, s. 61).

5.5 Lokaler

I Folkbibliotekslokaler, en handbok av Statens Kulturråd, ges förslag och

rekommendationer för hur folkbibliotekslokaler ska se ut och fungera. De säger att bibliotekets effektivaste annonsering är insyn från entrésidan in i verksamheten bland böcker och brukare. Detta uppnås bäst genom en rymlig entré, öppen för insyn. Vidare ska där finnas sådana praktiska saker som kapprum, toaletter, hissar och café (1981, s.

39). Det ska finnas småbarnsavdelning samt avdelning för större barn, dessutom någon form av samlingsrum eller sagorum. Barnavdelningens bokhall ska akustiskt skiljas från omgivande utrymmen. På biblioteket ska finnas böcker, tidningar, tidskrifter och AV- medier. Det är viktigt att den nya teknikens medier på ett naturligt sätt integreras i biblioteksverksamheten och därmed i dess lokaler. I övrigt ska det finnas läsplatser och studierum, hörsal, utställningslokal och lyssnarplatser (ibid., s. 52ff).

För rumsklimatet gäller ”fyra viktiga L”: ljuset, ljudet, luften och layouten. För ljudets skull måste det finnas utrymmen där både barn och vuxna kan vara ostörda. Förutom prat så kan trafik, ventilation och stegljud störa. Luften ska hålla en lagom temperatur och en väl anpassad fuktighetshalt för att människor och böcker ska må bra. Layouten, planlösningen ska ta hänsyn till utrymmenas inbördes placering och kontaktbehov. Det är viktigt att fundera på hur personal, besökare och böcker förväntas förflytta sig och transporteras. Biblioteksmiljön måste kunna förändras för att passa nya verksamheter.

Alla inventarier ska gå att flytta och en flexibel planlösning eftersträvas. Möblerna ska hålla hög kvalitet och färger och material ska passa ihop med varandra (ibid., s. 110ff).

Vad gäller ljuset är det viktigt med fönster, att ge utekontakt och dagsljus. Problem med detta kan vara solinstrålning som ger övertemperatur och bländar, eller på vintern kallras. Det är därför bra med persienner eller markiser, för att kunna reglera solljus och därmed värme och kyla. Vad gäller belysningen bör det finnas en kombination av glödljus och lysrör. Armaturerna ska vara bländfria och hyllbelysningen ska anpassas efter hyllorna och dess placering. Vid läsplatser ska det finnas individuell belysning (ibid., s. 118ff).

Vad gäller biblioteket som informationscentrum är det viktigt att informationszonen är tilltalande och väcker förtroende hos brukarna. Den ska vara lätt att uppfatta redan från entrén genom skyltar, färgsättning och belysning (ibid., s. 78). Skyltprogrammet ska ägnas stor uppmärksamhet och om möjligt ses som en helhet. Skyltarrangemang ska vara enkla och skyltarna tydliga och lättlästa (ibid., s. 188).

5.6 Målgruppsurval

Enligt IFLA/UNESCO riktlinjer så kan inte biblioteket betjäna alla bibliotekets

användare på samma nivå. Några av målgrupperna måste väljas ut. Enligt Dewe är det

viktigt att satsa på barn och unga, eftersom ”the library acts as their gateway to the

world of knowledge”. Biblioteket är även en plats där de kan vidga sina kulturella och

litterära vyer och utveckla sin informationskompetens. För att möjliggöra detta behövs

en trygg och välkomnande miljö som uppmuntrar till olika aktiviteter. Det är viktigt att