Vi anser att estetik och funktion står i så nära förhållande till varandra att vi har dessa i samma kapitel. Dels kan det vara så att funktionen får stå tillbaka för estetiken eller tvärtom, dels kan estetiken ha en funktion i sig. Vi kommer i nedanstående kapitel att redovisa för detta.
7.1 Problematik- balansen mellan estetik och funktion
Vid bedömning av en byggnad kommer arkitekter, arkitekturkritiker och många andra att göra detta utifrån hur byggnaden ser ut inte hur funktionell den är. Det är också det estiska intrycket som uppmärksammas vid utdelning av olika arkitekturpriser(Dewe 2006, s. 59). Arkitekten har därför starka skäl att framhålla estetiken framför funktion.
Dewe menar att detta kan vara en källa till konflikter vid byggandet av bibliotek.
Arkitekten som framhåller de estiska värdena samtidigt som bibliotekarien anser att detta krockar med funktionen (ibid.). Koch anser att det är viktigt att komma ihåg att en av meningarna med arkitektur är den estetiska upplevelsen. Estetiken är både signifikant och oundviklig när det gäller arkitektur - den väcker känslor och ger referenser till konst och kultur. Inte minst påverkar estetiken arkitekturen i sig med tanke på val av material, färger, proportioner och dimensioner som är använda för att skapa ett formspråk (2004, s. 24). Koch uttrycker det: “As a form of art, be it functional art or fine arts, architecture is always a result of choice and prioritisation, and unavoidably an aesthetic product”
(ibid.).
Ett exempel på vad som kan ske när estetiken får företräde framför funktionella aspekter är det arkitekterna Elaine och Aaron Cohen upptäckte så tidigt som på 70-talet. De menade att det inte satsades tillräckligt på personalutrymmen vid nybyggnation. Här kunde de se hur bibliotekariernas behov fick stå tillbaka till förmån för estetiken eftersom det hellre lades vikt vid magnifika entréer, enorma atrium eller liknande estetiska uttryck, än personalutrymmen. ”They´ve donated their work space to the cause of architectural beauty” (Dewe 2006, s. 225). Följden av detta blev att bibliotekets funktion blev starkt lidande. Cohen framhåller att om det inte satsas på ordentliga personalutrymmen, anpassade till den ökade personalstyrka och utökade verksamheter som ett nytt och större bibliotek innebär så kommer biblioteket inom några år att vara tillbaka på ruta ett. Det vill säga att det nya bibliotekets stora, dyra lokaler inte till fullo kan utnyttjas om inte arbetsrummen står i relation till biblioteket i övrigt (ibid.).
Cecilia Bengtsson och Emelie Ullstad har i sin magisteruppsats Estetik och funktion? En studie av tillkomstprocessen kring två svenska folkbiblioteksbyggnader sett att estetiken i sig kan ha en funktion. De har under genomförandet av sina intervjuer med
bibliotekspersonalen Malmö kommit fram till att dessa var mycket inriktade på funktion och gärna hade sett att estetiken hade fått ge vika för denna. I efterhand har de dock insett hur mycket estetiken betyder för ett bibliotek. Dels är det en glädje för personalen att jobba i ett så vackert bibliotek och dels lockar det en hel del besökare som är nyfikna på arkitekturen. En av respondenterna betonar dock att biblioteket måste fungera som bibliotek också. Hade det inte gjort det så hade besöksantalet inte varit så stort (2002, s.
47).
tillgängligheten bör det finnas god vägvisning. I den mån detta sker med skyltar är det viktigt att dessa är utformade på ett estetiskt tilltalande sätt, vidare skall de vara läsbara och placerade på rätt ställe och kännas integrerade i den övriga miljön. Hon menar också att det är viktigt att miljön är angenäm att vistas i. I en iver att exponera så
mycket som möjligt händer det att valet faller på för höga hyllor, som avgränsar rummet så att detta känns instängt. Helhetsintrycket blir mycket luftigare och mer inbjudande med lägre hyllor. Här sätter Helinsky upp ett varnande finger och avråder på det bestämdaste att sätta hyllor framför fönsterna. Vägg, golv, tak, fönster, tavlor och gardiner skall utgöra en harmoniskt avkopplande enhet. Både material och färger bör ha en samstämmighet. Det är viktigt att planera för helheten även om det inte är möjligt att genomföra allt på en gång. Färger är viktigt och inget som skall undvikas. Helinsky skulle gärna vilja se ett rosa och lila bibliotek (2006, s. 60f).
7.2 Estetik och funktion i samspel
Byggnadskonst består av en treenighet där hållbarhet, funktion och skönhet skall samverka (Framtidsformer 2001, s. 9). En treenigehet som har sitt ursprung redan i romarrikets Firmitas, Commoditas och Venustas som Vitruvius myntade (ibid., s. 14).
Även Dewe nämner denna treenighet och menar att den är tidlös vilket tydliggörs då Commission for Architecture and the Built Enviroment (CABE) återanvänt den 2002.
Dewe utvecklar vad treenigheten står för (2006, s. 54):
Hållbarhet
En byggnad bör leva upp till att klara påfrestningar från elementen (väder och vind) och den skall vara lätt att underhålla. På senare tid har fler krav påförts; byggnaden skall vara energieffektiv och ha god arbetsmiljö (ibid., s. 55f).
Funktion
Byggnaden skall vara anpassad till ändamålet. Enligt den funktionalistiska skolan är det arkitektens uppgift, över alla andra, att skapa en funktionell byggnad (ibid., s. 56).
Skönhet
Om en byggnad skall anses som arkitektoniskt signifikant krävs mer än bara att den är en välbyggd funktionell skapelse. Den måste uppvisa estetiska förtjänster. Några
exempel på detta är att byggnaden glädjer den som ser den och att den väcker en mängd olika känslor såsom beundran, inspiration och välbefinnande. Den skall även ge ett distinkt bidrag till omgivningen. Det skall vara ett trevligt ställe att vistas på, tillföra något utöver endast funktion och förhöja livskvaliteten för de som brukar byggnaden.
Dessutom skall byggnaden tala om sitt eget syfte. Det är lätt att utvärdera en byggnad utifrån dess funktionella egenskaper men det är svårare med de estetiska, det är mer en personlig subjektiv iakttagelse (ibid., s. 57).
I Framtidsformer framhålls att ett samspel mellan estetik och funktion, där båda har likvärdig betydelse, utgör grunden för en byggnad som kommer att hålla långsiktigt (2001, s.17). I Bengtssons och Ullstads magisteruppsats anser den representant från Henning Larsens Tegnestue, som författarna intervjuat, att estetiken har stor betydelse.
Han menar att vi inte vet någonting om bibliotekets framtid. Oavsett hur den ser ut, så kommer byggnaden att stå kvar i kanske hundra år. Därför tycker han att det är bättre att göra en vacker och flexibel byggnad som kan anpassas efter rådande behov än en
byggnad som är exakt anpassad efter verksamhetens krav i dag (ibid., s. 63). En annan arkitekt som Bengtsson och Ullstad intervjuat, Nyrén, ser inget motsatsförhållande mellan funktion och estetik, han menar att det gäller att skapa en enhet. Det är viktigt att
göra en inbjudande byggnad som är skön att vara i, där kan estetiken ha en funktion.
Samtidigt måste alla känna sig välkomna till biblioteket. Det är viktigt att biblioteket inte trycker ner och skrämmer människor med sin storslagenhet (ibid., s. 54).
Arkitekturens påverkan på människor framkommer också i Framtidsformer. Här förs fram att arkitektur, formgivning och design har även stor betydelse för hur vi kan leva våra liv. I den mening att miljöerna talar om för oss vad vi är värda (2001., s. 5). Det estetiska är en dimension i allt vi skapar, något som talar till våra sinnen. Den som bygger skall bry sig om hur det byggda talar till oss. Byggnaden skall tillföra
helhetsbilden positiva värden och inte förvanska egenskaper i miljön som är värda att ha kvar (ibid., s. 24). Det är inte bara viktigt att vara uppmärksam på de estetiska värdena vid nybyggnation. Vid ombyggnader och förnyelse skall varsamhetsprincipen tillämpas, på så sätt att olika tiders arkitektoniska uttryck och historiska värden bevaras (ibid., s.
38).
8. Alternativ till nybyggnation
Det är inte alltid nödvändigt med en ny biblioteksbyggnad för att skapa ett fungerande bibliotek. Men det finns en hel del aspekter att ta hänsyn till. Nedanstående text behandlar vad som skall tas i beaktande vid ombyggnation och renovering av en befintlig biblioteksbyggnad.
8.1 Brister hos det befintliga biblioteket
Den huvudsakliga anledningen till att nybyggnation börjar diskuteras är att biblioteket börjar få ont om plats. Återanvändning av existerande utrymme utan en stor strukturell förändring blir bara en temporär lösning om platsbristen är stor och det inte finns möjlighet att genomföra förändringen på det sätt som skulle behövas. Däremot kan det ge en andningspaus och revitalisera biblioteket medan en långsiktigare lösning tas under övervägande (Dewe 2006, s. 134). Dewe menar att det finns tecken som kan tyda på brist på underhåll och engagemang. Dessa tecken är till exempel skyltning som om den överhuvudtaget är komplett, har lite med innehållet på hyllorna att göra, vagnar med gamla oönskade böcker till salu, möbelförvaring under trappor, brist på underhåll av konstverk osv. Utan underhåll kommer bibliotek som när de var nya var de största och de bästa, snabbt att gå utför vad gäller utseende och attraktion. Utmaningen för
bibliotekarier är inte bara att skapa ett bibliotek och utan också att bevara det (ibid., s.
135).
8.2 Eventuell renovering
Om ett bibliotek skall genomgå en omändring förutsätts att det har ett bra läge, både nu och i framtiden och kan uppfylla de platsbehov som finns. Om detta inte är fallet är det inte mödan värt att göra några större förändringar på biblioteket. Omändring på
biblioteket bör syfta till att omvandla överflödiga ytor till nya avdelningar eller användbara biblioteksytor. En renovering av biblioteket, som då också innebär en renovering av inredningen samt ommöblering bör göras på ett sådant sätt att
upplevelsen blir att det har skett en avsevärd förändring och förbättring (Dewe 2006, s.
136f.).
Några saker som kan vara bra att ta ställning till vid eventuell renovering är:
Är placeringen av biblioteket lämplig nu och i den överblickbara framtiden?
Finns det tillräckligt med användbara ytor nu och i framtiden?
Finns det möjlighet att ta över ytor av andra verksamheter vid det tillfälle att biblioteket delar byggnad med dessa?
Hur anpassningsbar är byggnaden? Finns det strukturella problem för att binda samman de olika delarna?
Kommer det att vara personalkrävande?
Vad kommer att bli problem och kostnad vad gäller att göra byggnaden tillgänglig för handikappade, äldre och andra besökare?
Vilken kondition är byggnaden i?
(ibid., s. 136) Dewe har förslag på hur biblioteket kan utvidga sina befintliga lokaler. Man bör då undersöka om några av bibliotekets ytor används lite, det kan vara ytor kring ingången eller om det finns en andra våning. Genom att skapa en mix av större och mindre ytor kan även korridorer komma till användning. Dewe menar också att döda ytor såsom källare och magasin kan göras om till publika ytor. Möbleringen kan också göras mer effektiv genom att till exempel skaffa högre hyllor och använda snurror. Utrymmet mellan möblerna kan också utvärderas. En viktig sak att tänka på är att inte övermöblera (ibid., s. 135).