Drömmen om samverkan

Socialstyrelsen (2013) belyser att det införts tydligare bestämmelser gällande

samverkansprocesser för kommuner och landsting i den svenska lagstiftningen, trots detta finns det en generell önskan bland intervjupersonerna att det skulle samverkas mer mellan socialtjänsten och skolan gällande ungdomar.

5.5.1 Mini-Maria

Samtliga socialsekreterare har en önskan om att det skall bli lättare för skolpersonal och vårdnadshavare att direkt vid misstanke kunna gå med ungdomen till Mini-Maria och lämna urinprov. Socialsekreterarna beskriver att det finns ett behov av att ha tillgång till Mini-Maria i större utsträckning än vad som finns i dag. En socialsekreterare berättar att Mini-Maria är alldeles för litet och har få tider vilket gör att det är svårt för ungdomar att inleda den kontakten direkt och att få lämna urinprov och träffa en kurator som är expert på

drogproblematik. Socialsekreteraren uppger vidare: “Jag tror att man måste smida medan järnet är varmt. Man är inte påverkad så himla länge, man måste ju ta det här, nu ser jag på dina pupiller och du verkar påverkad, nu måste vi ta det här testet” - socialsekreterare En önskan finns hos en socialsekreterare att det skulle finnas möjlighet för skolpersonal att kunna få ungdomen att lämna ett urinprov direkt i skolan.

5.5.2 Stöd och behandling

Socialsekreterare uppger att skolan har krav på att ungdomar skall vara drogfria men lyckas de inte vara det krävs en samverkansprocess i form av planering för att ungdomen skall kunna tillgodose sig skolan. Socialsekreterare uppger vidare att ungdomar med

drogproblematik behöver stöd och behandling vilket socialtjänsten kan hjälpa till med. Det är viktigt att utförare av insatsen har kontakt med skolan för att insatsen skall fungera så bra som möjligt. Det finns en önskan hos en socialsekreterare att det skulle finnas speciella program i skolan för de ungdomar som har drogproblematik för att de skall få möjlighet att tillgodogöra sig en fungerande skolgång.

5.5.3 Samverkansmöten

Socialsekreterare beskriver att ungdomar med drogproblematik ofta har problem inom andra områden vilket kräver att samverkansprocessen sker med de som är involverade kring

ungdomen genom exempelvis SIP (samordnad individuell plan) möten. En skolpersonal uppger att hen ofta blir inbjuden av socialtjänsten till att medverka vid samverkansmöten men upplever att det är mer för “ordningens skull” som hen blir inbjuden och inte för att ta tillvara på det som hen berättar. Det finns en önskan om att skolans uppfattning och kunskap skulle väga tyngre i socialtjänsten bedömningar. Det finns även en önskan om att

samverkansprocessen skall ske ur ett helhetsperspektiv för att det skall bli så bra som möjligt för ungdomen. Widmark m.fl. (2011) belyser vikten av att den expertis som de professionella besitter tas tillvara på genom att de samverkande parterna lyssnar och konsultera med varandra.

En annan skolpersonal berättar att det ligger mycket på skolan att ordna så att samverkansmöten blir av efter att de har gjort en orosanmälan. Hesjedal et al. (2015)

framlyfter vikten av att det är någon utvald person som arrangerar samverkansmöten för att de skall bli så effektiva som möjligt.

5.5.4 Kunskap för att kunna uppmärksamma ungdomars drogproblematik

Socialsekreterare berättar att det är viktigt att all skolpersonal har information om vad de skall titta efter hos ungdomarna för att kunna uppmärksamma drogproblematik hos

ungdomar. De beskriver att det är många ungdomar som lyckas röka hasch länge utan att en vuxen människa märker det. Skolpersonal går på samma linje och berättar att de önskar mer praktisk information om vad som skall göras ifall någon elev är drogpåverkad i skolan. De vill veta vem som skall kontaktas och hur man skall göra för att kunna stötta ungdomen.

Socialsekreterare beskriver att skolan, men också andra aktörer behöver bli bättre på att hitta och identifiera ungdomarna som använder eller misstänks använda droger.

5.5.5 Förståelse om varandras verksamheter

Det finns en önskan hos skolpersonal att det finns en större förståelse för varandras arbete vilket kan ske med hjälp av olika forum där man kan ställa frågor till varandra.

En socialsekreterare beskriver vidare att det måste finnas ett intresse för vad den andra parten gör och vad den har för befogenheter för att samverkansprocessen skall fungera. Annars finns det risk för orimliga förväntningar på vad den andra parten kan göra och får göra. Josefsson (2007) förklarar att det är av största vikt att det finns en respekt för varandras kompetens och skillnader i uppdragen för att en samsyn skall kunna upprättas mellan verksamheterna vilket påverkar samverkan på ett positivt sätt. En skolpersonal beskriver nedan sin upplevelse om bristen av förståelse för varandras verksamheter:

“Jag upplever att socialtjänsten inte alla gånger är insatta i skolmiljö. Jag kan tänka att de kanske inte förstår vilka möjligheter vi har i skolan, alltså vilken skillnad det är för barnet om skolan är med på bollen. Det kan jag tycka är ett utvecklingsområde att vi liksom bör sätta sig in i vilka möjligheter vi har och en helhetsbild tillsammans från alla håll och kanter

samarbeta” – Skolpersonal

För att samverkansprocessen mellan socialtjänsten och skolan skall fungera är det av största vikt att verksamheterna har kunskap om varandra och tar tillvara på varandras resurser och möjligheter.

5.5.6 Samtycke underlättar samverkan

Sekretessen upplevs som ett hinder i samverkansprocessen mellan socialtjänsten och skolan. Socialsekreterare berättar att de har tagit fram en samtyckesblankett i syfte att underlätta för samverkansprocessen mellan verksamheterna, där skolan och socialtjänsten har varit

delaktiga i utförandet och utformningen av blanketten. Förhoppning finns att

samverkansprocessen mellan socialtjänsten, skolan och familjen skall underlätta med hjälp av denna. Socialsekreterare beskriver vidare att det krävs att det finns ett samtycke från vårdnadshavare och ungdomen för att samverkansprocessen skall fungera.

Utifrån ovanstående teman som innefattar önskemål om hur samverkansprocessen skall fungera kan Teaters (2020) beskrivning av systemteorin skapa en större förståelse för vilken

betydelse samtliga aktörer och deras förutsättningar har för ungdomarnas situation. Det är också av största vikt att aktörerna som samverkar kring ungdomar med drogproblematik tar hänsyn till andra faktorer i ungdomens omgivning, samt förstår sin egen roll som en aktör i ungdomens skyddsnät när de gör en bedömning om vilka insatser som krävs samt hur aktörerna skall samverka. Ovan nämns bland annat ett önskemål om att Mini-Maria skall vara mer tillgängligt. Tillsammans med socialtjänsten och skolan blir Mini-Maria ytterligare ett element i systemet som samverkar kring ungdomar med drogproblematik, och samtliga behöver ta hänsyn till varandra. Det är viktigt att elementen i systemet får mer kunskap om varandra och har en direkt kontakt. Systemet i form av ungdomarnas skyddsnät kommer inte att fungera som helhet om något av elementen isoleras från varandra.