Metoddiskussion

För att studiens syfte och frågeställningar skulle kunna besvaras ansågs kvalitativa intervjuer vara den bästa metoden att tillämpa. Studien avsåg att belysa intervjupersonernas

erfarenheter och uppfattningar kring hur samverkansprocessen mellan verksamheterna fungerar när det kommer till ungdomar i högstadiet med drogrelaterad problematik, vilket stämmer överens med hur Bryman (2018) beskriver vad en kvalitativ ansats inom

forskningen gör.

I studien har ett målstyrt bekvämlighetsurval använts då det ansågs adekvat utifrån studiens tidsschema. Urvalsmetoden gjorde att vi kunde välja deltagarna till studien utifrån deras professioner och den kunskap de besitter vilket ansågs vara till nytta i studien. Vi är medvetna om att denna typ av urval kan innebära vissa kunskapsluckor på så sätt att

variationen av åsikter inte blir representerade men studiens syfte och frågeställningar kunnat besvaras. Nackdelen med denna metod är att det kan vara svårt att generalisera studiens resultat på en större population men Bryman (2018) beskriver att det inte är målet med en kvalitativ studie utan generaliseringen sker med hjälp av det teoretiska resonemanget. Även studiens begränsade omfattning kan bidra till att det är svårt att generalisera slutsatser på en större population.

Studiens data har insamlats genom semistrukturerade intervjuer som frambringar intervjudeltagarnas åsikter och erfarenheter med hjälp av den flexibiliteten och det stora utrymme som intervjudeltagarna har att själva styra över sina egna svar (Bryman, 2018). Fördelen med semistrukturerade intervjuer är den frihet som finns under intervjun att kunna

ställa frågor där de passar samt att kunna ställa följdfrågor till intervjupersonerna. Vi genomförde intervjuerna med stöd av två intervjuguider som var anpassade efter

målgrupperna vilket ökar tillförlitligheten till studien då vi kunde säkerställa att alla frågor blev besvarade. Båda författarna deltog vid alla intervjuer men i olika roller vilket tillika ökar tillförlitligheten i studien då den ena hade en mer ledande roll och den andra en mer

observerande roll.

På grund av den rådande pandemin genomfördes intervjuerna via Skype vilket har både för och nackdelar. Tidsmässigt finns det en fördel att genomföra intervjuerna online via dator eftersom intervjuare och intervjupersonerna inte behöver förflytta sig för att kunna

genomföra intervjun. När intervjun inte sker fysiskt ansikte mot ansikte kan interaktionen, gester och uttryck gå förlorad men å andra sida kan det vara lättare att prata om känsliga ämnen och lättare för intervjupersonen att öppna upp sig när intervjun inte sker fysiskt ansikte mot ansikte (Kvale och Brinkmann, 2014). Eftersom författarna hade tidigare relation till några av intervjudeltagarna ansågs genomförandet av intervjuerna via dator vara till fördel för studien då det kan minska den påverkan som annars kan uppstå mellan parterna. Hade intervjuerna istället genomförts fysisk hade det å ena sidan kunnat påverka studien negativt då det hade funnits större möjlighet till att småprata och tappa fokus på studiens syfte. Även författarnas närvaro hade kunnat bidra till att intervjupersonen inte känt sig bekväm med att svara på frågorna fullt ut. Det hade å andra sidan kunnat få positiva konsekvenser i form av att författarnas närvaro samt småprat kunnat bidra till att

intervjupersonerna känt sig mer trygga och avslappnade inför intervjun samt att det hade kunnat underlätta interaktionen. De digitala intervjuerna upplevdes formella och

strukturerade utan att tappa fokus på ämnet samt att interaktionen fungerade bra.

Studiens teoretiska ramverk ansågs relevant utifrån studiens syfte. Inom det sociala arbetet används systemteorin för att kunna se individer i ett bredare och större perspektiv och kunna förstå de omgivande systemens påverkan på individen (Teater, 2020). Bourdieus teori om maktens fält förklarar hur välfärdsstaten är uppbyggd och fältet, doxan och den symboliska maktens påverkan på samverkan. Författarna har med hjälp av det teoretiska ramverket fått en ökad förståelse för de olika systemens påverkan på varandra och på individen samt konsekvenserna det kan medföra för samverkan mellan socialtjänsten och skolan gällande ungdomar med drogproblematik. Denna kunskap kan även bidra till att professionella som arbetar med ungdomar som har en drogproblematik kan få en fördjupad förståelse om sin egen, och andra verksamheters roller som aktörer i ungdomar skyddsnät och bidra till ett helhetsperspektiv. Det kan även bidra till att de professionella uppmärksammar de maktinstrument som kan finnas mellan verksamheterna, vilka riskerar att vara en hämmande faktor i samverkansprocessen.

Författarna hade för avsikt att använda sig av fokusgruppsintervjuer med skolpersonalen för att få fler professioner representerade i studien samt att få till en diskussion bland

intervjupersonerna kring samverkan mellan socialtjänsten och skolan.

Fokusgruppsintervjuer kan enligt Kvale och Brinkmann (2014) ge intervjupersonerna en möjlighet att diskutera och uttrycka sina personliga åsikter samt att gruppdynamiken i sig kan bidra till att intervjudeltagarna lättare kan prata om det aktuella ämnet vilket går i linje med målet med studien. I efterhand är vi dock tillfreds med att det inte gick att genomföra

fokusgruppsintervjuer då denna metod innebär vissa begränsningar som Bryman (2018) nämner. Det kan vara svårt att transkribera och analysera den stora mängd data som insamlas samt att den gruppdynamik som uppstår kan innebära att alla intervjudeltagare inte kommer till tals. Genom att vi i stället använt oss av semistrukturerade intervjuer har skolpersonals åsikter och uppfattningar tagits i beaktning då alla intervjudeltagare har fått lika stort utrymme att komma till tals. På grund av den rådande tidsbristen hade en

fokusgruppsintervju möjligtvis varit till en fördel då det hade varit tidssparande att genomföra färre intervjuer till antal.

Hade tidsintervallet för studien varit större hade det med fördel kunnat användas triangulering som metod för att besvara studiens syfte. Triangulering innebär en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod, det vill säga om vi efter de kvalitativa intervjuerna även hade genomfört en kvantitativ enkätundersökning hade vi kunnat få ett bredare perspektiv och forskningsfrågan hade kunnat belysas på ett annat sätt om flera metoder använts. Triangulering hade bidragit till att fler personers åsikter och uppfattningar hade tagits i beaktande och studien hade kunnat representera en större population (Bryman, 2018).