Slutsatser från denna studie är att samverkansprocessen generellt sett fungerar bra mellan socialtjänsten och skolan men när det gäller samverkansprocessen kring ungdomar med drogproblematik finns det vissa brister. Handlingsutrymme, otydlighet kring vem som har ansvar, begränsad kunskap om varandras verksamheter samt sekretess är faktorer som kan påverka samverkansprocessen negativt. Det finns ett behov av att utveckla
samverkansprocessen mellan socialtjänsten och skolan med tydliga gränser kring
ansvarsområdet och att en fungerande kommunikation upprättas mellan parterna. Detta för att verksamheterna inte skall lägga över ansvaret på den andra parten.
Samverkansprocessen mellan socialtjänsten och skolan är ett viktigt område att uppmärksamma, dels för de som redan är yrkesverksamma inom fältet men även för framtida socialsekreterare och skolpersonal. Genom att blivande socionomer och lärare får kunskap om hur samverkansprocessen mellan parterna fungerar, hur den upplevs fungera av redan yrkesverksamma samt vilka faktorer som påverkar samverkan, kan det bidra till att nya synvinklar och kunskap tillkommer ett system där normer, handlingsmönster och handlingsutrymmen redan är socialt accepterade och reproduceras. Tillförandet av nya synvinklar och kunskaper kan leda till att normer, handlingsmönster och
handlingsutrymmen ifrågasätts vilket i sin tur kan få det egna fältet, men också systemet som helhet att utvecklas. Samma positiva effekt skulle kunna uppstå om de som redan är
yrkesverksamma får nya synvinklar och kunskap. Det är också viktigt att samverkansfrågor mellan socialtjänsten uppmärksammas på en organisatorisk nivå hos chefer inom de båda fälten men också av andra aktörer såsom politiker. Det är dels viktigt för att det skall kunna ske en större utveckling men också för att yrkesverksamma inom socialtjänsten och skolan skall kunna få mer resurser till att kunna samverka mer med varandra, men även andra samverkanspartners som exempelvis Mini-Maria.
När det gäller ungdomar med drogproblematik kan denna studie ge en större förståelse för att det saknas viss kunskap hos yrkesverksamma inom ungdomarnas skyddsnät. Det är viktigt att yrkesverksamma har den kunskap som krävs för att de skall veta vilka kännetecken de skall uppmärksamma hos ungdomar. På så sätt är det större chans att ungdomarna fångas upp innan de hinner utveckla en mer omfattande drogproblematik som kan få konsekvenser på längre sikt.
Vi gick in i denna studie med uppfattningen att det fanns brister i samverkansprocessen mellan socialtjänsten och skolan gällande elever med drogproblematik, vilket denna studie också bekräftat. Vi har blivit väl medvetna om att drogproblematik hos ungdomar är komplext. Studien har resulterat i att vi som blivande socionomer har reflekterat över att socionomprogrammet saknar utbildning kring denna typ av problematik generellt vilket ökar förståelsen för att redan yrkesverksamma har svårt att identifiera ungdomar med
drogproblematik. Eftersom droger är ett samhällsproblem är det önskvärt att
yrkesverksamma kring ungdomar får mer utbildning och kunskap i ämnet. Kunskap om vilka effekter olika droger har, om hur de olika substanserna fungerar, samt vilka biverkningar de får. Det hade varit intressant att göra denna studie i en större omfattning med fler
kunna jämföra om det skiljer sig åt i landet. Det hade även varit intressant att studera samverkan utifrån ungdomarnas perspektiv för att få en större förståelse för vilka
konsekvenser en fungerande respektive en icke fungerande samverkan kan resultera i för dem.
REFERENSLISTA
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod (Tredje upplagan). Studentlitteratur.
Blom, B., Morén, S., & Nygren, L. (2013). Kunskap i socialt arbete: om villkor, processer och användning (2. omarb. uppl). Natur & Kultur.
Bolin, A., & Sorbring, E. (2017). The self-referral affordances of school-based social work support: a case study. European Journal of Social Work, 20(6), 869–881.
https://doi.org/10.1080/13691457.2016.1278521
Bourdieu, P. (1994). Praktiskt förnuft: bidrag till en handlingsteori. Daidalos.
Bryman, A., & Nilsson, B. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (Upplaga 3). Liber. Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research
in psychology, 3, 77–101.
https://www.researchgate.net/publication/235356393_Using_thematic_analysis_in _psychology
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, (2020). Skolelevers drogvanor 2020. Hämtad den 29 mars 2021 från
https://www.can.se/app/uploads/2020/12/can-rapport-197-skolelevers-drogvanor- 2020-pdf.pdf
Cocozza, M., Gustafsson, P., & Sydsjö, G. (2007). Who suspects and reports child
maltreatment to Social Services in Sweden? Is there a reliable mandatory reporting process?: Hur fungerar anmälningsplikten i Sverige? Vem anmäler, vad anmäls och vilket utfall får anmälningarna? European Journal of Social Work, 10(2), 209–223.
https://doi.org/10.1080/13691450701317996
Danermark, B. & Kullberg, C. (1999). Samverkan: Välfärdsstatens nya arbetsform. Studentlitteratur AB
Danermark, B., Englund, U., Germundsson, P., & Ratinaud, P. (2014). French and Swedish teachers’ social representations of social workers. European Journal of Social Work, 17(4), 491–507.
https://doi.org/10.1080/13691457.2013.829803
Drugsmart.com Vad är en drog? Hämtad den 29 april 2021 från
https://www.drugsmart.com/fakta/vad-ar-en-drog/
Englund, U. (2017). Samverkansprojekt, och sen då? Örebro University 2017. Hämtad den 5 april 2021 från
Hesjedal, E., Hetland, H., & Iversen, A. (2015). Interprofessional collaboration: self‐reported successful collaboration by teachers and social workers in multidisciplinary teams. Child & Family Social Work, 20(4), 437–445.
https://doi.org/10.1111/cfs.12093
Josefsson, B. (2007). Strategi för samverkan - kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Hämtad den 30 april 2020 från
http://kunskapsbanken.nck.uu.se/nckkb/nck/publik/fil/visa/340/42.pdf
Järvinen, M. (2017). Ett maktperspektiv på mötet mellan klient och system. I A. Meeuwisse & H. Swärd (Red.), Perspektiv på sociala problem (s. 282-284). Natur & Kultur
Kvale, S., Brinkmann, S., & Torhell, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. uppl). Studentlitteratur.
Lam, W., Chan, E., & Yeung, K. (2013). Implications for school nursing through
interprofessional education and practice. Journal of Clinical Nursing, 22(13-14), 1988–2001.
https://doi.org/10.1111/jocn.12163
Region Stockholm. (u.å). Mini-Marior. Stockholm. Hämtat den 17 maj 2021 från
https://www.mariaungdom.se/kontakt/minimarior/
Odenbring, Y. (2018). Mental Health, Drug Use and Adolescence: Meeting the Needs of Vulnerable Students in Secondary School. The Urban Review, 50(3), 363–377.
https://doi.org/10.1007/s11256-017-0437-6
SFS 1968:64. Narkotikastrafflagen. Hämtad den 2 maj från
https://lagen.nu/1968:64
SFS 2017:900. Förvaltningslagen. Hämtad den 7 april 2021 från
https://lagen.nu/2017:900
SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. Hämtad den 30 mars 2021 från
https://lagen.nu/2001:453
SFS 2010:800. Skollagen. Hämtad den 30 mars 2021 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
SFS 2009:400. Offentlighets och sekretesslagen. Hämtad den 30 mars 2021 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/offentlighets--och-sekretesslag-2009400_sfs-2009-400
Skolverket, (2009). Kraften av samverkan: Om samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. Hämtad den 29 mars 2021 från
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6586f7/1553961935035 /pdf2242.pdf
Socialstyrelsen, (2013). Samverka för barns bästa. Hämtad den 30 mars 2021 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/vagledning/2013-8-1.pdf
Socialstyrelsen, (2018). Grundbok i BBIC: Barns behov i centrum. Hämtad den 30 mars 2021 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2018-10-20.pdf
Socialstyrelsen, (2019). Orosanmälan om barn som far illa. Hämtad den 30 mars 2021 från
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/barn-och-unga/barn-som-far-illa/
Stockholms stad, (2020). Stockholmsenkäten (2020). Hämtad den 26 april 2021 från
https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar- statistik-och-fakta/undersokningar/rapport-om-ungdomars-
levnadsvanor/stockholmsenkaten---urval-av-stadsovergripande-resultat.pdf
Svensson, K., Johansson, E., & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: Utmaningar i socialt arbete. Natur & Kultur
Teater, B. (2020). An introduction to applying social work theories and methods. McGraw- Hill Education. E-bok.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer- inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad den 28 april från
https://www.vr.se/sokresultat.html?query=forskningsetiska+principer
Widmark, C., Sandahl, C., Piuva, K., & Bergman, D. (2011). Barriers to collaboration between health care, social services and schools. International Journal of Integrated Care, 11(3), e124–e124.