Dragon Rouge och legitimering av magi

Den vetenskapliga diskussion som nämndes i teoriavsnittet (1.6.3 Mekanismer för

legitimering av magi) försöker hitta redskap för att förstå hur magi kan legitimeras i sin

samtid av magiska rörelser. Diskussionen är alltså intresserad av att undersöka vilka typer av

121 Hammer 2006: 573.

44

legitimeringsstrategier som magiska rörelser använder sig i den moderna kontext de befinner sig i. Wouter J. Hanegraaff menar att de moderna magiska rörelserna använder sig av

psykologisering som förklaring för att legitimera sin praktik:

magical techniques are actually psychological techniques intended to develop a mystical consciousness […] Important for occultists is only that there is ’some kind of subtle stuff’ which ’somehow’ bridges the gap between mind and matter. The presupposition is that magic is ultimately based on the powers of the psyche: ‘it is the mind that works magic’.123

Denna studie har funnit att Dragon Rouge till viss del använder en liknande form av strategi för att legitimera sin magiska praktik. Detta illustreras i avsnittet som handlar om hur Dragon Rouge använder C.G. Jungs psykologiserande förklaringsmodeller för att bekräfta sin egen världsbild. Genom att filtrera sin magiska praktik genom Jungs psykologiserande förklaringar har vi kunnat konstatera att Dragon Rouge använder en liknande legitimeringsstrategi som den som Hanegraaff beskriver. Som vi tidigare har konstaterat är det dock svårt att avgöra hur stor vikt den psykologiserande förklaringsmodellen har för Dragon Rouge.

Vi har inte kunnat hitta spår av den naturaliseringsprincip som Egil Asprem menar var en del av Aleister Crowleys legitimeringsstrategi för magiskt bruk.124 Snarare har vi inom ramen för denna studie kunnat konstatera att det finns en viss kritik mot den vetenskapliga

förklaringsmodellen (se t.ex. sida 33. av denna studie). Likaså har vi diskuterat att Dragon Rouge menar att den mörka esoteriska kunskapen ligger dold långt bortom den värdsliga vetenskapliga kunskapen (se sida 19 av denna studie) – och slutligen att magi inte alltid kan förklaras, utan att magikern måste kunna acceptera vissa paradoxala förutsättningar (se sida 33 av denna studie). I Kennet Granholms större studie om Dragon Rouge menar han dock att båda linjerna kan skönjas inom rörelsen, dvs. att precis som denna studie har visat, så finns det kritik mot vetenskap, men det finns också medlemmar inom Dragon Rouge som menar att magi ska mätas, likt Aleister Crowley, genom vetenskapliga metoder.125 För att undersöka hur utbrett detta är inom rörelsen, och vilken linje som har mest stöd krävs dock en annan typ av material, teori/metod och/eller frågeställningar som inte har kunnat användas inom ramen för denna undersökning.

123 Hanegraaff 2003: 366, 368.

124 Asprem 2008: 163.

45

Varför Dragon Rouge inte använder mer utrymme för att legitimera sin praktik kan vi

eventuellt finna svar på om vi studerar vilken målgrupp materialet riktar sig till. Materialet är inte ett material som vem som helst har tillgång till – även om personen inte behöver vara helt initierad i Dragon Rouge för att få tillgång till de två första initieringskurserna, så krävs det att personen betalar en relativt stor summa pengar för de två första kurserna (100 euro per

kurs).126 Detta kan innebära att Dragon Rouge inte behöver använda särskilt mycket

legitimeringsstrategier i det material som analyserats inom ramen för denna studie, eftersom det aktuella materialet riktar sig inåt mot den kultiska miljön och konkurrerande esoteriska rörelser, snarare än utåt mot allmänheten:

Fundamental to the way occultists rationalize magic is their concept of a separate-but-connected ‘magical plane’ which exists on a different level of reality. On this plane the things of the imagination are believed to be as real as tables and chairs are real in our everyday world […] The magician works on a parallel reality or a ‘subtle plane’ where the things of the imagination are real […] The dissipation of mystery in this world is compensated for by a separate magical world of the reified imagination, where the everyday rules of science and rationality does not apply.127

Dragon Rouge behöver alltså enbart legitimera sin magiska praktik för personer som tagit steget och köpt materialet – de kan därför begränsa sin legitimeringsstrategi i enlighet med Hanegraaffs beskrivning av separate-but-connected magical plane. Genom att använda denna förklaringsmodell som ett slags rationaliseringsverktyg kan magikern därmed undvika den eventuella kognitiva dissonansen som kan uppstå, och därmed behöver magikern inte legitimera sitt bruk av magi för sig själv, mer än att acceptera det separata men sammankopplade magiska nivån.

Utifrån det material och de analysverktyg som använts under denna studie är det dock svårt att fastslå några bestämda slutsatser om hur avgörande Dragon Rouges legitimeringsstrategier genom en psykologiserande förklaringsmodell faktiskt är för rörelsen i den samtida kontexten. Vi kan i vilket fall notera att det finns tendenser som visar att Dragon Rouge använder sig av C.G. Jungs psykologisering för att bekräfta sin världsbild, detta är också något som Granholm vidhåller – C.G. Jung är en populär aktör bland många medlemmar inom Dragon Rouge.128

126 Dragon Rouge. ”Webshop” (hämtat 2021-05-04).

127 Hanegraaff 2003: 370.

46

Kanske kan Tanya Luhrmanns beskrivning av hur magi legitimeras och rationaliseras i det samtida England även sammanfatta varför det är så svårt att fastslå en generell slutsats om Dragon Rouges legitimeringsstrategier:

We live in a highly bureaucratized, rationalized, world, with a misty ideal of the theory-laden Westerner […] one might think that they [magikerna] would be anxious to defend magical practice as an activity as rational and acceptable as, say, modern medicine. Magicians do not search, exhaustively, to prove an elaborate theory true, nor do they abandon their claims when they find it difficult to convince sceptical outsiders […] they say that all truths are relative, or that science is valid only in a mundane context – and explain why their belief is personally fulfilling for spiritual, psychological or aesthetic reasons […] Magicians adjust their assertions depending on the audience […] that truth is relative, according to the occasion and the need […] it may be that they simply explain in different ways to different people, with the intellectual tools that come to hand.129

Vi kan inom ramen för denna studie och de nyckeldistinktioner som utkristalliserats konstatera att Dragon Rouge nedvärderar den materiella, rationaliserade och vetenskapliga världen till förmån för en mörk, magisk och förtrollad värld –kanske bör rörelsen förstås i denna kontext. Dessa distinktioner visar att Dragon Rouge, precis som andra samtida religiösa rörelser, har en förtrollad världsbild, trots att de lever i ett samhälle präglat av

rationaliseringsideal.130 Om rörelsen utgår ifrån en förtrollad världsbild är det därför kanske inte konstigt att rörelsen också nedvärderar den materiella världen – genom att göra detta och samtidigt uppvärdera den mörka magiska världen undviker Dragon Rouge också den

eventuella kognitiva dissonans som kunnat uppstå när dessa två världar möts.