Vägen ut i mörkret

(1)

Vägen ut i mörkret

En studie om samtida mörk magi i Sverige Isak Rudberg

Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap Religionshistoria

Självständigt arbete, 15 hp

Religionsvetenskap III inom Ämneslärarprogrammet, gymnasie- skolan (RKVG13), 30 hp

Vårterminen 2021 (vt21) Handledare: Egil Asprem

(2)

The Dark Path

A study of contemporary dark magic in Sweden

Isak Rudberg

Abstract

The purpose of this study is to examine how the dark magic occult order Dragon Rouge presents, positions and legitimize magical practice in the contemporary Swedish context and the cultic milieu that the order operates in. The research of this study is based of a discursive analysis of the first two initiatory magical courses of Dragon Rouge.

Keywords

Dragon Rouge, dark magic, left-hand path, disenchantment, contemporary magic, legitimization of magic, occultism, Western esotericism, cultic milieu

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ...1

1.1 Introduktion ...1

1.2 Dragon Rouge och den vänstra handens väg ...4

1.3 Forskningsläge ...5

1.4 Syfte och frågeställningar ...8

1.5 Källmaterial och avgränsningar ...9

1.6 Metod och teori ... 10

1.6.1 Systematiserande och kategoriserande verktyg ... 10

1.6.2 Diskursanalytiska verktyg ... 11

1.6.3 Mekanismer för legitimering av magi ... 12

2. Undersökning...15

2.1 Disposition ... 15

2.2 Den mörka vägen ... 15

2.2.1 Ljuset i mörkret ... 15

2.3 Bortom världens strukturer ... 20

2.3.1 Den innersta kärnan ... 20

2.3.2 Befrielse genom rasering ... 23

2.3.3 Ordning genom kaos ... 25

2.3.4 Från skapelse till skapare ... 28

2.4 Magi i det rationella tidevarvet ... 31

2.4.1 Den ’avförtrollade’ världen ... 32

2.4.2 Psykologiseringsmekanismer ... 33

2.5 Sammanfattning ... 38

2.5.1 Identifierade nyckeldistinktioner ... 38

3. Diskussion ...39

3.1 Konkluderande analys ... 39

3.1.1 Inledande sammanfattning ... 39

3.1.2 Den mörka skaparen ... 39

3.1.3 Självförverkligande ... 42

3.1.4 Mörkrets potential ... 43

3.1.5 Dragon Rouge och legitimering av magi ... 43

3.2 Avslutning ... 46

4. Käll- och litteraturförteckning ...49

4.1 Opublicerade källor... 49

4.2 Litteratur ... 49

4.3 Material från internet ... 51

(4)

1

1. Inledning

“The dark is the unknown, what is repressed from the conscious. In the dark is the hidden treasures of the soul.”¹

1.1 Introduktion

Lördagen den 2 december 1995 kunde det svenska folket vakna till Aftonbladets löpsedel

”Här döps ett barn till Djävulen”,² och i mittuppslaget av samma tidning återfanns texten

”Min son ska tro på djävulen”.³ Denna artikel, med dess dramatiska framställning tillkom efter att ett relativt nytt och okänt mystiskt sällskap hade genomfört ett ockult dop. Detta sällskap, Dragon Rouge, kom i Aftonbladets artikel, men även i andra medier, t.ex. i SVT- dokumentären Taxi från 1996, att framställas som satanister, vilket dock kom att tillbakavisas av sällskapet i samma dokumentär; Dragon Rouge menade att de hade genomfört ett ockult dop, inte ett satanistiskt, men att de reportrar som deltog på dopet hade feltolkat dopet för att kunna skriva skandalrubriker.⁴ Det kom dock att visa sig att föräldrarna till barnet som döptes faktiskt var uttalade satanister, och detta gjorde att medierna valde att tolka Dragon Rouge som en satanistisk rörelse.⁵ Men vilka är egentligen Dragon Rouge? För att kunna besvara denna fråga måste vi först förstå hur den kontext, dvs. det samtida Sverige och den miljö som rörelsen verkar inom; hur kommer det sig att Sverige kallas för världens mest sekulariserade land, och vad innebär detta för en magisk rörelse som Dragon Rouge?

Konsekvenserna och effekterna av den moderniseringsprocess som började vid mitten av 1700-talet kom att bli helt avgörande och göra stora avtryck på samhällen över hela världen, i synnerhet i det som i dagligt tal ofta benämns som västvärlden.⁶ Det är svårt att definiera en exakt tidpunkt för när moderniseringen av samhället började, i synnerhet eftersom det är svårt att definiera begreppet modernisering. Även om det är omöjligt att nämna allt som har varit

1 Magical Course 2, Letter 1 odaterat: 9.

2 Taxi, del 3 1996: 4:24.

3 Taxi, del 3 1996: 5:04.

4 Taxi, del 3 1996: 4:24–4:51.

5 Granholm 2014: 73.

6 Begreppet Västvärlden (Western world) är komplext och svårt att definiera eftersom det inte finns en

allmängiltig konsensus kring exakt vad begreppet omfattar. I denna undersökning kommer dock västvärlden att definieras som Västeuropa och USA, men västvärlden som begreppsapparat kan även innefatta andra

områden. För vidare läsning om begreppets komplexitet, se t.ex. ”The West”: A Conceptual Exploration av Riccardo Bavaj.

(5)

2

en del av moderniseringsprocessen av samhällen bör dock några synnerligen viktiga avgörande brytpunkter nämnas för att förstå hur moderniseringen och dess

rationaliseringsideal tog fart.

En av dessa är tidsperioden från mitten av 1700-talet, som ofta kallas för upplysningstiden, då intellektuella strömningar i framförallt Europa framförde rationella förklaringsmodeller för att tolka hur världen var beskaffad, vilket kom att utmana den rådande institutionaliserade kristna dogmen.⁷ Andra viktiga historiska nedslag som kom att spela en avgörande roll för samhället är franska revolutionen under slutet av 1700-talet. Effekterna av denna kom att förändra Europas politiska landskap och system i grunden, vilket banade väg för b.la.

demokratiseringsprocesser i samhällen – därmed kom maktbalansen att förändras i stora delar av Europa.⁸ Slutligen bör även industrialiseringen som skedde i Europa under 1800-talet nämnas som en oerhört viktig brytpunkt för det moderna samhället. Denna tidsperiod präglades av industrialismens syn på arbete och kapital, därmed kom många samhällen att förändras från att vara agrarsamhällen till just industrisamhällen, vilket innebar stora demografiska omvälvningar för både enskilda samhällen men även hela länder.⁹

En av de institutioner som utifrån ett västvärldsligt perspektiv kom att påverkas av

moderniseringen var de traditionella religiösa institutionerna, i synnerhet de kristna kyrkorna.

En konsekvens av moderniseringen var nämligen de sekulariseringsprocesser som detta innebar. Sekularisering handlar om de processer som förändrar hur religionen verkar inom ett samhälle. Som en konsekvens av moderniseringen av västvärlden kom de tidigare nämnda rationaliseringsmekansimer att utmana den traditionella institutionaliserade kristna kyrkan, vilket resulterade i att denna institution fick mindre makt och utrymme i samhället till förmån för det rationaliseringsideal som hade börjat att växa fram.

Även om många människor fortfarande var medlemmar i den traditionella kyrkan kom moderniseringen alltså att innebära att den fick mindre inflytande över medborgarna. Därmed kunde det skapas förutsättningar för nya och alternativa religiösa (och icke-religiösa) miljöer och strömningar. En av dessa nyreligiösa miljöer var den esoteriska och ockulta, där många nya religiösa rörelser växte fram, t.ex. teosofin och Aleister Crowleys magiska

7 Wiesner-Hanks 2018: 1183.

(6)

3

världsåskådning och dennes religion Thelema. Under 1970-talet kom denna nya religiösa alternativa arena som växt fram att konkretiserats genom sociologen Colin Campbell genom att denne teoretiserade begreppet kultisk miljö. Campbell definierade den kultiska miljön som en miljö som ”includes all deviants belief-systems and their associated practices […] it includes the worlds of the occult and the magical”.¹⁰

Sekulariseringen bör därmed ses som en dynamisk process som innebär att människans religiösa möjligheter förändras – från att hen tidigare har växt upp och agerat i ett

förutbestämt religiöst ramverk där den traditionella kyrkan hade haft stort inflytande över människors liv, kan denne nu istället utifrån sina individuella preferenser söka (eller avstå ifrån) vilken religiös kontext och miljö hen vill verka inom.¹¹ Även om Sverige inte fick religionsfrihet förens 1951,¹² kom dessa nya förutsättningar givetvis även att påverka Sverige – så pass mycket att många svenskar i den samtida kontexten är övertygade om att de lever i världens mest sekulariserade land.¹³ Den livsåskådning som det samtida Sverige präglas av bland annat individualistiska tankemönster, en slags sekulär rationalism.¹⁴

Det är dock viktigt att poängtera att sekularisering inte handlar om att intresset för religion och tro har försvunnit – de har, precis som vi tidigare nämnt, istället förändrats.¹⁵ Men det är dock genom denna förändring – genom den kultiska miljö som inträtt i de religiösa

tomrummen, så även i Sverige, som har möjliggjort att bland annat esoteriska och ockulta sällskap har fått utrymme och möjligheter.

Denna studie ämnar undersöka ett av dessa esoteriska sällskap; den ockulta magiska rörelsen Dragon Rouge, med utgångspunkt i ett samtida svenskt och sekulärt ramverk, för att studera hur rörelsen verkar i denna kontext – varför är människor som lever och verkar i ett

sekulariserat samhälle lockade av magi?

10 Campbell 1972: 122.

11 Partridge 2004: 44–45.

12 Thurfjell 2019: 16.

(7)

4

1.2 Dragon Rouge och den vänstra handens väg

Dragon Rouge grundades i Sverige 1989 av Thomas Karlsson.¹⁶ Även om rörelsen grundades i Sverige, och dess centrala administrativa plats ligger i Stockholm, så finns Dragon Rouge utspridd i lokala/regionala grupper i flera olika länder, däribland Italien, Tyskland och Brasilien – varpå flera nya grupper har tillkommit under åren, men flera har även upphört.¹⁷ Även om rörelsen under sina första år endast bestod av mindre än 20 personer, hade rörelsen år 2009 ca 450 medlemmar, vilket innebär att Dragon Rouge nu är den största och därmed mest framgångsrika magiska rörelsen inom den vänstra handens vägs magiska system,.¹⁸

Sällskapet menar enligt egen utsago att de är en ockult och esoterisk ordern som b.la. studerar

”in theory and practice the dark arts […] to explore and integrate the Shadow in man’s soul”.¹⁹ Rörelsen är alltså intresserad av att studera det mörka och kan därmed betraktas som ett mörkt magiskt sällskap, något som vi kommer återkomma till under stora delar av

undersökningen. Dragon Rouge kallar sitt religiösa ramverk/filosofi som de verkar inom för Drakonianism. En av Drakonianismens hörnstenar är enligt Dragon Rouge det magiska systemet/vägen The Left-Hand Path,²⁰ (begreppet kommer fortsättningsvis att anges som den vänstra handens väg i denna undersökning).

Den vänstra handens väg är en magisk riktning som är sprungen ur en förnyelse av de magiska diskurserna som återfinns i det ockulta magiska sällskapet Hermetic Order of the Golden Dawn och magikern Aleister Crowleys religion Thelema,²¹ som båda har haft mycket stort inflytande på den moderna och samtida esoteriska miljön och rörelserna som verkar inom denna, inte minst de magiska. Centrala hörnstenar för den vänstra handens väg är att magins fokus handlar om individualism och antinomism (dvs. uppror mot en

institutionaliserad religion och dess normer och regler), men också genom att opponera sig mot den ljusa magiska vägen.²² Många av de sällskap som förespråkar den vänstra handens väg faller inom ramen för att betecknas som satanistiska,²³ men som vi tidigare diskuterat menar Dragon Rouge att de inte betecknar sig själva som en satanistisk rörelse. Sällskapet

16 Dragon Rouge. ”The Aim of Dragon Rouge – Academia Draconis” (hämtad 2021-05-09).

17 Granholm 2014: 95.

18 Granholm 2014: 90. Asprem 2014 (b): 391.

19 Dragon Rouge. ”The Aim of Dragon Rouge – Academia Draconis” (hämtad 2021-04-30).

20 Dragon Rouge. ”Philosophy” (hämtad 2021-04-30).

21 Asprem 2014 (b): 390.

22 Asprem 2014 (b): 391.

23 Asprem 2014 (b): 390–391.

(8)

5

förespråkar dock den vänstra handens väg och dess centrala hörnstenar, något som vi kommer diskutera i senare delar av denna undersökning.

Att opponera sig mot den ljusa vägens magi är alltså en central del av den vänstra handens väg – utifrån ett historiskt perspektiv kan vi också konstatera att denna magiska väg, i synnerhet inom det sena 1800-talet/det tidiga 1900-talets ockulta miljö, kontrasterades mot den högra handens väg. Det var inte ovanligt att den högra handens väg utifrån en europeisk kontext beskrevs som den goda respektive ljusa, samtidigt som den vänstra handens väg beskrevs som den onda och mörka – b.la. Helena Blavatsky, en av de mest inflytelserika aktörerna för den moderna ockulta och esoteriska magiska miljön, använde denna distinktion.²⁴

Avsikten med denna undersökning är inte att avgöra om endera väg kan betraktas som god eller ond, utan denna studie kommer undersöka hur Dragon Rouge betraktar och positionerar sin syn på magi i den miljö/kontext de verkar inom. Däremot är distinktionen mellan den ljusa (högra handens) väg och den mörka (vänstra handens) väg fruktbar för denna undersökning.²⁵ Vi kommer vidare diskutera den vänstra handens väg under nedanstående avsnitt, 1.3

Forskningsläge.

Begreppet magi kommer inom ramen för denna studie att utgå ifrån ett emiskt perspektiv, dvs.

hur Dragon Rouge själva benämner magi. Det kommer alltså inte att användas utifrån ett utifrån/etic-perspektiv på magi – eftersom studien är intresserad av hur Dragon Rouge

motiverar magi är det naturligt att begreppet magi utgår ifrån hur rörelsen själva uppfattar och benämner begreppet utifrån den bakgrund av magisk kontext som rörelsen är sprungen ur.²⁶

1.3 Forskningsläge

Utifrån ovanstående introduktion- respektive bakgrundsavsnitten kan vi notera att den tidigare forskningen som är relevant för denna studie med fördel kan delas in i två delar; forskning som rör konsekvenser av sekularisering (dvs. det som behandlades under

24 Evans 2007: 182–183. Granholm 2014: 61–62.

25 För vidare läsning om hur Dragon Rouge specifikt uttrycker sin syn på ondska, se Den vänstra handens väg.

Moral, etik och synen på ondska i en mörkmagisk ordern av Kennet Granholm.

26 Otto 2016: 224.

(9)

6

introduktionsavsnittet), respektive forskning som specifikt behandlar ockulta rörelser (dvs. det som diskuterats under bakgrundsavsnittet).

Till att börja med kan vi övergripande diskutera den forskning som rör specifika ockulta rörelser och som är relevanta för denna undersökning.

En studie som är högst relevant och som ligger närmast denna undersökning är Kennet Granholms Dark Enlightenment. The Historical, Sociological and Discursive Contexts of Contemporary Esoteric Magic. Granholms studie behandlar, precis som titeln avslöjar, hur magiska rörelser orienterar sig i en samtida kontext.²⁷ Det som är särskilt intressant med Granholms studie är att hans studieobjekt är samma rörelse som denna undersökning ämnar undersöka; Dragon Rouge. Eftersom Granholms studie är en monografi är den betydligt mer omfattande än denna studies omfång. Det finns oerhört mycket fruktbar information i

Granholms studie som är värdefull att kontextualisera gentemot denna undersökning.

Granholms huvudsyfte är att undersöka vilka diskurser Dragon Rouge verkar inom och hur de förhåller sig till den vänstra handens väg.²⁸ Granholm menar att den vänstra handens väg karaktäriseras av tre centrala hörnstenar; ideologisk individualism, självförgudande och antinomism.²⁹ Författaren ger också en historisk utläggning om både den aktuella rörelsen men också om magi och ockultism i stort. Sammantaget kommer Granholms studie att vara ett mycket användbart redskap inom ramen för denna studies undersökning, dels för att

kontextualisera denna undersökning, men också för att diskutera denna studies slutsatser med Granholms konklusioner.

En annan viktig studie är Tanya Luhrmanns uppmärksammade Persuasions of the Witch’s Craft: Ritual Magic in Contemporary England i vilken hon studerar ritualmagins

dragningskraft i det samtida England genom att specifikt undersöka häxkonstens förmåga att locka till sig människor i en samtida kontext.³⁰ Luhrmanns bok skrevs förvisso 1989, den är alltså betydligt äldre än t.ex. Granholms studie, men Luhrmanns studie innehåller mycket relevant information som kan vara fruktbar inom ramen för denna undersökning – i synnerhet

29 Granholm 2014: 129.

30 Luhrmann 1989: 7–8.

(10)

7

när legitimering/hur bruk av magi rationaliseras i en samtida kontext kommer diskuteras utifrån Dragon Rouges perspektiv.

Den andra delen av forskning som är relevant för denna undersökning handlar om den som berör moderniserings-, rationaliserings- och sekulariseringsprocesser. Dessa blir relevanta i synnerhet för att förstå i vilken kontext Dragon Rouge verkar inom – vi kan se detta redan i introduktionsavsnitten – för att förstå hur Dragon Rouge agerar måste vi förstå i vilken kontext de agerar i.

En mycket relevant studie inom ramen för denna undersökning är David Thurfjells bok Det gudlösa folket. De postkristna svenskarna och religionen. Författaren kartlägger svenskarnas religiositet med utgångspunkt utifrån hur det svenska folket har påverkats (och påverkas) av de sekulariseringsprocesser som sker i landet.³¹ Studien undersöker alltså vilka konsekvenser dessa processer har haft för den svenska religiösa trosuppfattningen, vilket ger en utmärkt överblick över den samtida svenska religiösa kontexten. Thurfjells studie blir därmed mycket användbar för att placera in Dragon Rouge i den svenska religiösa samtida kontexten som de verkar inom.

En annan viktig studie inom detta område är Egil Asprems monografi The Problem of

Disenchantment: Scientific Naturalism and Esoteric Discourse 1900 – 1939. Denna forskning konkretiserar sekulariseringsprocessernas komplexitet genom att problematisera begreppet avförtrollning, Asprem menar att det inte går att enkelt förklara sekulariseringsprocesser som något som per se kommer att göra världen avförtrollad, världen och människan är mycket mer komplex än så – även om rationaliseringsdiskursen med dess vetenskapliga

förklaringsmodeller är dominerande i det moderna västerländska samhället, betyder det inte att alla människor, däribland forskare, menar att världen fullt ut kan förklaras genom dessa rationaliseringsmekanismer.³²

Chrisopher Partridges The Re-enchantment of the West, Volume 1: Alternative Spiritualities, Sacralization, Popular Culture and Occulture är en mycket övergripande bok som b.la.

behandlar moderniseringsprocessen som beskrivits i början av detta kapitel. Boken tar upp många andra områden, t.ex. förklaringsmodeller för att kunna förstå och särskilja på olika

32 Asprem 2014 (a): 3.

(11)

8

typer av nya religiösa rörelser, t.ex. om de kan definieras som en sekt, kult eller något annat.³³ Partridge diskuterar även hur de nya religiösa rörelserna, däribland de esoteriska och ockulta, verkar i ett samhälle där den traditionella religionen har fått stå tillbaka. Partridges bok fungerar väldigt bra för att få en övergripande och relativt enkel bild över den esoteriska och ockulta miljön, och kan därför användas för att kontextualisera denna studie.

För att förstå hur Dragon Rouge positionerar sig i den esoteriska miljö de verkar inom

kommer Olav Hammers Claiming Knowledge: Strategies of Epistemology from Theosophy to the New Age användas. Hammers studie undersöker och diskuterar hur olika esoteriska rörelser positionerar sig i den nyreligiösa/kultiska miljö men också i den sekulära miljö som de verkar inom. Hammers forskning är mycket användbar och delar av den kommer användas som teoretiskt ramverk för denna studie, därför kommer vi att ytterligare diskutera Hammers bok under teoriavsnittet.

Slutligen bör vi också nämna den specifika vetenskapliga diskussion som uppstått mellan olika forskare och som specifikt behandlar hur nya religiösa magiska rörelser använder sig av legitimeringsstrategier för bruk av magi i den kontext de verkar inom. Även denna forskning kommer att användas som ett teoretiskt ramverk under delar av denna studie, därför kommer även den att diskuteras vidare under teoriavsnittet.

1.4 Syfte och frågeställningar

Studiens syfte går ut på att bidra till att utöka förståelsen för hur ockulta/magiska sällskap orienterar, positionerar och legitimerar sin rörelse i den kultiska miljön och den sekulära kontext de verkar inom. För att uppnå detta syfte kommer det magiska sällskapet Dragon Rouge studeras i hur de motiverar och legitimerar bruk av magi i sin samtida kontext. För att undersöka detta har följande frågeställningar formulerats:

- Varför förespråkar Dragon Rouge bruk av magi – vad vill rörelsen uppnå genom den magiska praktiken?

- Hur konstruerar Dragon Rouge bruk av specifikt mörk magi?

- Hur legitimeras bruk av magi enligt Dragon Rouge utifrån en samtida kontext?

33 Partridge 2004: 25.

(12)

9

1.5 Källmaterial och avgränsningar

Det primära källmaterialet som används för att kunna besvara ovanstående frågeställningar, består av Dragon Rouges två första initierande kurser; Dragon Rouge Magical Course 1.0 samt Dragon Rouge Magical Course 2 vilka kan ses som en slags manualer i hur magikern utvecklar sina magiska egenskaper. Materialet är centralt för den som vill gå med i Dragon Rouge – den som är intresserad av rörelsen på ett djupare plan än att bara läsa om dem på hemsidan och har ett intresse för att bli medlem i sällskapet kommer att möta dessa kurser.

Materialet som analyseras besår alltså av insider-material – det är inte ett material som vem som helst kan ta del av; för att få tillgång till materialet krävs det att personen vill bli medlem i Dragon Rouge.

En viktig utgångspunkt för urvalet av material är att Dragon Rouges initieringskurser kan klassas som movement texts.³⁴ Texter som faller inom ramen för denna kategori kan enligt Olav Hammer ses som idealtyper av texter för en rörelse som: ”seem to address ”typically religious” subjects such as the origin of the world, the existence of spiritual beings or the correct performance of rituals.”³⁵ Denna definition faller väl samman med undersökningens syfte, och genom att välja ut texter inom ramen för Hammers definition kan studien uppnå fruktbara slutsatser eftersom undersökningen ämnar förstå hur Dragon Rouge framställer magi och positionerar sin syn på detta inom den kultiska miljö som de verkar inom.

De två ovannämnda initieringskurserna består av brev/korrespondenskurser. Efter att första kursen är avklarad, vilket bör ta minst sex månader (likaså för den andra kursen), förväntas adepten skriva och skicka in en kortare rapport över sina erfarenheter av kursen och hur denne uppfattar och tolkar Dragon Rouges magiska system.³⁶ Den första, andra och tredje kursen kan köpas via Dragon Rouges hemsida,³⁷ det räcker dock inte med att köpa kurserna för att initieras i sällskapet. För att initieras i Dragon Rouges första nivå krävs det endast att adepten skriver den tidigare nämnda rapporten efter att ha avslutat den första kursen, men för att initieras i den andra nivån i Dragon Rouge krävs det att adepten brevväxlar med flera medlemmar genom Dragon Rouges diskussionsforum på internet efter att den andra kursen har avslutats.³⁸

34 Hammer 2004: 37–40.

35 Hammer 2004: 38.

36 Granholm 2014: 97.

37 Dragon Rouge. ”Webshop” (hämtat 2021-05-04).

38 Granholm 2014: 97.

(13)

10

De två första kurserna innehåller sex olika kapitel/brev vardera som tar upp enskilda ämnen.

Sällskapet lägger ut texten om det aktuella ämnet för att kontextualisera ämnet gentemot den magiska praktiken – i slutet av varje kapitel redogör Dragon Rouge för praktiska verktyg i hur magikern bör öva sig för att kunna ta sig vidare i sin magiska utveckling. Den första kursens sex kapitel är uppsamlat i ett större dokument, därför kommer den att enbart refereras till som Magical Course 1.0 med efterföljande sidnummer. Den andra kursen är uppdelad per

kapitel/brev och kommer därför refereras till som Magical Course 2, Letter 1-6 med efterföljande sidnummer. Den första kursen är daterad till 2010, den andra kursen har inget känt datum. Kurserna är dock betydligt äldre, de första versionerna skapades under mitten av 1990-talet, och har sedan dess kontinuerligt uppdaterats.³⁹

Som vi tidigare har nämnt finns även Dragon Rouges tredje kurs tillgänglig att köpa på sällskapets hemsida. Denna har dock inte använts som källmaterial inom ramen för denna undersökning. Detta beror på att endast delar, den första halvan, av kursen finns tillgänglig att köpa, Den andra halvan utgörs genom att adepten får en personlig kontakt med en redan initierad medlem och därigenom utvecklar ett individualiserat program för fortsatt magisk utveckling.⁴⁰ Eftersom vi inte kan få full insyn i den tredje initieringskursen i sin helhet har den därför valts bort inom ramen för denna studie.

1.6 Metod och teori

1.6.1 Systematiserande och kategoriserande verktyg

Undersökningen har utgått ifrån en kvalitativ innehållsanalys som metodologiskt verktyg för att systematisera och kategorisera den analyserade texten. Bergström och Boréus menar att innehållsanalysen kan användas som metodologiskt tillvägagångssätt på alla typer av texter – i synnerhet är den användbar i ”studier av texters innebördsaspekter.”⁴¹ Därigenom kan materialet genom den kvalitativa innehållsanalysen systematiseras och kategoriseras, och genom denna systematiska kategorisering kan alltså den analyserade textens innebörder

39 Granholm 2014: 97.

40 Granholm 2014: 97.

41 Bergström & Boréus 2018: 51.

(14)

11

framträda.⁴² Metoden baseras på ett induktivt angreppssätt gentemot materialet – kategoriseringsprocessen av materialet sker alltså utan förutbestämda ramverk med fast angivna utgångspunkter.⁴³ Kategorierna som presenteras i undersökningsdelen har växt fram under systematiseringsarbetet av materialet som analyseras, snarare än att analysen utgått ifrån förutbestämda kategorier (givetvis har dock analysen haft sin utgångspunkt i

frågeställningarna, dessa kan ses som ett slags breda överkategoriska utgångspunkter – men de bör ej ses som kategorier som utgör själva analysen).

1.6.2 Diskursanalytiska verktyg

För att förstå texten som analyseras räcker det dock inte med ett metodologiskt

systematiserande och kategoriserande av materialet – någon form av perspektiv behövs för att angripa materialet. När vi ska diskutera hur en rörelse framställer och legitimerar bruk av något, t.ex. som magi i detta fall, är verktyg från diskursanalysens områden mycket givande att använda.⁴⁴ När vi diskuterar begreppet diskurs är Marianne Winther Jørgenssen och Louise Phillips förklaringsmodell användbar eftersom de konkretiserar diskurs som en ”idé om att språket är strukturerat i olika mönster som våra utsagor följer när vi agerar inom olika sociala domäner”.⁴⁵ En diskurs är alltså ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen”⁴⁶.

Diskurser utgår alltså ifrån att ”våra sätt att tala på inte neutralt avspeglar vår omvärld, våra identiteter och sociala relationer utan spelar en aktiv roll i skapandet och förändringen av dem”.⁴⁷ Genom att vi använder detta teoretiska ramverk som utgångspunkt om hur språket struktureras och konstrueras i olika mönster, kan vi tillskansa oss värdefull information om hur Dragon Rouge konstruerar sin identitet i den esoteriska miljö och diskurs som de verkar inom – vi kan därmed förstå vilka diskursiva strategier som ges till känna inom Dragon Rouge.

För att undersöka dessa diskursiva strategier kommer en diskursanalytisk begreppsapparat som utgår ifrån nyckeldistinktioner i materialet att användas. Denna begreppsapparat tar fäste i hur Dragon Rouge skapar/förändrar/konstruerar sin värld genom att analysera hur rörelsen

44 Jørgenssen & Philips 2000: 7.

(15)

12

kontrasterar sin syn på världen gentemot de andra,⁴⁸ som en diskursiv strategi.⁴⁹ Om Dragon Rouge t.ex. diskuterar hur de framställer begreppet mörk magi, används ovan nämnda

begreppsapparat för att analysera hur Dragon Rouge kontrasterar det aktuella begreppet mot dess motsatsförhållande dvs. det begrepp som tillskrivs de andra. Genom att undersöka en texts distinktioner kontrasteras alltså textens innehåll mot dess motsatsförhållande, och genom denna kontrastering kan vi förstå hur Dragon Rouge konstruerar sin verklighet och därmed också varför och hur rörelsen förespråkar magiska praktiker.⁵⁰

Dessa analytiska verktyg ligger nära Olav Hammers metodologiska analysverktyg. Hammer argumenterar för att nya religiösa rörelser (till vilka Dragon Rouge tillhör) positionerar sig i den kultiska miljö och därigenom i den esoteriska diskurs som de verkar inom – genom att använda olika typer av strategier såsom hur rörelsen framställer religiös erfarenhet, tradition och vetenskap. Därigenom kan rörelsen positionera sig i den kultiska miljön och den

esoteriska världsbilden, och därmed konstruera sin egen form av verklighet/världsbild och syn på magi.⁵¹ Hammers diskursanalytiska verktyg blir därför också användbart för denna studie.

1.6.3 Mekanismer för legitimering av magi

En mycket relevant vetenskaplig diskussion/debatt inom ramen för denna undersökning är den som handlar om hur nya religiösa magiska rörelser förklarar, och därmed legitimerar, sin magiska praktik utifrån ett emiskt perspektiv, dvs. hur kan vi förstå hur den aktuella magiska rörelsen ser på magi som något ontologiskt verkligt i en kontext där den magiska praktiken får konkurrera med b.la. den moderna vetenskapen;⁵² vilka legitimeringsstrategier för bruk av magi kan skönjas hos de magiska rörelserna mot bakgrund av den moderna kontext de befinner sig i? Denna vetenskaplig diskussion uppkom alltså som en följd för att förstå hur magiska rörelser legitimerar sin praktik.

Det var i och med att forskaren Wouter J Hanegraaff, skrev en artikel i ämnet som diskussionen om magiska rörelsers legitimeringsstrategier tog fart. I artikeln menar

Hanegraaff att magiska rörelsers strategier kan förstås genom att aktörerna utgår ifrån ett slags

48 De andra är inte en bestämd person eller grupp – syftet med detta begrepp är att definiera den eller de som kontrasteras gentemot Dragon Rouge.

49 Taira 2013: 33.

50 Taira 2013: 33.

51 Hammer 2004: 29–30.

52 Asprem 2008: 142.

(16)

13

psykologiserande perspektiv för att legitimera sina magiska praktiker; genom psykologisering av magi kan praktiken förflyttas till en annan, separerad verklighet som är sammankopplad med den empiriska världen men samtidigt separerad, därmed undviker magi att stå i konflikt mot t.ex. vetenskap eller andra rationaliserings principer.⁵³ Andra forskare menade dock att Hanegraaffs slutsatser om magiska rörelser legitimeringsstrategier som enbart

psykologiserande var för enkelspårigt och generaliserande – några menade att magiska rörelsers legitimering av magi kan vara mångsidigt och därmed mer komplext.

En av de forskare som har bemött Hanegraaffs förklaring är Egil Asprem. Genom att

undersöka hur Aleister Crowley förhöll sig till magiska praktik, menar Asprem att denne b.la.

använde sig av ett vetenskaplig förhållningssätt till magi,⁵⁴ och att magi därför skulle betraktas som en del av den empiriska världen. Asprem menar därmed att magiska rörelsers legitimering av magi inte kan förklaras genom enbart en specifik strategi – han anser att psykologiseringsstrategin, som Hanegraaff föreslår, bara är en av flera olika strategier i hur vi kan förstå magiska rörelsers legitimering av sin praktik,⁵⁵ det går därför inte att använda en generaliserande förklaring för att förstå magiska rörelser legitimeringsstrategier.

Inom ramen för den vetenskapliga diskussionen om magiska rörelsers legitimering av sin magiska praktik råder det alltså visst oenighet om den kan förklaras generellt eller om den måste förstås utifrån olika perspektiv. I vilket fall är denna diskussion användbar för denna studies syfte. Diskussionen kommer att användas som ett verktyg för att undersöka hur Dragon Rouge legitimerar bruk av magi i sina initieringskurser. Legitimeringsdiskussionen om magi blir därmed ett slags analysverktyg (i kombination med tidigare beskrivna

metodologi och teoretiska ramverk) gentemot materialet för att besvara den tredje

frågeställningen, eftersom vi genom att använda Hanegraaffs och Asprems utgångspunkter kan undersöka vilka legitimeringsstrategier Dragon Rouge använder för att motivera bruk av magi.

Genom att undersökningen utgår ifrån en kombination av den innehållsanalytiska metodologiska kategoriseringen och de ovan nämnda diskursanalytiska verktygen, kan

givande innehåll för att besvara undersökningens frågeställningar framträda ur materialet som

53 Hanegraaff 2003: 366, 370.

54 Asprem 2008: 163.

55 Asprem 2008: 142.

(17)

14

analyseras. För att besvara den tredje frågeställningen kommer alltså även

legitimeringsdiskussionen att användas som teoretiskt redskap vid analys av materialet.

(18)

15

2. Undersökning

2.1 Disposition

Som vi tidigare nämnt så har det induktiva innehållsanalytiska och systematiserande

metodologiska tillvägagångssättet inneburit att en kategorisering av innehållet har växt fram under analysprocessens gång. Som ett resultat av detta kommer undersökningen disponeras genom dessa kategorier. Undersökningen består således av tre huvudkategorier Den mörka vägen, Bortom världens strukturer och Magi i det rationella tidevarvet. Varje huvudkategori har delats in i underkategorier som diskuterar och analyserar det material som har fallit in inom denna kategorisering. I slutet av detta kapitel redogörs det för en kortare

sammanfattning där de nyckeldestinationer som framträtt utifrån undersökningen att presenteras.

2.2 Den mörka vägen

I detta avsnitt kommer vi diskutera hur Dragon Rouge framställer sin egen rörelse och hur de positionerar sig i den kultiska miljö som de verkar inom. Vi kommer göra detta genom att undersöka Dragon Rouges syn och inställning till den ljusa magin i relation till den mörka magin och hur de positionerar sig utifrån de olika magisystemens utgångspunkter.

2.2.1 Ljuset i mörkret

Vi har tidigare diskuterat att Dragon Rouge använder ett magisystem som de menar tillhör den vänstra handens väg – dvs. ett magisystem som består av mörk magi. Det andra magiska systemet är den högra handens väg (right hand path) som ofta uppfattas som motsatsen till den mörka magin – den högra handens väg består alltså av ljus magi.

Något som blir tydligt i Dragon Rouges första och andra initieringskurs är hur sällskapet ofta positionerar sig gentemot vad de själva anser är den ljusa magins begränsningar – detta är ett återkommande fenomen i materialet.

Dragon Rouge menar att den ljusa vägen bara är en del av något större som tillhör den mörka sidan, men sällskapet är försiktig med att avfärda den ljusa sidan, istället förespråkar

sällskapet att den initierade förstår värdet av både den ljusa och mörka magin:

(19)

16

The dark magician is continuously in a process of breaking free from unconscious […] structures […] he or she can also construct light magical rituals […] especially for situations in which one wishes to bind energy. The magician needs a balance between the right and the left side, the light and the dark. It would be meaningless to work solely with the dark disintegrating force. To be able to create and cause change, one needs both aspects.⁵⁶

Enligt Dragon Rouge behöver magikern alltså arbeta med båda sidorna av magi för att bli en fulländad magiker. Dragon Rouges positionering som förespråkare för både den ljusa och den mörka sidan av magi gör att de också menar att de kan rikta sig gentemot andra esoteriska ljusa magiska esoteriska rörelser för att framhäva kritik mot dessa, vi kan bland annat se detta i hur Dragon Rouge positionerar sig i synen på astrala resor,⁵⁷ i relation till de ljusa magiska systemen:

The descriptions of astral journeys that one will most generally encounter in occultist literature will no doubt be about the worlds of the light […] Most scholars in the west who have investigated astral phenomena have coloured their work with Christian theories […] but is ignorant of huge dark worlds that western Esotericism refuses to acknowledge. Modern Esoterism of the light is constructed on a philosophy inspired by neo-Platonism and modern enlightenment Christianity in which hell has been abolished and replaced with a pessimistic view on life on earth⁵⁸

Vi kan redan här se att sällskapet riktar kritik mot kristendomen, något som kommer vara återkommande och som vi kommer beröra lite senare i undersökningen, men vi kan konstatera att Dragon Rouge i ovanstående text använder kristendomen som ett slags redskap för att motivera hur den ljusa vägen begränsas genom att den inte erkänner den mörka vägen och detta har bidragit till att ”As a result, many left hand path systems have moved away from astral travel and denounced astral magic as a right hand path magic of the light.”⁵⁹ Dragon Rouge accepterar dock inte att den ljusa vägens magi är den enda vägen som kan möjliggöra astrala resor; ”Nothing could be further from the truth.”⁶⁰

56 Magical Course 1.0 2010: 35.

57 Astrala resor innebär att förflytta sig till områden som är utomkroppsliga. För en djupare beskrivning om astrala resor utifrån Dragon Rouges perspektiv rekommenderas Astrala resor ut ur kroppen av Thomas Karlsson, rörelsens grundare.

(20)

17

Detta kritiska retoriska förhållningssätt blir än mer tydlig i hur Dragon Rouge konstruerar den ljusa och den mörka magiska vägen i relation till varandra när sällskapet beskriver astrala resor utifrån sitt eget perspektiv:

When the magician travels to the astral plane it will at first mainly be on the side of light […] The side of light, however, could be compared to a group of islands. One of the islands is our mundane world. By astral travel the magician may travel to the other islands, which are astral worlds of the light side. The dark side is the sea and it is here that the true treasures can be found. The magician must learn how to dive down into the dark dimensions to retrieve them.⁶¹

Den ljusa magin framställs alltså i detta specifika fall som en form av öar som ligger i ett vatten, ett vatten som består av den mörka magin, som den initierade måste försöka dyka ner i för att nå de mörka dimensionerna. Detta är bara ett av många exempel på när Dragon Rouge beskriver världen, i detta fall den astrala världen, genom hur den ljusa vägens magi bara är en del av något större, något som tillhör den mörka vägen.

Som vi tidigare diskuterat så kan Dragon Rouge genom bekräftelse och samspel av och med den ljusa magin göra så att sällskapet kan positionera sig på ett sätt som gör att deras magiska system kan rikta kritik mot andra esoteriska rörelser. Men sällskapet använder även den ljusa sidan som ett sätt för att skapa legitimitet för sin egen rörelse, detta synliggörs när sällskapet diskuterar sin magiska väg, The Draconian Path:

The progression on the tree of knowledge comes through the destruction of the present order with its limitations. Therefore the dark magician walks on the left hand path. The draconian magician is unique because he/she is at the same time conscious of and controls the reflecting effects on the right hand path.⁶²

Eftersom Dragon Rouge lyfter fram den ljusa vägen som en viktig (men begränsad) del av magin kan de därigenom också lyfta fram sin egen rörelse som unik bland andra mörka rörelser: ”the magician work with both trees in an integrating process. Many dark magical systems are only focused on the destructive powers of the left emanations without being conscious of their reactions on the Tree of Life.”⁶³ Genom dessa former av argumentation, att Dragon Rouges magiska tillvägagångssätt framställs som unikt, kan rörelsen inte bara

61 Magical Course 1.0 2010: 30–31.

62 Magical Course 2, Letter 1: 2.

63 Magical Course 2, Letter 1: 2.

(21)

18

reducera andra esoteriska rörelser, ljusa som mörka, de kan även framhäva sig själva som unika genom sin positionering mot andra mörka rörelser som avfärdar den ljusa magin.

Den ljusa magin används alltså delvis av Dragon Rouge som en slags byggkloss i konstruktionen av sig själva – genom att förespråka både ljus och mörk magi kan de

positionera sin egen rörelse som en unik i den esoteriska miljö där många andra mörka så väl som ljusa magiska ockulta rörelser också verkar.

Vi har nu sett att Dragon Rouge menar att det är viktigt att inspireras av den ljusa magin, även om den har begränsningar. Men hur motiverar Dragon Rouge den mörka vägens magi som den fulländade vägen – varför är den mörka magin mer fördelaktig än den ljusa

motsvarigheten? Vi kan börja med att undersöka följande citat:

The dark dimensions are not just hells […] but also worlds of lust, pleasure and ecstasy, in which pain and lust exist side by side and often pass over into each other. The light shines brightest in the dark and the underworld is home to both shadows and flames. While heavenly worlds of the light are characterised by sexlessness, which is illustrated by the biblical myths where all angels have the same sex, the dark worlds are characterised by extreme sexual expressions in which demons appear with gigantic phalli or where caves appear as female vaginas […] The dark worlds enhance the contrasts and extremes that causes them to be perceived warlike and chaotic, but in them a deep unity can still exist that contains all differences, like the colours that at diamond can reveal.⁶⁴

Dragon Rouge konstruerar alltså en världsbild som kan ses som en opposition mot den traditionella ljusa och kristna traditionella världsbilden. Verkligheten sträcker sig bortom detta, eftersom ljuset skiner som starkast i mörkret, som ovanstående citat anger. Det är alltså i rummet som skapas genom att visa den ljusa magins begränsningar som Dragon Rouge kan konstruera, och motivera den mörka sidan och därmed ge mörk magi legitimitet. Precis som i exemplet med hur Dragon Rouge beskrev det astrala planet, kan vi se en liknande retorik när sällskapet diskuterar sin syn på häxor och häxkonster:

They are calling themselves white witches and other embarrassing titles only to please the lords of the religions that have continuously tried to kill them […] They have not achieved the important insight that witchcraft belongs to the dark, ktonic and natural side of existence […] A witch must leave her old values and […] travel into the dark unknown.⁶⁵

(22)

19

Här framträder en beskrivning av de vita häxorna som närmast fientlig – dessa lever i en illusion eftersom de inte förstått att de egentligen är förtrycka av den religion, kristendomen, som tidigare försökt förgöra dem. Genom att måla upp denna bild kan Dragon Rouge återigen positionera sig på motsatt sida, den mörka sidan, genom att den ljusa vägen blir ett slags verktyg för att motivera den mörka sidan. Genom att lyfta fram den ljusa magins

begränsningar, i detta fall genom den vita häxans illusoriska världsbild, kan därmed den mörka vägen motiveras:

The witchcraft and the dark represents freedom and the life force while the religions of the light represents death, martyrs and self denial […] The ancient witchgods […] represented the original instincts of man. The god of light represented laws of mortality […] The witch must free herself from all the rules that are controlling the life force in her.⁶⁶

Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att den ljusa vägen innebär, enligt Dragon Rouge, begränsningar för magikern (häxan i detta fall) för att uppnå perfektion. För att magikern ska uppnå denna fullkomlighet behöver magikern vända sig till den vänstra handens mörka magiska väg. Dragon Rouge motiverar alltså den mörka vägen förträfflighet genom att sällskapet konstruerar sin verklighet och världsbild genom att positionera sig gentemot den högra handens ljusa magiska väg och lyfta fram dess svagheter och begränsningar. När dessa framträder uppstår ett slags tomrum i vilket Dragon Rouge kan lyfta fram den mörka vägens fullkomlighet, och därmed har Dragon Rouge skapat en verklighetsbeskrivning som motiverar bruk av mörk magi:

For the dark magician the dark side is tempting and it is a source of knowledge and power. […]

There are three main levels of knowledge, of which the first is our mundane knowledge and the information presented by the common science. Under this level we find the light esoteric

knowledge that has been transmitted through the common occult societies. Under this level we can find dark esoteric knowledge […] The light esotericism leads back into divine unity, while the dark esotericism leads beyond the divine […] The dark esotericism on the other hand leads out to primordial dragon entities […] who existed long before the gods light and who exist in the infinity beyond the divine light […] the darkness of infinity is a hidden light, so infinitely brighter than the light of the gods that it is thus perceived as darkness⁶⁷

67 Magical Course 1.0 2010: 51–52.

(23)

20

I det oändliga mörkret finns alltså ett hemligt ljus som brinner oändligt starkare än vad den ljusa magin kan åstadkomma. – här finns den högsta nivån av kunskap. Dragon Rouge förespråkar mörk magi eftersom den ultimata kunskapen ligger dold i mörker och som endast kan hittas genom att använda den mörka vägen och därigenom hitta det oändligt starka ljuset.

Men vad innebär egentligen denna kunskap, det gömda ljuset som brinner oändligt starkt i mörkret? Vad är egentligen detta ljus i mörkret som gör den mörka magin banar väg till perfektion och fullkomlighet – vad är det Dragon Rouge vill uträtta med sina magiska praktiker?

2.3 Bortom världens strukturer

För att förstå vad den mörka vägens fullkomlighet innebär för Dragon Rouge måste vi först undersöka och diskutera vad sällskapet lyfter fram som viktiga praktiker för magikern.

Genom att göra detta kan vi på ett konkret plan förstå varför dessa praktiker är viktiga och hur de relaterar till det som är målet med den mörka magiska vägen enligt Dragon Rouge. Genom att analysera de magiska praktikerna kommer vi alltså få nycklar till att förstå vad som finns i slutet av den vänstra handens väg och därmed kan vi förstå vad syftet med magi enligt Dragon Rouge egentligen är.

2.3.1 Den innersta kärnan

Ett återkommande inslag i Dragon Rouges initieringsmaterial är diskussionen och

argumentation för vikten om begreppet Will. Will är ett flitigt använt begrepp inom moderna magiska ockulta rörelser, och även likaså inom Dragon Rouge. Det är dock viktigt att vi förstår begreppet utifrån den magiska ockulta kontexten för att kunna förstå hur Dragon Rouge använder begreppet i sitt initieringsmaterial.

Will handlar – i den magiska kontexten – om det innersta väsendet inom människan.

Begreppet härstammar från Aleister Crowleys begrepp, True Will, som var helt central för dennes magiska praktik och religion Thelema; Crowley menade att det fanns en slags inneboende inre kraft/essens som människan bör fullfölja för att nå till sin sanna natur och därmed uppnå sin roll i universum.⁶⁸ Därför skiljer de magiska rörelserna, däribland Dragon Rouge, på den vardagliga viljan och True/Higher Will, varpå den senare tillhör en mycket

68 Pasi 2006: 286.

(24)

21

central del av Dragon Rouges magiska praktik.⁶⁹ Vi ska nedan undersöka hur Dragon Rouge diskuterar, konstruerar och positionerar sin syn på True/Higher Will för att därmed kunna förstå varför detta är så viktigt för sällskapet. Begreppet True/Higher Will som åsyftas i den magiska kontexten enligt Dragon Rouge kommer att beskrivas som sann vilja när den diskuteras vidare i denna studie.

Sällskapet konstaterar att “already from the first meditation, ritual or dream working you will notice small changes in your consciousness, in your experience of existence and of yourself […] to begin magical practice is to take a firm grip on your will in another new way”⁷⁰ Denna formulering faller väl samman med diskussionen om begreppet Will i början av detta avsnitt – Dragon Rouge menar att genom att börja med magisk praktik så kan människan (magikern) se sin vilja utifrån ett nytt perspektiv – den värdsliga viljan kan förändras till den sanna viljan (d.vs. True/Higher Will). Att få kontroll över sin inre kraft är helt centralt för Dragon Rouge och den verksamma magikern, inte minst när magikern ska initieras i sällskapet: ”being one with one’s will, and to act accordingly. This is the Draconian path. The initiation is mainly focused on getting in contact with one’s higher will”⁷¹.

Men varför ska magikern arbeta med viljekraften och den sanna viljan? Vad anser sällskapet är möjligt att uppnå?

the will is the weapon of the magician. The magical training is a sharpening of the will, which gives it an edge that can cut through all unnecessary resistance. The magician learns how to work with his/her will in all aspects of life and to thrust it into his/her goal at the right time, and at the right place. He or she knows what is important […] where to focus energy and where not to absorb it.⁷²

Genom att träna upp magikerns viljekraft, kan magikern rikta fokus mot förändring. Sann vilja och viljekraft konstrueras alltså och används som ett slags redskap för att skapa

förändring för magikern. Faktum är att begreppet är så centralt för Dragon Rouge att de menar att “Will and determination are the only factors that alone can cause miracles.”⁷³ Den inre

69 Granholm 2014: 49, 80.

71 Magical Course 1.0. 2010: 7.

(25)

22

sanna viljekraften för magikern är alltså ett mycket viktigt redskap inom Dragon Rouge eftersom den på ett avgörande sätt kan skapa förändring i magikerns tillvaro.

Men att skapa förändring är inte det enda viktiga med att nå den sanna viljan. Om denna inre sanna vilja inte tas tillvara av magikern kommer magikern inte bara gå miste om möjlighet till att skapa verklig förändring som betyder något – magikern kommer också att slukas av andra med starkare viljekraft: ”The will of most people is weak and without focus, which forces them to submit to those with stronger will. Success in life is not just about talent and knowledge, but about the will to succeed.”⁷⁴ Den sanna viljan är alltså något som förutsätts för att magikern ska kunna uppnå det denne vill, men den är också viktig för att magikern ska kunna undvika att underkastas av de med starkare viljekraft. Dragon Rouge kan genom denna form av argumentation, att viljekraften är något som är viktigt att ta kontroll över, annars kommer någon annan kontrollera människans/magikerns sanna vilja, styrka sina argument för att vilja är något viktigt. Vikten av magikerns viljekraft lyfts alltså fram genom att Dragon Rouge kontrasterar den som:

1. något magikern har kontroll över – därmed kan denne kontrollera förändring 2. något magikern inte har kontroll över – därmed kommer denne att underkastas av

andra med starkare viljekraft

Vi kan därmed fastslå att den sanna viljan, är ett mycket centralt begrepp inom Dragon Rouge, och ett viktigt redskap förankrat med sällskapets magiska praktiker; genom att få kontroll över den inre viljekraften så blir den värdsliga viljan till den sanna viljan – magikerns kraft. Genom initiering och genom att arbeta med sin sanna vilja och den inre viljestyrkan har magiken nu förutsättningar att väcka den inneboende kraften i sig: “The magician can now create individual structures […] has an active and creative attitude to his/her own life […] by easing this structure, the life force is released […] Only then can one awake the inner energy – the force that is symbolised by the Dragon”⁷⁵

Precis som vi diskuterat ovan är det alltså mycket viktigt att magikern arbetar med den inre viljestyrkan och den sanna viljan för att kunna väcka den inre kraften och för att bygga upp sina individuella strukturer. Men för att kunna arbeta med den sanna viljan, den inre kraften

(26)

23

och därmed skapa möjligheter för att bygga upp individuella strukturer i sitt liv måste magikern rent praktiskt agera på ett specifikt sätt i sin tillvaro – magikern måste frigöra sig själv får det världsliga livets regler och strukturer. Hur detta gestaltas och kommer till uttryck inom Dragon Rouge ska vi diskutera nedan.

2.3.2 Befrielse genom rasering

För att kunna hitta sin sanna vilja och inre kraft behöver magikern få kontroll över sitt liv och sin tillvaro, vilket är möjligt genom att frigöra sig från de värdsliga materiella reglerna och strukturerna i det vardagliga livet. Detta är ett tema som Dragon Rouge återvänder till många gånger under sina två första initieringskurser. Vi ska först undersöka hur sällskapet gestaltar sin syn på den värdsliga och materiella världen genom att diskutera hur dessa kommer till uttryck i initieringskurserna.

Draconian magic is the magic of clear seeing. Most people are living in a glass globe which is misted by themselves […] they can only see the outlines of the world outside […] and they are interpreting the world outside through their own reflection […] Man receives information about the other side only after having filtered it through the self.⁷⁶

Dragon Rouge beskriver världen som en glasglob som är täckt av en dimma – bortom det värdsliga kan dock något annat anas bakom dimman. Vad som kan anas bortom dimman är dock höljt i dunkel – människan kan inte fullt ut förstå detta eftersom hen tolkar världen genom sin egen reflektion. Därför behöver magikern tidigt arbeta med att omkullkasta de värdsliga strukturerna: ”One of the first tasks for the magician entering the dark path is to begin the deconstruction the structures that control him/her […] Through being conscious of how one is controlled one is liberated.”⁷⁷ Magikern måste alltså själv få kontroll över sitt liv för att kunna att se bortom det den materiella världen – och därmed kunna arbeta med sin självutveckling. För att göra detta måste magikerns liv förändras: ” For the magical adept it is very important to break the mundane living pattern and the daily routines. Only when these are penetrated can the magician open up to the extra ordinary experiences.”⁷⁸ Magikern måste alltså bryta mot de världsliga strukturerna och reglerna för att kunna utvecklas som magiker.

(27)

24

Genom att kontrastera det värdsliga/materiella vanliga livet och världen mot något som finns bortom detta, något som bara kan nås med mörka magiska krafter, kan Dragon Rouge

argumentera för sitt bruk av magi:

insanity can be defined as the knowledge and the states of consciousness that is outside ordinary limits […] A dark magician must bring his consciousness outside the ideas and conceptions of the world that everyone is brainwashed with since birth. The hidden power sources and the magical abilities can only be obtained if one is open for all that is beyond the conventional and accepted. A dark magician must not be inhibited and left with old conceptions⁷⁹

Genom att använda det världsliga, materiella världen som en slags verktyg för att beskriva dess tillkortakommanden, kan Dragon Rouge konstruera och kontrastera sin egen världsbild gentemot det världsliga, begränsande på grund av dess strukturer. I detta fall blir ordvalen mycket hårda; människor är inte bara begränsade, de har också blivit hjärntvättade sen födseln och därför förstår de inte hur världen egentligen är beskaffad. Därmed legitimeras den mörka vägen; det är i mörkret som en dold verklighet existerar, något som magikern ska dra nytta av.

Men för att kunna göra det så måste denne inte förblindas (hjärntvättas) av de världsliga begränsade strukturerna.

Om magikern arbetar med att bryta sina vanliga levnadsmönster så kommer denne kunna ta sig igenom de värdsliga och materiella begränsningarna och därmed kan denne nå till det som är dolt bakom dimman enligt den tidigare metaforen om glasgloben:

The three main categories we are understanding the world through are time, space and casualty […] The picture that we are receiving through the intellect and the categories is what we are calling cosmos, order and the side of light […] The world outside the glass globe is what is called chaos and the unknown. It is “the dark side” […] The draconian path of clear seeing is by cleaning the globe from the mist so that the world outside is appearing clear and in its wholeness.⁸⁰

Som vi diskuterat i avsnitt 2.2.1 kan vi återigen se att Dragon Rouge positionerar sig och synen på den mörka magin som rätt magisk väg genom att konstruera den ljusa magin/vägen som begränsande; det är först när den mörka magin – genom Dragon Rouges magiska väg The Draconian Path används, som magikern verkligen kan se bortom det som är dolt i dimma;

(28)

25

genom kaos och det okända kan människan få klarhet i vad världen egentligen är, och det är genom den mörka magin, den vänstra handens väg, som magikern kan hitta verktyg för att bryta mot konventioner och de värdsliga strukturerna:

In all societies during all times man has created rules and […] principals of how one should be and act […] In religious environments these ideal principals have been attributed to the divine […] and man lived according to them as if they were laws of nature. One part of the left hand path is antinomianism where all laws and rules are broken systematically to make one aware of them and not follow them blindly⁸¹

Återigen kan vi konstatera att Dragon Rouge positionerar sig gentemot det världsliga genom att beskriva dess begränsningar; i detta fall genom att argumentera för att människor är inlåsta i religiösa miljöer som skapar regler och strukturer – regler som behöver brytas, vilket kan göras genom den mörka magiska vägen, det är bara på detta sätt magikern kan utvecklas.

Det värdsliga används alltså med fördel av Dragon Rouge för att konstruera sin världsbild där den mörka magin är optimal, genom metaforen med glasgloben som är höljd i dimma

konstrueras det värdsligas begränsningar; och därigenom blir begränsningarna ett slags redskap som Dragon Rouge kan positionera sig mot för att därigenom legitimera den mörka magin som kan ta magikern bortom den begränsande värdsliga världen:

Everything is force and energy […] The world inside the globe is a stabilized system of energy in fixed form. The fixed energy is not accessible for man. Inside the fixed form is a core of pure free and moving force like the lava in the centre of the earth. This is the force that the magician is using and focusing to open a crack in the globe so that the world outside is accessible.⁸²

2.3.3 Ordning genom kaos

Det är alltså genom att förstöra och demontera de rådande och värdsliga strukturerna, när magikern tagit sig till det okända och kaoset som denne kan se den verkliga världen. Vi har redan kort berört begreppet kaos i ett av de ovanstående citaten, men vi behöver undersöka hur Dragon Rouge berör begreppet på en djupare nivå eftersom det är ett begrepp som är återkommande i förklaringen och beskrivningen över hur världen egentligen är beskaffad enligt sällskapet – genom att undersöka begreppet kaos kan vi alltså få en djupare förståelse

(29)

26

för hur Dragon Rouge manifesterar sin världsbild. Det är framförallt i slutet av den första initieringskursens material som sällskapet börjar diskutera begreppet kaos på allvar. Här kan vi se att begreppet verkar vara av stor vikt:

chaos does not have to be something negative or destructive. It can be the utmost source to creative power. Everything has its origins in the original chaos. A dark magician follows the dark powers of chaos and annihilates the limited concept of the world and of the self, to reach the utmost power of freedom.⁸³

Dragon Rouge menar att kaos inte alls behöver vara något negativt, snarare tvärtom – i kaoset kan riktig förändring uppnås, det är i kaoset som magikern kan nå bortom begränsningarna i den materiella världen:

Chaos is the original state of existence. It is the darkness that existed before creation, all the impulses that in a structured form creates a thought, what is unpredictable in nature and everything beyond our reason and understanding, hidden in the mists of mystery. Magic is the art of change, therefore magic is knowledge about the effects of chaos⁸⁴

Enligt Dragon Rouge är alltså kaos grundvalen till allt, det är här magikern hittar existensens sanna tillvaro, i kaoset verkar existensens i sin kärna. Dragon Rouge konstruerar denna syn på kaos genom att beskriva det som ursprunget till allt. Detta kan sällskapet göra eftersom de beskriver mörkret som om att det var det enda som fanns innan något skapades, därför är det i mörkret som tingen skapas; magikern behöver därför verka i det mörka kaoset, där denne inte är låst och bunden till rådande strukturer och regler – genom att verka bortom dessa strukturer kan magikern uppnå riktig förändring:

in fear of ourselves we have repressed great parts of existence. We are caught in our limited conceptions and are living in them totally unaware of the dark reality that exists outside. If the walls that are protecting us would fall, it would lead to chaos and our annihilation. For a dark magician the unknown and the dark parts of existence is a well known reality with which he/she works.⁸⁵