Droger framstår i rapporten som ett påtagligt närvarande fenomen i unga män-niskors vardag. Informanternas berättelser ger bilder av droganvändare både från primära egna upplevelser liksom från omgivningens uppfattningar och kulturella föreställningar. Budskap, både för och emot droganvändning kopplar på olika
63
sätt samman faktadelar, moral och politiska värderingar i ett normförstärkande syfte. Genom den mångfasetterade exponering som de unga utsätts för, tvingas de till en bearbetning av olika budskap, vilket i sin tur kräver en reflexivitet och ett strategiskt förhållningssätt bland de unga, menar forskarna. En central fråga för den unge blir vilka budskap som uppfattas som trovärdiga och tillförlitliga för att grunda egna slutsatserna – särskilt när budskapen både är mångtydiga och motsä-gelsefulla. Forskarna menar att navigering vad gäller droganvändande inflätas i lev-nadsprocessen i övrigt och att vägen till vuxenlivet innehåller såväl öppningar som spärrar i förhållande till droganvändande. Det dominerande mönstret tycks dock vara ”att droganvändning förefaller vara underordnat andra värderingar, aktivite-ter och mänskliga relationer”. Droganvändning blir mer som (s.120) ”ett mer eller mindre tillfälligt inslag kopplat till kulturell identitet.” De drogpositiva och drogne-gativa budskapen kunde renodlas till dikotomier enligt nedanstående uppställning.
Vi har redigerat uppställningen något för att ange vår tolkning av preciseringar av vilka områden dikotomierna avser (s. 110).
I sammanställningen i tabell 3 har vi här samlat de aspekter som vi uppfattar rör droganvändningen mer övergripande: ”situationell användning, huvudsaklig ef-fekt, aura och normbrott”, de aspekter som rör den egna personen och identiteten:
”självpresentation, autonomi, självkontroll, stimulansens karaktär och ruset, och slutligen delar som handlar om risker med droganvändning: ”riskuppfattning,
risk-Aspekter Positiv innebörd/inställning Negativ innebörd/laddning Situationell användning Fest, glädje och rekreation Flykt undan problem och tristess Huvudsaklig effekt Kreativitet, vidgat medvetande Passivitet, destruktivitet
Aura Äventyr Fara
Normbrott Förbjuden frukt – extra kick Kriminellt – avskräckande
Självpresentation Alternativ identitet och livsstil Avvikande identitet och livsstil
Autonomi Självständighet/uppror Osjälvständighet, svaghet och brist på mognad Självkontroll Våga släppa Risken att förlora
Stimulansens karaktär Genuin Artificiell
Ruset Extraordinära upplevelser Skrämmande upplevelser Riskuppfattning Relativt oskadligt (åtminstone cannabis) Skadligt (även cannabis) Riskkontroll Risker kan kontrolleras Risker kan inte kontrolleras Missbruksrisk Personlighet och livssituation avgör Vem som helst kan fastna
dem som fastnar
ÖvergripandeRisker
Identitets- aspekter
Tabell 3. Uppfattning om droganvändning fördelat på olika aspekter och positiv och negativ inställning.
64
kontroll och missbruksrisk”. Forskarna kommenterar sin uppställning med att den
”åskådliggör, i renodlad form, det ”korstryck” av komplexa och till synes oförenliga tolkningsalternativ som kommer till uttryck i intervjuerna. Och de fortsätter med att framhålla att det på grund av mångfald och mångtydigheten i fråga om budskapen krävs att varje individ måste göra ett eget ställningstagande. Det är dock inte säkert att en person som ställer sig positiv eller negativ till droganvändning anammar varje del av en viss position. Man kan exempelvis ta avstånd från droganvändning, men ändå anse att cannabis är en relativt ofarlig drog.
”Dubbelheten och kluvenheten finns både hos individen själv och i omgivningen”
(s. 114) säger forskarna och fortsätter: ”För varje argument finns det ett motargument och för varje tolkning finns ett alternativ”. Fram träder ett ambivalent mönster och en osäkerhet som är inbyggd i informanternas hållning som också påverkar deras syn på risker med droganvändning. Forskarna uppfattar risker som sociala konstruktioner som återspeglar och rekonstruerar ett meningsskapande och sammanhållande socialt kitt. Ungdomen har att navigera mellan ”budskap och mer eller mindre institutiona-liserade tolkningsramar i omgivningen, den egna personliga erfarenheten och möten med andra människor”, (s. 115). De individuella strategierna är både komplexa och individuellt utformande och ses som ett personligt ansvar och val, vare sig det gäller droganvändning eller livsprojekt. Strategierna utformas i samspel med andra men det ges utrymme för individuella ställningstaganden. Teman i informanternas berättelser som påverkar men även överlappar i ungdomarnas navigeringsstrategier beskrivs som: ”Kunskap som kompass”, lyhördhet för budskap som bekräftar den inställning man vill ha legitimerad. ”Situationernas och relationernas makt”, situation och kontextbundenhet ramar in bruket och den subjektiva innebörden och meningen av drogbruket. ”Drogens kraft”, drogens attraktionskraft i motsats till rädsla för kontrollförlust och beroende. ”Samhällets normer och kontroll”, överskridande av samhällets normer är avhållande men också något som väcker nyfikenhet.
Skårner, Donning och Månsson formulerar tre övergripande meningsstrukturer som de applicerar på informanternas subjektiva motiv för droganvändning som de också tänker kan tillskrivas andras motiv (s. 112). Dessa strukturer kan såväl ha en positiv som en negativ innebörd i förhållande till droganvändning. Hedonism:
Droganvändning som fest och glädje, men också risken för okontrollerat bruk och kontrollförlust – att vara slav under lasten. Eskapism: Droganvändning som avbrott från vardagen, där den negativa innebörden handlar om flykt från och lösningsförsök i förhållande till sociala och psykologiska problem. Kreativism: Droganvändning som led i sökande efter ökat medvetande och skaparkraft å den ena sidan och mental och social nedbrytning med konsekvenser som apati och oönskade personlighets-förändringar å den andra. Författarna menar att dessa metaforer även frilägger och
65
avspeglar en grundläggande dualism i synen på narkotika som finns i vårt samhälle och vår kultur, vilket avspeglas i informanternas berättelser. De är också utgångs-punkt för den definition som de bär med sig om självkontroll i förhållande till bruk och missbruk och skillnad mellan användare och missbrukare.
Forskarna för fram att informanternas bilder pekar på att grunden för ett kon-struktivt preventivt arbete måste utgå från unga människors perspektiv och aktiva deltagande och att det bärs fram av ett samspel. Det blir en utmaning för samhällets drogprevention (s.121) ”att på ett nyanserat och trovärdigt sätt möta hur cannabis ställs mot alkohol och tackla den upplevelse av inkonsekvens och dubbelmoral från samhällets sida som den jämförelsen ger upphov till i en hel del ungdomars ögon.”
I det drogpreventiva arbetet menar forskarna att det är viktigt att uppmärksamma den dualism och ambivalens som tycks finnas i ungas hållning till droger men att ta vara på detta förhållande som en utgångspunkt för en reflekterande dialog.