Jan Ramström
58
kontrollerat effekter på mentala funktioner efter avslutat missbruk. En annan viktig studie som lyfts fram är den svenska värnpliktsstudien från 80-talet som fortfarande har stor betydelse för kunskapen om cannabis skadeverkningar. Där framgick för första gången kopplingen mellan användandet av cannabis och ökad risk för psy-koser. Det stod också klart att risken var bunden till mängden; ju mer du använder cannabis, desto större är risken för psykoser.
– Det är ett tungt argument för att verka för minskat användande av cannabis.
Orsakssambandet mellan funktionella psykoser, vilket skiljer sig från de tillfälliga toxiska, och cannabis är ett av de mer bekymmersamma hoten med cannabis. Det är ett folkhälsoproblem, säger jan Ramström. Och fortsätter med att beräkningar visar att det skulle vara möjligt att minska förekomsten av schizofreni i en befolk-ning med tio procent om användandet av cannabis minskade.
Trots riskerna är det många som ser cannabis som ett relativt ofarligt preparat. En förklaring kan vara att det först nu finns tillförlitlig forskning om riskerna och att samhällets mer förlåtande syn på cannabis under 60- och 70-talet till viss del hänger kvar. Cannabisanvändning uppfattades länge även som mindre bekymmersamt inom narkomanvården. Trots stränga krav på att vara drogfri under behandling fanns ett visst överseende med om patienten använde cannabis.
– Då hade vi dåliga kunskaper om hur cannabis kom in i sammanhanget, vi visste mycket mer om centralstimulerande preparat och så småningom om heroin. Det fanns en allmän okunskap kring cannabis, konstaterar jan Ramström.
just synen på cannabis är något som behöver diskuteras mer, eftersom den all-männa synen i samhället spelar roll för användandet. Information om att det är farligt bidrar till att minska efterfrågan, menar jan Ramström och nämner heroin som jämförande exempel.
– Det finns inte någon acceptans i samhället kring heroin, vilket beror på att bruket har väldigt tydliga skadeverkningar, exempelvis i form av dödsfall. Cannabis har mer dolda skadeverkningar, även om de också är mycket påtagliga när man undersöker dem närmare. problemet är att skadeverkningar som är mindre synliga påverkar synen på ett preparat i samhället, om det är farligt eller inte. Därför är det viktigt att kunna informera och på saklig grund tala om riskerna med cannabis.
I det här sammanhanget anser jan Ramström att det är viktigt att framhålla den förändring som skett mot högre koncentration av ThC i cannabispreparat under senare år. Detta innebär att det är ett farligare preparat idag än för tio år sedan. Förr hade hasch en koncentration med ThC på fyra till sex procent, och marijuanan ännu lägre, uppskattningsvis mellan två och fyra procent. Idag kan du hitta marijuana med en koncentration på 15–20 procent, även om det finns en stor variation så har det skett en ökning. Denna tros bland annat ha sin förklaring i en mer fabriksmässig och ”effektiv” tillverkning.
59
– Det har varit ganska besvärligt att förstå varför marijuana skulle vara så starkt.
jag tror att det är en sådan sak som är extra bekymmersamt med cannabis idag. Det blir exempelvis ännu farligare att köra bil och för en ovan användare är det särskilt lätt att det utlöser, inte bara de ”vanliga” kognitiva bristerna, utan de kognitiva funktionerna sänks till en nivå så att förvirring uppstår. är du förvirrad ökar också din utsatthet. Allt detta förvärras av de högre koncentrationerna.
jan Ramström framhåller samtidigt att det krävs mer kunskap om variationen av koncentrationen av ThC. här krävs en förbättrad samverkan mellan myndigheter, såväl mellan polis och Statens kriminaltekniska laboratorium som hälsovårdande myndigheter.
Ramström avslutar med att senare års forskning gett allt mer bevis för att cannabis är en skadlig drog och att det därför faktiskt är ett samhälleligt anständighetskrav att på alla sätt försöka komma ut med information till unga och sådana som har möjlighet att påverka deras användning. l
60
F
ör att förstå hur man ska kunna motverka ett bruk av narkotika, krävs såväl kunskap om drogens specifika verkningar, som kunskap om de kulturer och livsstilar där droger ingår som en naturlig eller åtminstone tillåten del. Att associera sig till kultur eller livsstil som är för droger, innebär naturligtvis en mycket större risk dels för att man exponeras för tillfällen att använda drogen och dels för att benägenheten att själv vilja prova ökar. De två norska forskarna Sveinung Sand-berg och Willy pedersson menar i sin bok Cannabiskultur (2010) att den kultur och illegala ekonomi man blir involverad i som cannabisbrukare i själva verket är en av de stora riskerna med drogen. Denna involvering innebär kontakter med kri-minella grupper och en risk för att komma in i sådana subkulturer, vilket har stor betydelse för individens identitetsutveckling. Slutsatserna kommer från deras stora kvalitativa studie i Norge.Inom ”Mobilisering mot narkotika” initierades studier som relateras till missbruks-mönster och attityder till droganvändning inom olika grupper, så som klubbesökare, backpackers, studenter och ”vanliga” unga. Stort intresse fästes vid drogers funktion för identitet och identitetsskapande bland unga samt unga och beroende. även för grupper som hemlösa, långtidsuppföljning av narkomaner och om narkotikarelate-rad död gjordes studier för att samla kunskap om droganvändning och drogkultur i Sverige. En frågeställning för en del av dessa studier var vad det innebär att ”droga ibland”, studier med philip Lalander som ansvarig. Rapporterna vänder sig till yrkes-verksamma, beslutsfattare och andra som har intresse för djupare kunskaper inom narkotikaområdet. För projekt som inte var slutförda vid avrapporteringen kommer vi att hänvisa till de färdiga arbetena. De ursprungliga rapporterna kan hämtas från Folkhälsoinstitutets webbplats som pdf-filer. Vi inleder här med en studie med det mest övergripande anslaget, för att sedan presentera studier om olika subkulturer och droganvändning förknippade med vissa livssammanhang och stilar.