De nästkommande frågorna som ställdes i intervjun var frågor som inte direkt handlar om ele-vernas förståelse av kartor som modell av jordklotet, utan istället om eleele-vernas förståelse av naturvetenskapliga och geografiska samband, samt förståelse av abstrakt tänkande. I denna del av intervjun ställdes frågor om jordens dragningskraft, var på jordklotet man kan bo, och hur det är att resa från norr till söder. En annan fråga som här ställdes var åt vilka håll floder kan rinna.
5.4.1 Tankar kring jordens dragningskraft
Två av frågorna i denna studie handlade om att försöka synliggöra hur eleverna tänker kring jordens dragningskraft. Först frågades eleverna om man kan ramla av jordklotet om man befin-ner sig på det södra halvklotet. Följdfrågan handlade sedan om vad det är som eventuellt gör
34
att man inte ramlar av jordklotet. Samtliga av de elva tillfrågade eleverna svarade att man inte kan ramla av jordklotet och på frågan om varför man inte ramlar av så svarade åtta av elva elever att det är på grund av jordens dragningskraft. Även ordet gravitation användes av en elev.
Två elever svarade att det finns en magnet som håller kvar människan på jorden. En av eleverna svarade att man inte kan ramla av jordklotet, men kunde inte svara på varför.
En elev, här kallad Elias, svarade följande på frågan:
I: Om man bor här nere på den här delen (visar Nya Zeeland) kan man ramla av jorden då?
Elias: Nä.
I: Nej, det kan man inte. Vad är det som gör att man inte kan ramla av.
Elias: Det är dragningskraften från jordens mitt.
När det gäller dessa frågor så fanns det en tydlig förståelse hos eleverna att det är möjligt att bo även på det södra halvklotet och att detta kan man göra eftersom det finns en osynlig kraft som håller människor och föremål kvar på jorden. Detta skulle enligt Piagets synsätt indikera att samtliga elever har förmåga till abstrakt tänkande vilket enligt Piaget (1968) vanligtvis infaller först i det formellt operationella stadiet, då förmågan till abstrakt tänkande är ett av känneteck-nen på detta stadie. Då stadiet vanligtvis infaller från 12-årsålder skulle detta innebära att samt-liga elever trots deras ålder ändå har en viss förståelse för abstraktioner. Om svaren eleverna gav istället ses genom Vygotskijs syn på barns utveckling, så betyder detta istället att eleverna genom den kultur de är en del av har förvärvat sig kunskaper om att människor kan bo på olika ställen av jordklotet och att det är en dragningskraft som gör detta möjligt (Vygotskij, 1995, 1999).
Enligt Piaget (1968) så strävar barn liksom vuxna efter att ha mental jämvikt. Med detta menas att en kognitiv balans i medvetandet råder. När det gäller elevernas förståelse av att människor inte kan ramla av jordklotet oavsett var de befinner sig, eftersom en osynlig kraft förhindrar detta, har denna kunskap enligt Piaget (1968) förvärvats genom adaption av tidigare tanke-mönster. Detta har skett genom assimilation, där nyförvärvad kunskap lagts till den gamla, eller genom ackommodation där de gamla tankemönstren gjorts om för att passa den nya kunskapen.
Då jordklotet är sfäriskt, och det vid betraktande av jordgloben kan tolkas som om man på södra halvklotet kan ramla av, skulle detta kunna indikera att eleverna gjort om sina tankemönster genom ackommodation, eftersom det krävs en större förändring i elevernas mentala tankesätt för att införliva förståelsen av att man inte kan ramla av jordklotet, trots att denna är sfärisk. En omstrukturering av tidigare etablerade kunskaper behövs för att införliva den nya kunskapen (Illneris, 2007). Lyckas eleverna med detta och jämvikt i de mentala tankegångarna finns, så uppstår ekvilibrium ( Piaget, 1968). Då alla elever svarade att man inte kan ramla av jordklotet, och alla elever utom en, kunde ge en godtagbar förklaring på varför man inte kan ramla av, skulle detta innebära att ekvilibrium gällande jordklotet och dess dragningskraft uppnåtts hos den stora majoriteten av eleverna.
35
5.4.2 Tankar kring resande och hur floder rinner
På frågan om tidsåtgången när man åker från norr till syd och sedan tillbaka, svarade majorite-ten, åtta av elva elever att det tar ungefär lika lång tid om förutsättningarna för resan är de samma. Tre av elva elever svarade att det tar mindre tid att åka söderut eftersom man då åker nedåt (nedförsbacke), och att det därmed tar längre tid att åka tillbaka eftersom man då måste åka uppåt på jordklotet, vilket innebär uppförsbackar och därmed längre tidsåtgång. Alexander förklarade det på följande sätt:
Alexander: Det tar längre tid att flyga från Afrika till Sverige.
I: Ja, jag tänker att vi skulle köra bil, men du tänker att det tar längre tid att resa från Afrika till Sverige?
Alexander: Mm.
I: Varför tar det längre tid?
Alexander: För Afrika ligger ju mer söderut, och då åker man ju uppåt.
På frågan om hur floder rinner och vad som avgör hur de rinner gav eleverna även i denna fråga olika svar. Fem av eleverna svarade att floder bara rinner söderut, det vill säga neråt på jord-globen. Fyra av eleverna svarade att floder kan rinna åt alla väderstreck och att det är hur land-skapet ser ut som avgör detta. Två av eleverna svarade att hur floder rinner beror på hur det blåser.
Alexander som tidigare förklarat att det tar längre tid att åka från Afrika till Sverige svarade följande på frågan om hur floder rinner:
Alexander: Jag vet bara att de kan rinner åt ett håll (pekar neråt på jordgloben).
I: De kan rinna åt ett håll? Åt vilket håll rinner de då?
Alexander: Söderut (pekar nedåt på jordgloben).
En flicka här kallad Olivia kopplar hur floder rinner till egna erfarenheter från semestrar i Gambia:
Olivia: Eh… jag vet inte. Jag tror att det kan rinna så här (visar norrut på jordgloben) I: Ja, att de kan rinna uppåt (visar norrut på jordgloben).
Olivia: För den… det är ju så här… den rinner ju ut till havet här i Gambia (pekar på Gambia).
36
I: Ja, precis. Gambia känner du till?
Olivia: Ja, där har jag varit.
I: Gambia ja, då har du sett att det kan rinna åt olika håll?
Olivia: Mm.
Frågan om tidsåtgång när man reser söderut kontra norrut på jordklotet, där Alexander och två andra elever svarade att det tar längre tid att resa tillbaka till Sverige, eftersom detta då innebär uppförsbacke, skulle kunna indikera att dessa elever har vissa svårigheter med förståelsen av jordklotet som en sfär. Enligt Piaget så sker vid 12-årsåldern övergången från konkret operat-ionella till det formellt operatoperat-ionella stadiet. Det är först i detta stadie som barn kan dra slutsat-ser från hypoteslutsat-ser och lär sig att tänka abstrakt. Innan denna fas infaller så är barnet beroende av iakttagelser som barnet själv gjort för att förstå sin omvärld (Piaget, 1968). Detta skulle kunna vara en förklaring på varför eleverna tror att det tar längre tid att resa norrut än söderut på grund av att man då reser uppåt som Alexander förklarade. Söderut betyder neråt, medan norrut då betyder uppåt, vilket innebär mer motstånd och längre tidsåtgång. Då Sveriges place-ring på jordklotet är norr i förhållande till Afrika så blir en naturlig följd att det är nedförsbacke när vi åker söderut och uppförsbacke när vi åker norrut, eftersom det ser så ut om man ser på världskarta eller jordglob. Innan barnet förstår abstraktioner är det enligt Piaget (1968) bero-ende av de observationer barnet själv gjort. Saknas egna erfarenheter så blir elevernas förmåga att läsa karta och se hur länder och världsdelar är placerade i förhållande till varandra ett sätt för barnet att tolka den verklighet de är en del av. Då majoriteten av eleverna svarade att det borde ta lika lång tid om förutsättningarna var de samma så kan detta tolkas som om dessa elever kommit längre i sin kognitiva utveckling och delvis övergått från det konkret-operation-ella stadiet till det formellt operationkonkret-operation-ella stadiet. I detta stadie klarar barnet av att förstå ab-straktioner och är inte längre lika beroende av egna erfarenheter och observationer för att kunna dra slutsatser angående jordklotet. Då det formellt operationella stadiet enligt Piaget (1968) först infaller vid 12-årsålder skulle detta i sådana fall innebära att dessa elever är något tidiga i sin kognitiva utveckling, vilket är möjligt, då dessa åldersangivelser är ungefärliga.
Vid frågan om hur floder rinner förklarar Olivia att hon själv sett hur en flod i Gambia kan rinna åt olika väderstreck och drar utifrån denna erfarenhet slutsatsen att detta gäller alla floder.
Denna förmåga att dra slutsatser från egna erfarenheter kan indikera att Olivia har ett välut-vecklat logiskt tänkande som enligt Piaget infaller i slutet av det konkret operationella stadiet (Piaget, 1968). Detta stadie infaller vanligtvis när barnet är mellan sex och tolv år, vilket också stämmer på respondentens ålder, då hon åldersmässigt befinner sig i detta stadie. Även de andra eleverna som svarade korrekt på frågan kan antas befinna sig i slutet av detta stadie då ett väl-utvecklat logiskt tänkande kan antas vara en förutsättning för att kunna svara korrekt på frågan.
Även förmågan att kunna dra logiska slutsatser utifrån egna erfarenheter kännetecknar slutet av det konkret operationella stadiet (Piaget, 1968). Respondenterna som svarade korrekt på frågan skulle även kunna befinna sig i ett tidigt skede av det formellt operationella stadiet, då detta stadie kännetecknas av förmågan till abstrakt tänkande, vilket även det kan vara en förutsättning för att eleverna ska kunna ge ett korrekt svar på frågan. Skillnaden mellan slutet av det konkret
37
operationella stadiet och början av det formella operationella är främst förmågan att dra slut-satser av hypoteser och förmågan att tänka abstrakt. Innan denna fas infaller, så är barnet bero-ende av iakttagelser som barnet själv gjort för att förstå sin omvärld (Piaget, 1968).
38