7. RESULTAT & ANALYS AV DATA
7.3. E XEMPEL PÅ HUR LÄRARE ANVÄNDER DIGITALA MEDIER I UNDERVISNINGEN OCH HUR DETTA KAN BIDRA TILL ATT
För att besvara uppsatsens tredje frågeställning om hur sex engelsklärare använder digitala medier i undervisningen för att tillgodose de tre grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet för att eleverna ska utveckla inre motivation har samma analysverktyg som användes för att analysera uppgifterna ovan använts även här. Till grund för denna analys ligger lärarnas beskrivningar av olika lektionsaktiviteter där digitala verktyg används.
Lärare 1, 2, 3, 4 och 5 berättar om hur de använder innehållet i läroböcker som inspiration för att skapa nya uppgifter eller att fördjupa innehållet i böckerna med hjälp av digitala medier.
Lärare 1 berättar att om en text i läroboken handlar om en karaktär som bor i exempelvis Australien så kan läraren visa klipp från Youtube efter vad eleverna är intresserade av om Australien. Syftet med detta är att uppmuntra till diskussion när de känner igen olika saker i videoklippen som inte tas upp i texterna. Detta gör även att eleverna får ta del av ett autentiskt språk vilket ökar elevernas känsla av kompetens. Lärare 2 och 3 beskriver också att de tar fasta på lärobokens innehåll och menar att det går att vara kreativ och utmana eleverna utifrån dess texter och uppgifter. Ett konkret exempel som de tar upp är att eleverna fått göra ”tour guides”
om London när texten i läroboken utspelar sig i staden. Dörnyei (2001, s. 64) menar att om lärarna modifierar innehållet i läroböcker utefter elevernas intressen påverkas motivationen positivt. Davis & Bowles (2018, s. 8) menar även att detta ökar autonomin.
Lärare 6 använder inte några läroböcker alls utan undervisar istället ofta utifrån skönlitterära böcker och att de i samband med detta arbetar med digitala medier på olika sätt. Ett exempel på detta är att eleverna gjorde ett slutarbete efter att de läst boken Mrs Frisby and the Rats of NIMH. Arbetet gick ut på att spela in podcasts baserade på karaktärerna i boken. Dessa podcasts var uppbyggda som ett nyhetsprogram där en elev var intervjuare och två andra elever agerade karaktärer i boken och svarade som de tror att dessa karaktärer skulle ha svarat i denna situation.
När elevernas podcasts var färdiginspelade skapade de trailers till sina podcasts och allt publicerades sedan på klassens Youtube-kanal för att kunna dela arbetena med vårdnadshavarna vilket även möjliggjorde för klassen att lyssna på deras podcasts tillsammans. Detta sätt att arbeta kan främja elevernas känsla av både autonomi, kompetens och tillhörighet. Elever känner sig kompetenta när de får en utmanande uppgift som de kan lösa utifrån sina egna förkunskaper om boken och att de visar att de kan förstå bokens innehåll och mening (Davis & Bowles 2018, s. 9). Genom att de dessutom ges ett stort utrymme att själva påverka innehållet i uppgiften
genom att skriva ett manus utifrån deras egna tolkningar av bokens karaktärer samt kan uttrycka detta på ett sätt som passar dom så ökar deras känsla av autonomi (Davis & Bowles 2018, s. 8).
Slutligen påverkas även känslan av tillhörighet positivt av att eleverna skriver och producerar podcasts tillsammans vilket Dörnyei (2001, s. 100) menar är av stor betydelse för att öka elevers motivation.
Lärare 6 ger ett ytterligare exempel på hur Youtube används i undervisningen, klassen gjorde ett projekt som kallades The English TV-Evening. Detta innebar att eleverna i grupper fick skapa egna TV-program. Eleverna skrev först manus och spelade sedan in programmen med hjälp av sina mobiltelefoner. Eleverna fick själva välja inspelningsplats och Lärare 6 beskrev en film där tre olika elever spelade in i sina respektive kök då de gjorde ett matlagningsprogram där de bakade pizza. Eleverna beskrev på engelska hur de gjorde, vilka ingredienser som användes och sedan träffades de och bedömde varandras pizzor. Detta möjliggjorde att eleverna även arbetade med att redigera filmen genom att de klippte ihop den och infogade olika
”captions”, dvs att de infogade texter, pratbubblor eller symboler, exempelvis frågetecken för att förtydliga filmens innehåll. Detta medförde att de elever som ägnar sig mycket åt Youtube på fritiden kunde använda sig av dessa kunskaper även inom engelskundervisningen. Lärare 6 såg flera vinster med att arbeta med digitala medier på detta sätt, förutom att eleverna fylldes av entusiasm, fick läraren också med flera olika kunskapskrav i uppgifterna och kunde bedöma elevernas skrivande i manusdelen, deras interaktion och även läsförståelse då uppgifterna var kopplade till skönlitterära böcker. Dessutom menar Lärare 6 att det faktum att materialet finns inspelat ger möjlighet att titta på materialet i lugn och ro och dessutom flera gånger. Det upplevs svårt att bedöma elevers kunskaper i stunden. Lärare 6 berättar att hen planerade denna uppgift utifrån hens kännedom att flera elever i klassen är intresserade av YouTube och ägnar mycket tid på fritiden åt att titta på olika videoklipp eller att de laddar upp egna. På så vis har Lärare 6 inventerat vilka intressen eleverna har och vad de vill använda språket till och utformat undervisningen utefter detta vilket bidrar till elevernas känsla av autonomi och på så vis också inre motivation (Davis & Bowles, s. 7).
Lärare 6 berättar även att de har en klassblogg där eleverna publicerar olika arbeten de gör på engelska, exempelvis berättelser eller serietidningar som de animerar och lägger upp på bloggen. Att arbeta på detta sätt gör att vårdnadshavarna kan ta del av elevernas arbeten vilket Lärare 6 betonar som en viktig motivationsfaktor, det blir en verklig mottagare av elevernas
eleverna gjort engelska dockteatrar för sina yngre fadderelever med gott resultat. Att det finns ett autentiskt syfte med elevernas arbete och att de upplever att de kan göra sig förstådda på engelska bidrar också till deras känsla av kompetens (Davis & Bowles 2018, s. 10).
Lärare 2 och 3 berättar att de tittar på film och TV-serier under engelskundervisningen. Filmer tittar de oftast på i samband med att de läser böcker, antingen i syfte att förtydliga text eller att jämföra filmen med boken. Eleverna har skrivit en sammanfattning av boken och skriver sedan en sammanfattning av filmen. Eleverna får sedan jämföra sina texter och får på så vis syn på skillnader och likheter mellan filmen och boken. De TV-serier de tittar på är med engelskt tal och engelsk text. Lärarna har flera olika syften med detta, dels att höra olika engelska dialekter, att träna på att hinna med att läsa texten och att få igång interaktion i klassrummet då innehållet diskuteras. Lärarna arbetar även med skrivuppgifter till serien där de bland annat skriver om vad som hänt i avsnitten. Genom att titta på filmer och TV-serier menar lärarna att det blir en bekräftelse för eleverna vad de lärt sig i engelska när de upplever att de förstår eller hänger med i handlingen. Detta gör att eleverna känner att de får nytta av den kunskap de fått när de kämpat på engelsklektionerna och är stolta över sitt arbete. Dörnyei (2001, s. 54) menar att eleverna utvecklar interkulturell kommunikativ kompetens när de tar del av autentiskt språk vilket enligt Davis & Bowles (2018, s. 11) i sin tur leder till ökad tillhörighet. Ett uttalat mål som lärarna har med att titta på TV-serier och film är att eleverna ska få uppleva att de faktiskt förstår ett autentiskt engelskt språk och att det är ett hårt jobb som ligger bakom detta. Genom att elevernas hårda arbete bekräftas och de får ta del av autentisk engelska ökar elevernas upplevelse av sig själva som kompetenta (Davis & Bowles 2018, s. 10).
Lärare 5 beskriver en lektionsaktivitet där eleverna fick analysera sina engelska favoritlåtars texter. Idén till denna uppgift fick Lärare 5 då flera elever i hens klass är väldigt musikintresserade och detta var ett sätt att få in musik i engelskundervisningen och på så vis öka deras motivation. Uppgiften innebar att eleverna med hjälp av lexikon eller Google translate fick översätta texterna. Läraren kunde se både för- och nackdelar med att jobba på detta sätt.
En fördel var att det gick bra att jämföra det engelska språket med det svenska. Eleverna fick syn på hur meningar byggs upp olika i det engelska språket jämfört med det svenska och att de uppmärksammade olika former av slangspråk på engelska. Nackdelar var att det innebar en stor arbetsbelastning för läraren som fick söka upp texter till 54 elever och dessutom gå igenom alla då vissa innehöll ett olämpligt språkbruk. En annan nackdel var att flera elever tröttnade och tyckte det blev svårt att slå upp så många ord som de behövde för att kunna översätta hela
låttexten. Lärare 5 beskrev denna uppgift som en analysuppgift men det verkar snarare som att fokus blev att översätta texten och jämföra det svenska och engelska språket mer än att tolka texternas mening och budskap. Språkets form och grammatik hamnade i fokus istället för innehållet vilket kan motverka en känsla av kompetens då risken att det blir fel är större. Davis
& Bowles (2018, s. 9) menar att detta kan leda till en större ängslighet att uttrycka sig på engelska vilket Lärare 5 också bekräftar genom att de elever som hade det svårt med uppgiften uttryckte att ”de är sämst på engelska”. Elever som känner en ängslan inför att uttrycka sig på engelska kan motverka känslan av trygghet och tillhörighet i gruppen vilket påverkar möjligheten att utveckla inre motivation negativt (Davis & Bowles 2018, s. 10f)
I exemplet ovan så fick eleverna både söka och välja texter från internet, vilket är en del i läroplanen där det i det centrala innehållet för kursplanen i engelska står formulerat att elever i årskurs 4-6 inom engelskundervisningen ska få uppleva ”olika sätt att söka och välja texter och talat språk på engelska från internet och andra medier” (Skolverket 2018, s. 35). De intervjuade lärarna ger olika exempel på hur elever får välja olika texter däremot berättar ingen om att eleverna får möjlighet att välja texter fritt från internet.
Lärare 1, 2 och 3 beskriver att elever som önskar att läsa mer på engelska än vad som ges utrymme till inom den ordinarie engelskundervisningen uppmuntras att välja ”bänkböcker” på engelska då tyst läsning är ett stående inslag på schemat. Lärare 2 och 3 berättar även om att eleverna inom engelskundervisningen får välja att läsa texter på webbsidorna Oxford Owl, NASA eller National geographic. Dessa webbsidor är anpassade för barn och ungdomar på olika sätt. Lärare 4 berättar att hen nyligen tagit emot en ny klass och inte lärt känna eleverna ordentligt och hen tycker att det är svårt att veta vad eleverna är intresserade av eller att kunna föreslå texter som är på rätt nivå kunskapsmässigt. Lärare 5 berättar att eleverna kan få välja texter de vill jobba extra med i läroböckerna eller att hen skriver ut texter som finns i klassrummet som eleverna får välja mellan. Lärare 6 arbetar uteslutande med skönlitteratur men väljer oftast titlar som hen har goda erfarenheter av när hen läste som barn.
Ovanstående utsagor upplevs som anmärkningsvärda då läroplanen uttrycker att elever ska få möjlighet att söka, värdera och välja innehåll i texter och talat språk från internet och andra källor (Skolverket 2018, s. 33, 35). Lärare 2 och 3 är de enda lärarna som explicit talar om att internet används som informationskälla för elever när de ska välja texter, även om eleverna
endast tillåts att välja utifrån ett ytterst begränsat urval av webbsidor. Detta förhållningssätt bör motverka elevernas känsla av autonomi och kompetens eftersom autonomi bygger på att eleverna upplever att de kan göra fria val och att känslan av kompetens ökar när eleverna upplever att de kan ta del av och förstå ett autentiskt språk som i många fall finns tillgängligt på internet (Davis & Bowles 2018, s. 6, 9).
I detta avsnitt har olika exempel på hur lärare inkluderar digitala medier i undervisningen beskrivits och sedan tolkats utifrån huruvida dessa aktiviteter kan bidra till elevers upplevelser av autonomi, kompetens och tillhörighet. Lärarna berättar om hur de kompletterar innehåll i läroböcker genom att bland annat visa film parallellt vilket bidrar till autonomi och kompetens då lärare visar film utifrån elevers intressen och de får ta del av ett autentiskt språk i dessa filmer. Ett ytterligare exempel på hur elevernas upplevelser av kompetens kan stärkas är genom att elever får se film och TV-serier där elevernas märker att de förstår och hänger med när de möter autentisk engelska. Lärare 6 ger flera exempel på hur eleverna i grupp får skriva manus och spela in podcasts eller videoklipp utifrån skönlitterära böcker vilket kan bidra till att elever känner alla tre behov. Lärare har också berättat om aktiviteter med digitala medier vars syfte var att öka elevernas autonomi och motivation genom att analysera låttexter. Istället tolkas dock detta moment ha gått över till att studera språkets form snarare än innehåll i texterna vilket kan motverka elevers upplevelse av kompetens. I intervjuerna framgår även att elever sällan får möjlighet att själva välja texter eller undervisningsinnehåll, vilka är viktiga komponenter för att elever ska uppleva autonomi.