I den snabbt föränderliga ungdomskulturen riskerar material som ena dagen känns relevant att nästa dag vara passé. Lägg därtill aspekten att elevernas syn på vad som är aktuellt sannolikt skiljer sig från lärarens idé om detsamma. Sammantaget ger detta vid handen att valet av film och tv-serier i skolan innebär en utmaning för läraren. Alkestrand understryker det ansvar som läggs på den enskilda lärarens kunskap och intresse för att framgångsrikt implementera värdegrundsarbetet i brist på praktiska exempel eller förtydligade formuleringar i styrdokumenten för skolan, vilket resulterar i att många lärare upplever en osäkerhet över hur exempelvis normkritik kan lyftas i klassrummet (Alkestrand 2016:14ff). Med detta i beaktande kan Eagles emellertid anses lyfta ett antal frågor som överensstämmer väl med dagens genusorienterade tidsanda där bland annat locker room talk och toxisk maskulinitet implicit gestaltas, medan kroppsaktivism, samtyckeslag och en förändrad syn på kvinnlig sexualitet explicit diskuteras. Samtidigt återfinns även ett antal tidlösa motiv och teman såsom kärlek mellan olika samhällsgrupper, kändisskapets baksidor och dominanta fäder, vilket ökar chansen att serien kan upplevas aktuell även i framtiden.
Heiths begrepp erfarenhetspedagogik är centralt i hennes syn på det det värdegrundsdidaktiska arbetet, där hon menar att läraren bör utforma undervisningen utifrån elevernas verklighet och erfarenheter för att motivera och stimulera elevens tankeprocesser, vilket anknyter till en konstruktivistisk syn på lärande (Heith 2006:122). Vikten av att använda elevnära material i det värdegrundsdidaktiska arbetet blir således avgörande; när eleven kan identifiera sig med materialet, situationerna och karaktärerna kan eleven också sätta sig in i andra människors tillvaro och stärka ”förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingsgrunder”
vilket uppmanas i värdegrundsavsnittet i läroplanen för gymnasieskolan (Skolverket 2011:1).
Eriksson Barajas och Lindgren håller samma linje och dessutom att just film som berättelsemedel är en god utgångspunkt för att diskutera livsfrågor och reflektera kring andra människors erfarenheter och upplevelser med hjälp av fiktiva scenarion. När olika filmscener diskuteras menar de att eleven rör sig mellan fiktion och egna erfarenheter där eleven
30
personifierar berättelsen genom att applicera egna upplevelser på filmscenarierna och relaterar det fiktiva till sig själv (Eriksson Barajas & Lindgren 2009:112;128). Olin-Scheller diskuterar denna identitetsutvecklande process och menar att fiktionen förser eleven med verktyg att skapa scenarion för att utforska såväl det befintliga som möjliga jaget med hjälp av de människoskildringar som sker i fiktionen (Olin-Scheller 2008:33f). Filmtittandet och filmtolkandet kan således hjälpa åskådaren att ”finna sin unika egenart”, eller som det antyds i värdegrundsavsnittet i läroplanen för gymnasieskolan: genom att lära känna andra kan eleven lära känna sig själv (Skolverket 2011:1).
Enligt värdegrunden ska skolan ”aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt” och denna formulering är högst relevant för denna uppsats som studerar just könsnormer (Skolverket 2011:2). En vanlig uppfattning bland lärare är emellertid att det är en utmaning att implementera värdegrunden i den reguljära undervisningen (Alkestrand 2016:16). I Synnerhet normkritik kan vara vanskligt att lyfta på ett relevant och naturligt vis utan att exemplen upplevs individriktade eller utpekande mot eleverna. Normers abstrakta karaktär gör också att det kan vara svårt att identifiera dem för såväl lärare som elev. Genom att använda konkreta exempel och situationer från tv-serien Eagles kan dock förväntningar på kön synliggöras på ett fördelaktigt sätt. Seriens första säsong erbjuder otaliga exempel på scener där normer reproduceras, men i många fall också utmanas och serien framstår därmed som ett synnerligen lämpligt val av material för att diskutera normkritik i skolan. Analysen visar att i synnerhet Felicia uppvisar flertalet normbrytande egenskaper; hon ifrågasätter osynliga maktordningar, tar initiativ sexuellt, ber inte om ursäkt för sin kropp och sin existens utan tar plats och vågar uttrycka kontroversiella åsikter. Det faktum att serien explicit diskuterar och lyfter genusrelaterade frågor gör även det att serien är ytterst lämplig för värdegrundsarbetet.
Serien gestaltar inte endast kön implicit utan lyfter även frågor explicit som kan utgöra grunden för normkritiska diskussioner i klassrummet. Genom att utgå från de scener som undersökts i analysen finns god möjlighet att granska Felicias karaktär i förhållande till traditionell femininitet och varför hennes agerande kan anses vara normbrytande. Genom att studera motsatsförhållandet mellan det förväntade beteendet och Felicias agerande kan normer synliggöras och eleverna ges möjlighet att resonera kring förväntningar på kön i förhållande till sig själva för att bidra till att ”finna sin unika egenart” (Skolverket 2011:1).
Med avstamp i Felicias icke-normativa beteende skulle även en diskussion ur ett intersektionellt perspektiv kunna följa i klassrummet eftersom Felicia är en vit, smal, normativt vacker
31
överklasstjej från en kändisfamilj med ett stort antal följare på Instagram. Eleverna skulle kunna ges möjligheten att resonera kring förebilder. En relevant fråga skulle kunna vara: Hade Felicias inflytande och höga status varit densamma om hon varit svart, tjock och från underklassen? Det sociala kapitalets centrala roll går också att anknyta till användningen av sociala medier i serien.
Eftersom sociala medier, SMS och smarta telefoner är starkt närvarande i serien skapas ytterligare en elevnära dimension utifrån vilken flertalet diskussioner gällande gestaltningen av femininitet och maskulinitet kan hållas i klassrummet. I scenen när Felicia kritiserar uppdelningen mellan aktiva hockeykillar och passiva åskådartjejer men trots allt upprätthåller strukturen genom att se alla matcher kan en diskussion om vikten av att leva som man lär följa.
Eleverna skulle kunna resonera kring identitetsfrågor kopplade till sociala medier med frågor som berör relationen mellan vad som visas upp gentemot verkligheten och huruvida Felicias genusupplysta inlägg endast är ett spel för galleriet eller snarare en produkt av en djupt rotad norm som riskerar att resultera i social bestraffning om den bryts.
Tv-serien Eagles uppvisar potential att fungera normerande för elever genom dess normbrytande gestaltningar av femininitet och maskulinitet, men också som ett gynnsamt underlag för analys och diskussion i de fall där könsstereotypa beteenden framträder. Detsamma menar Eriksson Barajas och Lindgren vilka hävdar att även problematiskt material är gynnsamt i undervisningen eftersom det kan nyttjas som diskussionsunderlag (Eriksson Barajas &
Lindgren 2009:128). Maskuliniteten gestaltas i stor utsträckning könsstereotypt i Eagles då den uppfyller merparten av Nikolajevas, Halls och Sculos definitioner av maskulinitet respektive toxisk maskulinitet i serien. Att gråta, visa och prata om känslor av annat slag än aggressivitet nedvärderas i de homosociala relationerna i serien och sker endast i ett fåtal scener där en kvinna finns närvarande, vilket påvisar en stark norm av traditionell maskulinitet (Hall 2005:21f). Elias frigörelse från sin dominanta far påvisar emellertid att normer går att förändra och vilken effekt ett ifrågasättande av könsnormativa beteenden kan ha, där Elias framstår som tryggare, omtänksammare och mer harmonisk i säsongens sista avsnitt. Exempel likt Elias kan verka normerande för eleverna och är ett gynnsamt exempel på hur normer kan begränsa en person.
Den manliga sexualiteten är till stor del fokuserad på prestation i tv-serien, där sexuell inaktivitet nedvärderas och kvinnor avhumaniseras och objektifieras när de omnämns som sexuella erövringar. Detta sker i serien ofta i omklädningsrumsmiljö och kan således relateras till fenomenet locker room talk som är en kategori inom toxisk maskulinitet. Locker room talk är ett dagsaktuellt ämne som ges allt mer uppmärksamhet och behovet av att diskutera detta i
32
klassrummet blir alltmer påtagligt. En sådan diskussion kräver dock att läraren är en god moderator som är lyhörd för elevernas egna upplevelser för att inte riskera att förstärka normer snarare än att kritisera dem. De fiktiva scenarierna kan vara gynnsamma även i dessa diskussioner eftersom den fiktiva dimensionen kan fungera som ett skydd för elevens privata erfarenheter och eleven kan ges möjlighet att resonera kring allvarliga ämnen under trygga former (Eriksson Barajas & Lindgren 2009:115;128). Med avstamp i locker room talk kan normers föränderlighet diskuteras. Eleverna kan exempelvis tillåtas diskutera om det vore möjligt att förändra jargongen i omklädningsrummet om någon av karaktärerna med stort socialt kapital vågat ifrågasätta beteendet i scenen med grupptrycket mot Liam. Eleverna skulle också kunna resonera kring lämpligheten i tränarens beteende och diskuterat vad som hade hänt om han problematiserat i stället för gratulerat spelarnas sexuella bedrifter. I förhållande till detta kan synen på män som ständigt sexuellt intresserade lyftas där eleverna får leta efter exempel på hur denna syn gestaltas i serien. Samtalet kan sedan ledas vidare in på det faktum att även genusmedvetna karaktärer såsom Felicia förstärker denna syn och att exempelvis samtyckeslagen ofta lyfts som en lag för att förhindra sexuellt våld mot kvinnor, men som i samma grad handlar om att respektera mäns rätt till sina kroppar. Genom att lyfta genusrelaterade frågor i fiktiva filmscenarion kan således könsnormer konkretiseras och en normkritisk kompetens tillgängliggöras för eleverna.
När det värdegrundsdidaktiska undervisningsmaterialet gestaltar kön på ett stereotypt vis är det emellertid avgörande att som lärare problematisera den ensidiga bild av kön som skildras och vara medveten om de potentiella konsekvenser det kan medföra. En fara med en alltför endimensionell och homogen skildring av maskulinitet riskerar exempelvis att resultera i att åskådare som inte kan identifiera sig i skildringen upplever utanförskap, otillräcklighet eller psykisk ohälsa, vilket bör beaktas i valet av film. ”Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt” fastslår skolans läroplan (Skolverket 2011:2, min kursivering). Det för uppsatsen centrala citatet skulle de facto kunna tolkas som att endast normkritiskt material bör användas för att inte förstärka könsroller och många lärare upplever en rädsla för att fel budskap ska förmedlas i valet av film i skolan (Westergren 2014:61f; Alkestrand 2016:14ff). Censur är emellertid en närmst omöjlig lösning eftersom normer och förväntningar på kön återfinns i all media. Snarare än att undvikas bör normer och stereotyper uppmärksammas eftersom förändring kan ske först när problemet uppmärksammas och elevernas normkritiska kompetens kan stärkas först när de får möjligheten att resonera kring
33
könsroller (Eriksson Barajas & Lindgren 2009:128). För att återanknyta till Halls resonemang om att den binära synen på kön kan upplevas förlegad och många av de angivna egenskaperna för maskulinitet och femininitet kan anses vara sexistiska, kvarstår det faktum att de fortsätter att reproduceras på filmduken år 2019 (Hall 2005:21f). Även om flertalet normkritiska exempel finns, återspeglar tv-serien Eagles i stor utsträckning en stereotyp bild av maskulinitet och femininitet, vilket gör att det är fortsatt relevant att lyfta och kritiskt granska dessa förväntningar på kön i klassrummet. Den genusteoretiska analysen i just filmmediet torde bli extra central med tanke på den ökande filmkonsumtionen bland unga, där genusmedvetna glasögon är ett avgörande verktyg i elevens identitetsskapande arbete genom vilket hen förväntas ”finna sin unika egenart” (Skolverket 2011:1).