Maskulinitet, sexualitet och locker room talk

gjort slut tjatar Adam på Ludvig att han ska sluta tänka på Felicia och inte ”gnata det i huvudet”

när Ludvig sitter djupt försjunken i sin mobiltelefon på en halloweenfest (Eagles S01A06, 06:43). Adam följer upp det med hur många snygga tjejer det finns på festen och att Ludvig bör gå vidare, vilket resulterar i att Ludvig följer Adams råd och har sex med Felicias bästa vän.

Adams sätt att uttrycka sig antyder att han själv inte är i kontakt med sina känslor och således inte har en stor vokabulär för att uttrycka känslor av detta slag, vilket kan anknytas till Halls resonemang om ovilja och ovana att prata om känslor inom den traditionella maskuliniteten (Hall 2005:21f). Det faktum att Adam inte finner någon poäng med att erbjuda känslomässig stöttning och bearbetning för sin sårade vän utan i stället föreslår att Ludvig ska förskjuta sin sorg genom nya sexuella förbindelser är ytterligare ett exempel på känslomässig förskjutning och kan dessutom kopplas till den toxiska maskulinitetens objektifierande av kvinnor (Sculos 2017:1).

Mellan Ludvig och Felicia är relationen mycket mer känslomässigt orienterad och det finns en trygg zon att vädra inre orostankar och emotta stöttning, vilket bland annat påvisas genom att Ludvig för första gången berättar sanningen om sin brors gripande och Felicia beskriver hennes högst privata problematik med droger som delvis föranlett familjens flytt från USA. I umgänget med Felicia uppvisar Ludvig således ett beteende som bryter mot den traditionella maskulinitetens känslokallhet och som snarare har drag av traditionellt feminina attribut då han är omhändertagande, känsloorienterad och vågar visa sig sårbar (Nikolajeva 2017:193).

Diskrepansen i Ludvigs beteende beroende på umgänge kan dels tolkas som ett bekräftande av Hirdmans syn på maskulinitet som en social konstruktion som därmed är föränderlig och kontextberoende (Hirdman 2012:460f). Enligt Raewyn Connell är det emellertid ofta fallet att den traditionella maskuliniteten är så pass djupt rotad och svårförändrad i det manliga umgänget att det emotionella utloppet måste förskjutas till en kvinnlig anförvant, vilket är fallet i den aktuella serien (Connell 1996:55f).

2.2.2. Maskulinitet, sexualitet och locker room talk

Elias: Det är inte så kul att sitta i ett hockeyomklädningsrum och höra folk prata om hur skönt knull min syrra är.

Felicia: Ludde skulle aldrig säga någonting sånt och det vet du!

Elias: Skulle han inte? Det är ett omklädningsrum, Felicia. Det är för fan det enda de snackar om. (Eagles S01A04, 05:10)

Utdraget ur scenen vittnar om en het potatis i dagens samhällspolitiska diskussioner – nämligen det som på engelska kallas locker room talk. Timothy Curry menar att män för att undvika att

23

bli måltavla för hån och nedsättande kommentarer i omklädningsrummet ofta deltar i konversationer som bekräftar traditionell maskulinitet. Följaktligen behandlar detta locker room talk kvinnor som objekt, uppmuntrar sexistiska attityder gentemot kvinnor samt förespråkar och uppmuntrar i extremfall våldtäktskultur (Curry 1991:119). Den sexuella objektifieringen och beteendet i allmänhet härleds från det som Sculos benämner toxisk maskulinitet, där locker room talk ses som en kontext där den toxiska maskuliniteten kommer till uttryck. Tv-seriens ishockeyorienterade handling och miljö behandlar fenomenet vid flera tillfällen där den toxiska maskuliniteten är starkt närvarande. Elias ord vittnar om en välbefäst struktur: Att sexuella prestationer och erövringar är ett centralt samtalsämne i omklädningsrummet, vilket sker på bekostnad av de kvinnor som i samma andetag objektifieras och passiviseras när de omnämns som erövringar, napp eller hugg.

Synen på sexualitet förknippat med prestation speglar dels Sculos resonemang om överdriven tävlingslystnad inom toxisk maskulinitet, men också Halls beskrivning av fokus på framgång och uppvärderande av sexuell erfarenhet och aktivitet inom den traditionella maskuliniteten (Sculos 2017:1; Hall 2005:21f). Men citatet uttrycker också hopp om förändring och utveckling eftersom inte alla killar deltar i detta omklädningsrumsbeteende genom Felicias ord om att Ludvig aldrig skulle förenkla och omtala deras förhållande som en erövring, vilket Elias starkt förnekar genom att generalisera och inkludera Ludvig i beteendet. Samtidigt som strukturen befästs vittnar Elias ord och tonläge om dels en medvetenhet om strukturen, men också om ett slags förakt inför beteendet. Han visar en vilja att distansera sig från jargongen genom val av pronomen då han understryker att ”[d]et är för fan det enda de snackar om” och exkluderar således sig själv från samtalsstrukturen (Eagles S01A04: 05:10, min kursivering).

I säsongens sista avsnitt återkommer en omklädningsrumsscen som skildrar locker room talk.

När laget är samlat i omklädningsrummet och tränaren är frånvarande tystar Adam lagkamraterna, tar till orda och säger ”[n]u är det så här att Liam här har haft en liten öken i några veckor nu, men i lördags då fick han ligga! Och som traditionen säger så är det bara upp på bordet och dansa lite sexigt” vilket följs av hurrarop och applåder från övriga lagkamrater (Eagles S01A08, 02:45). Under Liams upprepade protester, leder lagkamraterna honom och tjatar på honom att ”dansa sexigt” på bordet mitt i rummet, vilket han gör till lagets stora förtjusning utan ingripande från någon av spelarna (Eagles S01A08, 02:55). Leone och Parrott har studerat fenomenet locker room talk och menar att en vanlig barriär för att åskådare ska ingripa i dylika situationer är risken för utskämdhet och en vedertagen uppfattning om att

24

instämmande och uppvisande av sexistisk jargong är obligatorisk för att vinna de manliga vännernas gunst, vilket resulterar i att beteendet reproduceras (Leone & Parrott 2019:43).

Vikten av att vara en del av gemenskapen och värdesätta de manliga kamraternas bekräftelse kan i sin tur kopplas dels till det som Hall menar är en central del av den traditionella maskuliniteten, men också till Forslids resonemang om vikten av homosocial bekräftelse som en följd av nedvärderad femininitet i konstruerandet av maskulinitet (Hall 2005:21f; Forslid 2006:13ff). I den traditionella maskuliniteten finns emellertid ett uppvärderande av hjältemodigt ingripande i situationer där kvinnor antas vara i nöd eller smutskastas, men Leone och Parrott menar att viljan att ingripa minskar drastiskt när en annan mans sexuella erövringar står i centrum. Detta beror på att sexualiteten utgör en central del av den uppvärderade maskuliniteten och således utmanövrerar idén om hjältemodet, varpå åskådarna förblir tysta deltagare (Leone & Parrott 2019:43).

Med avstamp i detta resonemang kan Ludvig och Elias beteende analyseras. Ludvig, i egenskap av en högt positionerad spelare i laget och den minst könsstereotypa manliga karaktären, gör ett halvhjärtat försök att ifrågasätta den kollektiva pressen på Liam att genomföra den obligatoriska segerdansen och säger, flinande, ”[d]et är ju för fan mobbning” till Omar men avfärdas av densamme som menar att ”[k]nullar man så dansar man” (S01A08, 03:25). När lagkamraterna sedan bildar en hurrande ring runt den dansande Liam som mottar klappar på rumpan från flera lagkompisar filmas Ludde och Elias som skrattar och skakar på huvudet mot varandra. Ludvig och Elias med stort socialt kapital och stark position i gruppen har således möjligheten att ingripa och ifrågasätta den kvinnoobjektifierande jargongen och uppvärderandet av manlig sexuell prestation men förblir tysta åskådare, även om kroppsspråket signalerar att beteendet är barnsligt eller icke-önskvärt. Följaktligen bekräftar deras agerande Leone och Parrotts resonemang om vikten av att behålla sin positionering i gruppen och att oviljan att förlora vännernas gunst övervinner såväl civilkurage som viljan att framstå som hjälte och den bättre vetande (Leone & Parrott 2019:43). Samma tankegång är applicerbar på Liam som trots uttrycklig ovilja att genomföra traditionen trots allt faller för grupptrycket, vilket sannolikt är en konsekvens av rädslan att framstå som präktig eller tråkig om han stått på sig och avböjt, varpå den toxiska maskuliniteten reproduceras.

Ytterligare en potentiellt problematisk aspekt av uppvärderandet av sexuell prestation är det faktum att det exkluderar de individer som inte är sexuellt aktiva eller kanske inte haft sin sexuella debut. Beteendet riskerar att sätta press på att genomföra sexuella handlingar innan

25

personen själv är redo för att inte avvika från gruppen, alternativt resultera i psykisk ohälsa och känsla av otillräcklighet för personer som av olika anledningar inte är sexuellt aktiva eller erfarna (Hall 2005:21f). I den aktuella tv-serien lyfts inte konsekvenserna av ett inaktivt sexliv bland spelarna som deltar i omklädningsrumsjargonen, men i en identitetssökande period som tonåren riskerar följderna att bli förödande i formandet av en maskulin identitet. De långsiktiga konsekvenserna av dessa ouppnåeliga ideal är skönjbara i fenomenet involontary celibate som givit upphov till en ökande samhällsgrupp som kallas incels vilka definieras på följande vis i Institutet för språk och folkminnens nyordslista 2018: ”Person i ofrivilligt celibat som anser sig sexuellt oattraktiv på grund av rådande samhällsvärderingar” (Institutet för språk och folkminnen 2018). I studien ”Overdoing Gender: A Test of the Masculine Overcompensation Thesis” påvisas att män som upplever sin maskulinitet hotad ofta kompenserar med extrema demonstrationer av toxisk maskulinitet för att befästa sin maskulina identitet (Willer et. al.

2013:981). I fallet med incels uttrycks misogyna åsikter och våldsamma handlingar mot kvinnor utförs som ett sätt att hämnas för sitt ofrivilliga celibat och återfå makten över sin maskulinitet.

Detta beteende kan kopplas till Sculos resonemang om glorifiering av våld och att anse sig ha rätten till sexuell uppmärksamhet från kvinnor inom den toxiska maskuliniteten (Sculos 2017:1). I relation till det förhållandevis harmlösa hyllandet av sexuell framgång i omklädningsrummet kan detta resonemang upplevas extremt, men Jeremy Posadas menar att för att kunna lösa problematiken med toxisk maskulinitet och även våldtäktskultur måste mentaliteten och fostransstrukturerna för pojkar förändras. Eftersom handlingarna är en effekt av normer, ord och tankesätt som inpräntas tidigt hos pojkar, är det också där förändringen måste börja (Posadas 2017:178).

För att återgå till scenen med segerdansen vore en rimlig invändning att det är övermänskligt att avkräva tonåringar modet att våga ifrågasätta den starka omklädningsrumsjargongen i dylika situationer. I stället bör ansvaret ligga på vuxna i omgivningen. När hockeytränaren väl anländer till omklädningsrummet avbryts festen abrupt, spelarna och musiken tystnar och det finns en spänd väntan på tillsägelse. Men i stället för att visa nolltolerans och markera mot beteendet bryter tränaren slutligen tystnaden och säger, flinande, ”[g]rattis Liam!” vilket följs av medhållande skratt från samtliga lagkamrater (Eagles S01A08, 05:25). Utöver att vinna spelarnas respekt befäster tränarens uppmuntrande reaktion beteendet i omklädningsrummet och signalerar dels att uppförandet är acceptabelt men också att han är fullt medveten om att det förekommer då ingen kontext krävdes för att han skulle förstå situationen, vilket signalerar att beteendet blivit norm.

26

Ytterligare ett exempel på locker room talk återfinns i avsnitt fyra och är det som föranleder scenen där Elias ifrågasätter Felicias tro på Ludvigs nobla natur. Efter att ha sett Ludvig smita ut genom Felicias sovrumsfönster på morgonen, får Ludvig flertalet frågor och kommentarer om hans och Felicias nya relation i omklädningsrummet samma dag. Elias hör bland annat hur Omar kommenterar ”[d]u lånar inte min handduk idag för man vet inte var den där kuken har varit” och frågar ”[b]its hon, eller är det jätteskönt?” varpå Elias, sammanbitet, lämnar omklädningsrummet (Eagles S01A04, 02:30). Måttet är rågat för Elias i nästkommande scen då han hör hur Adam, under en av träningens intimare fysikövningar flinande frågar Ludvig

”[ä]r det så här du låter när du kommer eller? Hur låter hon då?” (Eagles S01A04, 03:10). Elias tappar kontrollen, attackerar Adam och Ludvig och skriker ”[v]ad fan säger du för nått? Och du då, vad fan ska du göra?” men blir tillbakahållen av några lagkamrater (Eagles S01A04, 03:10). Ludvig flinar återigen under tystnad och bekräftar än en gång Leone och Parrotts resonemang om att bekräftelse från de manliga kompisarna och risken att skapa dålig stämning och verka omanlig övervinner ifrågasättande av det toxiska beteendet (Leone & Parrott 2019:43). Ludvig ger dock sina kompisar ett irriterat ögonkast när Elias passerar dem i omklädningsrummet i den första situationen, men det tyder snarare på olust över att Elias råkat höra hur de pratat än att jargongen i sig är problematisk.