Effekter av den temporära användningen

Det har tagits ett beslut i Malmö stad om att konceptet sommargågator kommer att tillämpas fram till och med 2020 på Friisgatans västra del (E. Einarsson, intervju, 9 april 2018). Detta för att testa, utvärdera och utveckla konceptet sommargågator. Efter försöksprojektet att omvandla sträckan mellan Södra Förstadsgatan och Norra skolgatan på Friisgatan till en sommargågata 2017 genomförde gatukontoret en utvärdering

(Gatukontoret, 2017, s.8). Intervjuer genomfördes med besökare, boende och verksamheter på Friisgatan med syftet att kartlägga de tillfrågades åsikter om försöksprojektet. 298 besökare på Friisgatan deltog i undersökningen och utfallet visade att nio av tio besökare upplevde att sommargågatan var en lyckad satsning (Gatukontoret, 2017, s.8). De tillfrågade besökarna upplevde sommargågatan som en vacker och trygg plats att umgås och vistas på. 93% av de tillfrågade var positivt inställda till att Friisgatan ska omvandlas till en sommargågata varje år, med en önskan att gaturummet ska kompletteras med mer grönska och sittplatser. 136 boende på Friisgatan deltog i undersökningen (Gatukontoret, 2017, s.9). Av de tillfrågade var sommargågatan en positiv satsning framför allt utifrån reducerat buller, och att belysningen längs med gatan förbättrades. Tolv verksamheter längs med Friisgatan deltog i undersökningen och av dem var majoriteten positivt inställda till försöksprojektet. Den främsta orsaken var de utökade uteserveringarna och belysningen. En av tre verksamheter uppger att lönsamheten påverkades positivt medan en av sex uppger att lönsamheten sjönk. Uppmärksammas bör att effekten på lönsamheten kan grunda sig på andra orsaker, exempelvis väderlek. Genomförandet av en utvärdering kan kopplas till Lydon och Garcia (2015) resonemang om att ett viktigt steg i processen är att utvärdera utfallet av ett projektet (s.199). Att utvärdera utfallet och ta lärdom av resultatet kan generera en insikt och kunskap om projektet blev en framgång eller inte. En del av utvärderingsarbetet innefattade även manuella trafikmätningar av gång-, cykel och biltrafik på Friisgatan och de omgivande gatorna Spångatan och Möllevångsgatan (Gatukontoret, 2017, s.7). Trafikmätningarna genomfördes av gatukontoret vid två tillfällen 2017, en gång i månadsskiftet mars/april inför försöksprojektet, och en gång i september när Friisgatan var reglerad till gågata. Mätningarna gjordes under en dag vid varje tillfälle, på morgonen mellan 06:00-09:00 och på eftermiddagen 15:00-18:00. Resultatet visade att innan Friisgatan reglerades till gågata var antalet fotgängare fem gånger fler jämfört med antalet bilar, och att antalet cyklister var tre gånger fler än bilarna. Efter att Friisgatan reglerats till gågata minskade antalet bilar från 627 till 28 under de sex timmar trafikmätningarna genomfördes, samtidigt var antalet fotgängare och cyklister huvudsakligen oförändrat. På Möllevångsgatan var biltrafiken i stort sett oförändrad, inför regleringen av Friisgatan var den 589 och under regleringen var den 533. Räkningarna på Spångatan visade att biltrafiken minskade från 1178 bilar till 856. Gatukontoret understryker att det är svårt

att dra några omfattande och stora slutsatser baserat på siffrorna eftersom biltrafiken endast räkandes under en dag per tillfälle. Siffrorna tyder på att det inte skett någon drastisk överflyttning av trafik från Friisgatan till Möllevångsgatan och Spångatan. Trafikmätningarna som gatukontoret genomförde går i linje med Lydon och Garcia (2015) diskussion om att en viktig del av utvärderingsarbetet är att samla in data som gör det möjligt att studera den temporära användningens påverkan (s.202). Gatukontoret samtalade med boende, besökare och näringsidkare samt manuella trafikmätningar för att studera sommargågatans påverkan.

Citatet nedan är från en artikel som publicerades i gatukontorets tidning Stadsliv där Elin Einarsson beskriver utfallet av försöksprojektet på Friisgatan 2017 (Blomquist, 2017).

“Sedan Triangelns station öppnade har vi och politikerna sett att Friisgatan förändrats från något av en bakgata till ett superviktigt stråk för många, berättar projektledare Elin Einarsson. Våra mätningar visar att det är betydligt fler som går och cyklar på gatan än som kör bil. Stråket behöver utvecklas och sommargågatan var ett första steg,

menar Elin Einarsson”.

(Blomquist, 2017, s.20)

Nästa steg för Friisgatan skulle möjligtvis vara att delar av eller att hela Friisgatan blir en permanent gågata, men det är upp till politikerna att besluta (E. Einarsson, intervju, 9 april 2018). Det är svårt med enklare, mindre åtgärder när de inte får hjälp av ett mervärde, till exempel befintliga butiker och uteserveringar. Resonemanget kan kopplas till Oswalt (2013) som beskriver att temporär användning i staden består under en begränsad tid men kan över tid utvecklas till permanenta strukturer (s.61).

Gatukontoret (2017) fastslår efter försöksprojektet av sommargågata 2017 att utvecklingen av hela stråket mellan Triangeln och Folkets park är svårt att genomföra med hjälp av små, temporära åtgärder (s.14). Istället för temporära åtgärder krävs det att gaturummets utformning förändras genom permanenta åtgärder, förslagsvis genom förändrade korsningspunkter. Gatukontoret har som förslag gällande det fortsatta arbetet med hela stråket att utreda om korsningspunkterna på Friisgatan kan smalnas av och skapa mer utrymme för sittplatser och cykelställ. Reaktioner kan skapas om det beslutas att Friisgatan i framtiden inte kommer att omvandlas till en gågata, framför allt då

försöksprojektet sommargågata testats och mottagits väl av medborgarna (E. Einarsson, intervju, 9 april 2018). Att inte kunna infria förväntningar som skapats, som kanske beror på ekonomiska förutsättningar kan innebära reaktioner från medborgarna. Det gäller samtidigt att inte begränsa sig eftersom att testa skapar idéer om hur en stad kan se ut i framtiden.

Bishop och Williams (2012) belyser att myndigheter (city authorities) i Europa har svårigheter att uppnå visionerna i översiktsplaner på grund av bristande makt, kontroll och kapital (s.3). Baserat på detta har myndigheter och regeringar allt mer anpassat sig till de förutsättningar som råder genom att experimentera med nya tillvägagångssätt, det har resulterat i en ökad andel av kortsiktiga temporära projekt. Det innebär att skapa nytta på en plats direkt i stället för i framtiden. Försöksprojektet på Friisgatan kan ses som ett tillvägagångssätt av gatukontoret att experimentera med temporära ingrepp för att tillfälligt realisera sina visioner och mål.

Multipliceringen av Friisgatan

I Översiktsplan för Malmö: planstrategi (2014) beskriver Malmö stad att tillfälliga mötesplatser ska vara icke-kommersiella och föränderliga samt att det ska råda en tillåtande och uppmuntrande attityd till tillfälliga aktiviteter och platser i staden (s.38). För att uppnå detta beskrivs det att ett aktivt samarbete mellan kommunen, näringslivet, ideella organisationer och universitet krävs för att främja nytänkande kring tillfälliga aktiviteter och platser i staden. I förhållande till vad som framgår i Översiktsplan för

Malmö: planstrategi (2014) arbetar gatukontoret för att uppnå målsättningen genom att

ställa sig öppen till olika spontana initiativ från medborgare och verksamheter (E. Einarsson, intervju, 9 april 2018). Exempel på detta är Ängelholmsgatan som från och med den 13 april 2018 regleras till gågata, och på motsvarande sätt kommer Claesgatan att regleras men endast under helgerna (Malmö stad, 2018b). Malmö stad (2018b) beskriver att det lyckade utfallet av att anlägga sommargågata på Friisgatan ligger till grund till valet att applicera och testa konceptet på andra gator i Malmö. Sommargågatorna som ska anläggas på Claesgatan och Ängelholmsgatan under sommarmånaderna 2018 är ett samarbete som är ett steg i rätt riktning (E. Einarsson, intervju, 9 april, 2018). I det nedanstående citatet beskriver Elin Einarsson att det finns möjligheter för andra aktörer i Malmö att arrangera tillfälliga aktiviteter.

“Det finns ju alla möjligheter att ansöka om att stänga gatan för en helg. Det har vi också sagt till verksamheterna på gatan att de skulle kunna gå ihop och göra grejer. Som man till exempel gör på Claesgatan, där är ju Mitt Möllan. De har ju ansökt om att stänga för sina arrangemang på gatan och det kommer det vara varje helg i sommar om

jag har hört det rätt. Så det finns ju möjligheter”.

(Elin Einarsson, intervju, 9 april 2018)

Initiativet att omvandla Claesgatan till en sommargågata har framkommit genom dialog med fastighetsägare och boende (Davidsson, 2018, 21 mars). Initiativet handlade om möjligheter för Stena fastigheter att skapa nya mötesplatser i gaturummet genom att stänga av trafiken på gatan och ge plats för exempelvis uteserveringar och marknader. Oswalt (2013) beskriver att temporär användning kan ge effekter och sprida sig till andra platser i staden (s.61). Effekterna av försöksprojektet på Friisgatan 2017 kan liknas vid Oswalts (2013) teori om acupuncture treatments (s.176). Genom att välja ut ett specifikt fokusområde i staden, i detta fall Friisgatan, bidrar det med effekter som nu har spridit sig till andra platser i staden. Spridningen har skett till Claesgatan och Ängelholmsgatan, och kommer därmed skapa en tillfällig förändring och en aktivering av platserna.

Oswalt (2013) beskriver vidare att om användarorienterade projekt ska främjas krävs det att kommunen avsiktlig begränsar sin kontroll (s.221). Oswalt (2013) utvecklar och beskriver att de traditionella planeringsverktygen är utformade för att kommunen ska erhålla en maximal kontroll över stadsutvecklingen och att de tenderar vara kluvna gällande att släppa kontrollen (s.221). I förhållande till Oswalts resonemang bedömer vi att Malmö stad medvetet begränsar sin kontroll gällande Claesgatan och Ängeholmsgatan för att anamma en tillåtande attityd för tillfälliga aktiviter och platser i staden.

Shared control

Gällande sommargågatorna på Claesgatan och Ängelholmsgatan ansvarar gatukontoret endast för regleringen av gatan, medan verksamheterna på Claesgatan och Ängelholmsgatan ansvarar för utformningen av gaturummet (E. Einarsson, intervju, 9 april, 2018). Detta kan liknas vid Bishop och Williams (2012) resonemang om att planeraren ska anamma en öppenhet till möjlighet för spontana och kreativa aktiviter i

staden (s.188). Malmö stads tillvägagångssättet kan vara jämförbart med Oswalts (2013) diskussion gällande värdet av verksamheters delaktighet i processen, istället för att verksamheter ej engageras vilket kan försvåra processen (s.221). I nedanstående citat beskriver Malmö stad tillvägagångssättet och processen på Claesgatan och Ängelholmsgatan.

”Tanken är att själva gågaturegleringen ska möjliggöra att verksamheterna själva aktiverar gatorna genom att de söker och får tillstånd för större uteserveringar".

(Malmö stad, 2018b)

Tillvägagångssättet gällande sommargågatorna som anläggs på Ängelholmsgatan och Claesgatan 2018 kan liknas vid Oswalts (2013) beskrivning av shared control, vilket innebär att kommunen medvetet begränsar sitt inflytande (s.218f). Genom att begränsa sitt inflytande fördelas kontrollen, utformningen och användandet jämt mellan kommunen och medborgarna vilket kan leda till att samverkan främjas. Tillvägagångssättet kan resultera i att riskerna med olika projekt minimeras i situationer där det råder oroliga ekonomiska omständigheter och planeringssituationer. I denna process kan nya metoder skapas när kommuner och medborgare samarbetar.

Politiken spelar en stor roll för projekt som sommargågator, och temporära ingrepp i staden generellt (O. Rabe, intervju, 27 mars 2018). Med tanke på att det är valår 2018 är politikerna relativt försiktiga gällande sommargågator. Trafik är ett känsligt ämne som kan skapa stora rubriker och troligen vill politikerna inte riskera att skapa uppståndelse och irritation hos medborgarna. Elin Einarsson (E. Einarsson, intervju, 9 april 2018) har samma uppfattning - 2018 är ett valår och att det bidrar till en försiktighet när det gäller att testa temporära utformningar i staden.

6. Avslutning

6.1 Slutsatser

Deltagandet i European Mobility Week 2016 syftade till att uppmärksamma hållbart resande och hur ett gaturum tillfälligt kunde förändras genom tillfälliga aktiviteter. Processen präglades av en grundlig dialog inför och under med olika målgrupper. European Mobility Week 2016 fungerade som en plattform som skapade en brygga mellan Malmö stad och medborgarna. Den tillfälliga utformningen av gaturummet genomfördes av Malmö stad baserat på de tillfrågades önskemål och behov, men medborgarna fick inte aktivt delta i utformningen.

European Mobility Week 2016 och försöksprojektet sommargågata 2017 på Friisgatan grundar sig i utredningen Rådmansvången/Friisgatan (2016) som var till för att undersöka hur kopplingen mellan Triangeln och Folkets park kunde stärkas. Det framkom i utredningen att Friisgatans östra del mot Folkets park var detaljfattig och otrygg medan gatans västra del beskrevs som attraktiv med caféer och restauranger. I utredningen identifierades också att den rådande ytfördelningen på Friisgatan inte speglar stadens mål. European Mobility Week 2016 och försöksprojektet att omvandla Friisgatan till en sommargågata 2017 ämnade till att tillfälligt förändra gatans ytfördelning till förmån för fotgängare och cyklister på bekostnad av bilen. Projekten innebar att Malmö stad omedelbart kunde implementera stadens mål och visioner genom att tillämpa temporär användning.

Vi bedömer att Malmö stad arbetade på ett mer taktiskt sätt för att implementera sina mål och visioner om en stad där gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras i gaturummet. De identifierade bristerna på Friisgatans östra del åtgärdades inte under sommargågatan, istället förstärktes kvaliteterna på stråkets västra del. Efter European Mobility Week 2016 och utvärderingen från 2017 blev slutsatsen att temporära ingrepp inte räcker till för att utveckla hela stråket. För en framtida utveckling av Friisgatan krävs det permanenta åtgärder. Den efterföljande frågan blir om utfallet hade blivit annorlunda om Malmö stad försett medborgarna med möjligheten att på eget initiativ utforma gaturummet.

Det kan konstateras att foodtrucksevenemangen utifrån Malmö stads perspektiv används främst för att aktivera platser som anses outnyttjade. Valet av platser

för foodtrucksevenemangen 2017 är en intressant detalj. Eftersom de var placerade i närheten av Friisgatan där Malmö stads mål är att stärka kopplingen mellan Triangelns station och Folkets park kan det ses som ett försök att tillfälligt uppmärksamma och stärka området. Malmö stad har förändrat regleringen med reducerade taxor och hårdare krav på maten som får serveras. Det innebär att verksamheter som inte lever upp till Malmö stads krav och regler får inte bedriva sin verksamhet i staden.

Utifrån de tre granskade fallen kan vi konstatera att den temporära användningen förhåller sig inom ett begränsat geografiskt område. Den temporära användningen går i led med vad som framkommer i utredningen Rådmansvången/ Friisgatan (2016) gällande att stärka kopplingen mellan Triangelns station och Folkets park. Den temporära användningen har tillämpats för att direkt skapa en tillfällig förändring.

Vi kan utröna att Malmö stad uppvisar en ambition att integrera temporär användning i den traditionella stadsutvecklingsprocessen. I de fördjupade översiktsplanerna för utvecklingsområdena Nyhamnen och Kirseberg framgår en strävan att temporär användning ska tillämpas. Detta går i led med Malmös översiktsplan där det framgår att en tillåtande attityd till tillfälliga aktiviteter ska anammas. Ambitionen finns där, men blir det verklighet får framtiden avgöra. Om det är Malmö stad eller på initiativ från medborgarna som ska skapa den tillfälliga aktiviteten framgår ej i de fördjupade översiktsplanerna.

6.2 Diskussion

Studien visar att Malmö stad har tillämpat temporär användning på olika sätt med varierande syften. Dels för att skapa en plattform för att främja medborgardeltagande, och uppmärksamma medborgarna om hållbart resande i staden, men även för att tillfälligt förändra ett gaturum och förstärka platsens kvaliteter. Syftet var också att aktivera platser som anses outnyttjade genom skapa folkliv och dragningskraft. Det kan även ses som ett sätt av Malmö stad att stärka sin profil som en hållbar och attraktiv stad. Hur Malmö stad har förhållit sig till temporär användning går i stor utsträckning i led med hur tillvägagångssättet beskrivs. Temporär användning karaktäriseras av flexibilitet och är anpassningsbart för olika situationer med varierande syften (Lydon & Garcia, 2015, s.3).

Det framgår att Malmö stads uppsatta mål för staden har genomsyrat den temporära användningen, men också för att tillfälligt åtgärda brister i den byggda miljön. Vi anser att Malmö stad har tillämpat temporär användning för att omedelbart implementera stadens mål och visioner. Malmö stad beskriver att nya metoder behöver utvecklas för att främja medborgardeltagande. Plattformen var ett verktyg som tillfälligt underlättade dialogen mellan Malmö stad och medborgarna. På Friisgatan speglade inte ytfördelningen stadens uppsatta mål, det åtgärdades tillfälligt genom temporär användning och fotgängare och cyklister prioriterades i gaturummet på bekostnad av bilen. Detta är en av temporärs användnings främsta styrkor, att det bidrar med möjligheten för kommuner att direkt implementera stadens mål och visioner (Oswalt, 2013, s.61). Bishop & Williams (2012) beskriver att myndigheter (city authorities) i Europa idag saknar det kapital, och den makt och kontroll som krävs för att visionerna i översiktsplaner ska realiseras (s.3). Kommuner hanterar denna situation genom att testa nya tillvägagångssätt och skapa flexiblare planer. Malmö stads olika projekt där temporär användning tillämpats kan ses som ett sätt att anpassa sig till den föränderliga planeringssituationen med bristande ekonomi, och med begränsade möjligheter att realisera sina visioner.

Intervjupersonerna betonar vikten av medborgardialog både före, under och efter olika former av projekt i staden. Dialogen var mer omfattande vid European Mobility Week 2016 men har därefter inte varit så omfattade. Elin Einarsson uppger att dialogen är en prioriteringsfråga vilket vi bedömer vara anmärkningsvärt med tanke på att det i utredningen fastslås att medborgardialogen är en viktig faktor i den fortsatta processen gällande att utveckla kopplingen mellan Triangelns station och Folkets park. Malmö stad beskriver i Översiktsplan för Malmö: planstrategi (2014) att det ska råda en tillåtande attityd till tillfälliga aktiviteter i staden (s.38). De två nya sommargågatorna som anläggs 2018 kan ses som ett sätt för Malmö stad att fördela kontrollen. Oswalt (2013) beskriver att när det råder svåra ekonomiska- och planeringssituationer kan delat ansvar och kontroll över en plats ses som ett sätt att minimera risker med ett projekt (s.218f). På Friisgatan har Malmö stad redan testat konceptet sommargågata och genomfört en utvärdering. Baserat på utfallet har Malmö stad beslutat att konceptet ska testas i tre år till. Under 2018 ska Claesgatan och Ängelholmsgatan bli sommargågator, det är första gången konceptet testats på en annan plats än Friisgatan. Det som skiljer dessa sommargågator från Friisgatan är att Malmö

stad endast ansvarar för regleringen av gatorna, och verksamheterna belägna längs med Claesgatan och Ängelholmsgatan ansvarar för att omgestalta gaturummet. Vi anser att i detta sammanhang begränsar Malmö stad medvetet sitt inflytande och makt över stadsutvecklingen. Ansvaret fördelas och verksamheterna får kontroll över gaturummets utformning. Sett till Oswalts resonemang är Malmö stads agerande ett steg i rätt riktning. Ur ett annat perspektiv tror vi att det är ett sätt för Malmö stad att minimera sina risker om utfallet av projekt blir misslyckat. Intervjupersonerna är eniga om att eftersom 2018 är ett valår väljer politikerna att vara försiktiga att inte ”testa för mycket".

Det kan konstateras att de ekonomiska resurserna har stor betydelse för valet av aktiviter och åtgärder i staden. För deltagandet i European Mobility Week 2016 avsattes två miljoner kronor av Malmö stad, försöksprojektet på Friisgatan 2017 kostade uppskattningsvis 500 000 kronor. Gatukontorets beräkningar visar att om hela Friisgatan hade omreglerats till en gågata hade det kostat 40 miljoner kronor, en kostnad som det inte fanns budget till. Vi bedömer det som anmärkningsvärt att Malmö stad budgeterade två miljoner kronor för en veckas aktivitet. Bristerna som identifierades på Friisgatans östra del lämnades utan åtgärder under försöksprojektet 2017 då satsningen av sommargågata fokuserades helt på den attraktiva, västra delen. En intressant tanke hade varit om Malmö stad hade ansvarat för regleringen av den östra delen av Friisgatan men släppt kontrollen för aktiviter och utformning till andra aktörer som de har gjort på Claesgatan och Ängelholmsgatan.

Malmö stad uppvisar i Översiktsplan för del av Kirseberg (2015a) och Översiktsplan för Nyhamnen (2015b) ambitioner att tillämpa temporära användningen i omvandlingsområden, och därmed integrera tillvägagångssättet i den traditionella stadsutvecklingen. I användarorienterade projekt beskriver Oswalt (2013) att det är av stor vikt att kommunen och myndigheter släpper på kontrollen och medvetet begränsar sin makt (s.221). Oswalt vidareutvecklar att kommuner ofta är kluvna till att möjliggöra denna typ av intiativ och reducera sin egen makt. Den avslutande frågan blir om Malmö